Flytt flytt kommer aldrig mer igen
Gårdagen var både upp och ner, som alla dagar här tycks vara. Föreläsningen med norra Europas konstigaste doktor (i film, tror jag) var intressant, det kan nog bli bra. Sedan fick jag beskedet jag väntat på, eller i alla fall ett löfte om att jag ska få det beskedet nästa vecka; jag får med största sannolikhet flytta. Tack! Vet inte när eller till var, men bort från det här anonyma jättehuset kommer jag i alla fall.
Kvällen var märklig, minst sagt. Jag invigde inte de nya, höga skorna, utan fortsatte inviga mina fina enpundsskor. Vi blev nästan nekade vin på en trist jättepub för att vi inte hade passen med oss. Med tanke på att jag fyller mycket nästa vecka tyckte jag att de var grisiga och tjatade lite om det i ca en halv flaska vin. Claire fnissade bara, det är tydligt att hon inte är van vid alkohol, men det är ju bara trevligt! Studentstället där "alla" skulle vara var mycket märkligt, dessutom spelade de skitmusik, according to me. Men det är klart, mina favoritdanslåtar är ju svenska, så vad kan jag förvänta mig? Vi träffade i alla fall inte många vi kände, och med "vi" menar jag Johanna och jag. Hennes korridorskompisar var där, och de är trevliga, men Johanna ansåg inte att hon hade något att skrika med dem om, och jag körde på laid back-stilen. Vi såg i alla fall en potentiell svensk (han var såååå lik Fredrik Wikingson!), men han visade sig vara, som alla andra i den här staden, fransman. (Jag frågade aldrig, men jag lyssnade!)
Idag vet jag inte. Jag borde gå till bibblan och titta på en film om schimpanser som talar. Jag borde läsa klart boken. Jag borde bläddra i de tre böcker jag lånade i onsdags och som ska tillbaka på onsdag. Men mest av allt vill jag bara fika, gå i affärer och bara vara. Det känns som att jag redan vet hur dagen kommer bli, fast den inte borde bli så.
Kvällen var märklig, minst sagt. Jag invigde inte de nya, höga skorna, utan fortsatte inviga mina fina enpundsskor. Vi blev nästan nekade vin på en trist jättepub för att vi inte hade passen med oss. Med tanke på att jag fyller mycket nästa vecka tyckte jag att de var grisiga och tjatade lite om det i ca en halv flaska vin. Claire fnissade bara, det är tydligt att hon inte är van vid alkohol, men det är ju bara trevligt! Studentstället där "alla" skulle vara var mycket märkligt, dessutom spelade de skitmusik, according to me. Men det är klart, mina favoritdanslåtar är ju svenska, så vad kan jag förvänta mig? Vi träffade i alla fall inte många vi kände, och med "vi" menar jag Johanna och jag. Hennes korridorskompisar var där, och de är trevliga, men Johanna ansåg inte att hon hade något att skrika med dem om, och jag körde på laid back-stilen. Vi såg i alla fall en potentiell svensk (han var såååå lik Fredrik Wikingson!), men han visade sig vara, som alla andra i den här staden, fransman. (Jag frågade aldrig, men jag lyssnade!)
Idag vet jag inte. Jag borde gå till bibblan och titta på en film om schimpanser som talar. Jag borde läsa klart boken. Jag borde bläddra i de tre böcker jag lånade i onsdags och som ska tillbaka på onsdag. Men mest av allt vill jag bara fika, gå i affärer och bara vara. Det känns som att jag redan vet hur dagen kommer bli, fast den inte borde bli så.
Shopping som umgänge
Idag har vi shoppat, för att lära känna varandra bättre förstås, några andra avsikter hade vi då rakt inte! (host host) Det är ok dock, för England är mycket billigare än Sverige, i alla fall om man letar reagrejer, som jag. Jag handlade för ganska mycket idag (£17.86 för att vara exakt), men det är ändå inte mer än typ 220 kr. För det fick jag:
- Tre par örhängen (likadana, ett pack för £1.47, typ 18 kr)
- En ring (£0.98)
- Ett skärp (£.98)
- Väska (se bild, £2.48)
- Basic linne (mycket basic, ett sånt som är bra att ha under vita tröjor, £.98)
- Ett par bruna högklackade skor (se bild , £10)
- Ett par vita seglarskor (£1!! Thank heavens för Topshops tokrea)
Där fick ni se min fula rödbruna matta med. Den är truly förskräcklig!
Det går som sagt upp och ner. Just nu är det ganska bra; vi hade en trevlig introduktionsföreläsning (den kursen verkade bra), sen passade vi på att köpa mat på Universitetet (veggie lasange för £2.90 typ), och sen shoppade vi, alltså är jag glad. Imorgon ska jag ha mina nya skor. Lätt, jag har ju två par att välja mellan. Och i helgen kanske kanske jag slår till på ett par jeans från Topshop, inte för att de var billiga, men 480 kr (£40 engelskt pris) för ett par finfina jeans är inte mycket. Så ikväll kan jag njuta (?) av min skolbok utan att känna ångest varesig över eventuell ensamhet eller för all del boendet.
Jag vet inte om jag presenterat fröken J för er? Här är hon i alla fall, utanför en random engelsk pub vi hiitade:
Isn't she lovley?
Fröken J och jag har snabbt blivit goda vänner, kanske för att vi är från samma land, kanske för att hon är lik en annan vän till mig och jag är lik en annan vän till henne. Coolt va? Vi har det i alla fall bra ihop, vi har umgåtts en hel del den här korta tiden vi varit här och jag misstänker att det blir en del häng med henne hädanefter, för hon är faktiskt en superskön fröken.
Snart kanske jag introducerar några andra fröknar för er, inte just nu, för blogg.se har bestämt att jag inte kan ladda upp fler kort. Merde! och sacre bleu! säger jag i sann franskanda! (Jag hänger rätt mycket med fransyskorna, men än jag inte hört dem säga varesig det ena eller det andra.)
- Tre par örhängen (likadana, ett pack för £1.47, typ 18 kr)
- En ring (£0.98)
- Ett skärp (£.98)
- Väska (se bild, £2.48)
- Basic linne (mycket basic, ett sånt som är bra att ha under vita tröjor, £.98)
- Ett par bruna högklackade skor (se bild , £10)
- Ett par vita seglarskor (£1!! Thank heavens för Topshops tokrea)
Där fick ni se min fula rödbruna matta med. Den är truly förskräcklig!
Det går som sagt upp och ner. Just nu är det ganska bra; vi hade en trevlig introduktionsföreläsning (den kursen verkade bra), sen passade vi på att köpa mat på Universitetet (veggie lasange för £2.90 typ), och sen shoppade vi, alltså är jag glad. Imorgon ska jag ha mina nya skor. Lätt, jag har ju två par att välja mellan. Och i helgen kanske kanske jag slår till på ett par jeans från Topshop, inte för att de var billiga, men 480 kr (£40 engelskt pris) för ett par finfina jeans är inte mycket. Så ikväll kan jag njuta (?) av min skolbok utan att känna ångest varesig över eventuell ensamhet eller för all del boendet.
Jag vet inte om jag presenterat fröken J för er? Här är hon i alla fall, utanför en random engelsk pub vi hiitade:
Isn't she lovley?Fröken J och jag har snabbt blivit goda vänner, kanske för att vi är från samma land, kanske för att hon är lik en annan vän till mig och jag är lik en annan vän till henne. Coolt va? Vi har det i alla fall bra ihop, vi har umgåtts en hel del den här korta tiden vi varit här och jag misstänker att det blir en del häng med henne hädanefter, för hon är faktiskt en superskön fröken.
Snart kanske jag introducerar några andra fröknar för er, inte just nu, för blogg.se har bestämt att jag inte kan ladda upp fler kort. Merde! och sacre bleu! säger jag i sann franskanda! (Jag hänger rätt mycket med fransyskorna, men än jag inte hört dem säga varesig det ena eller det andra.)
Ups&downs
Det är konstigt, livet här. Ibland är glad, för att i nästa stund vara ledsen. Visst känner jag hemlängtan, men det är inte det som gör mig mest ledsen, det är...något annat. Jag somnade vid tiotiden igår, och vaknade helt jättetrött vid åtta (av klockan). Det känns inte normalt. Så mycket sömn ska man inte behöva! Förhoppningsvis är det samma känslor som kusin C hade när hon var i Spanien; skitkänslor de första veckorna. Hoppas.
Lyssnar på P3 för att må bättre. En av mina bästa låtar, för ett tag sen, dök upp. Den är fin.
Hellogoodbye - Here in your arms
För övrigt har jag börjat använda punkter (...) jättemycket på msn. Kan det ha något att göra med sinnesstämningen tro?
Lyssnar på P3 för att må bättre. En av mina bästa låtar, för ett tag sen, dök upp. Den är fin.
Hellogoodbye - Here in your arms
För övrigt har jag börjat använda punkter (...) jättemycket på msn. Kan det ha något att göra med sinnesstämningen tro?
Oh le pooh
Idag är allt skit.
Nej, under skit. Det är mycket värre än skit.
Jag mår kasst och vill bara att det ska bli maj. För. Det. Här. Suger.
Kanske är det bara en sänka i den berömda kurvan. Jag hoppas det. Av hela mitt hjärta. Annars blir det här mycket jobbigt, mina vänner.
Nej, under skit. Det är mycket värre än skit.
Jag mår kasst och vill bara att det ska bli maj. För. Det. Här. Suger.
Kanske är det bara en sänka i den berömda kurvan. Jag hoppas det. Av hela mitt hjärta. Annars blir det här mycket jobbigt, mina vänner.
Det franska mysteriet del...tretton?
Vi löste ganska lätt mysteriet med varför en av de tre franska tjejerna var så självständig, cool, ovelig och allmänt mer lik oss än de andra två franska fröknarna, det var inte svårt alls. Hon är från Ryssland. Hello Russia that is cool! Hon har bott i Le France i tio år, men jag tror hennes ryska drag gör henne mer...lättförståelig än de andra fransyskorna.
Igår skulle vi umgås med dem på kvällen. Bra, tänkte vi och förberedde oss på en svensk middag, bara vi två. Då börjar Claire (ja, hon heter det, jag orkar inte skriva om, det är ju inte som att många som kan läsa detta känner henne ändå) tjata om att vi ska ta vårt pick och pack och komma till henne och laga mat. Nej, tyckte vi, men visste inte hur vi skulle säga det på ett snällt&mysigt sätt. Hon var sjukt envis, något envisare har sällan skådats, men vi lyckades trassla oss ur det. Istället bjöd vi in oss på kaffe och te senare. Sen uppstod nästa problem, Fatima (se ovan angående namn) undrade om de (hon och Vera, den okomplicerade franska tjejen) var "excluded". EH....? Det lät som att hon anklagade oss för att verkligen utesluta dem... Men vi lyckades efter mycket om och men att få ihop det också, med no hurt feelings hos någon. Det skumma var att Johanna fick agera sambandscentral. Och tro mig!, det är inte lätt när det gäller franska brudar på msn. Mycket missförstånd blir det.
Sedan har vi Céline, som vi inte vet vad vi ska göra med. Hon är bara skum. Hon ser dryg ut, men hon är nog bara osäker, tror vi. Hon pratar dessutom med världens brytning, så det är inte så lätt att lista ut vad hon vill. Det är ett under att hon överhuvudtaget ville åka bort från kära Le France.
Kvällen blev i alla fall bra. Jag och Johanna pratade (såklart) mest, tillsammans med en cypriotisk (cool!) tjej. Igår lärde jag bland annat att turkcyprioterna (kanske) inte är de som vill ha ett delat Cypern, utan att grekerna allt är lite skumma, och att my darling i Ensemble, c'est tout (jaja, Tillsammans är man mindre ensam) är samma darling som i The Beach.
Idag blir det Poundland, kaffe på stan (BHs!) och kanske parkletande.
Igår skulle vi umgås med dem på kvällen. Bra, tänkte vi och förberedde oss på en svensk middag, bara vi två. Då börjar Claire (ja, hon heter det, jag orkar inte skriva om, det är ju inte som att många som kan läsa detta känner henne ändå) tjata om att vi ska ta vårt pick och pack och komma till henne och laga mat. Nej, tyckte vi, men visste inte hur vi skulle säga det på ett snällt&mysigt sätt. Hon var sjukt envis, något envisare har sällan skådats, men vi lyckades trassla oss ur det. Istället bjöd vi in oss på kaffe och te senare. Sen uppstod nästa problem, Fatima (se ovan angående namn) undrade om de (hon och Vera, den okomplicerade franska tjejen) var "excluded". EH....? Det lät som att hon anklagade oss för att verkligen utesluta dem... Men vi lyckades efter mycket om och men att få ihop det också, med no hurt feelings hos någon. Det skumma var att Johanna fick agera sambandscentral. Och tro mig!, det är inte lätt när det gäller franska brudar på msn. Mycket missförstånd blir det.
Sedan har vi Céline, som vi inte vet vad vi ska göra med. Hon är bara skum. Hon ser dryg ut, men hon är nog bara osäker, tror vi. Hon pratar dessutom med världens brytning, så det är inte så lätt att lista ut vad hon vill. Det är ett under att hon överhuvudtaget ville åka bort från kära Le France.
Kvällen blev i alla fall bra. Jag och Johanna pratade (såklart) mest, tillsammans med en cypriotisk (cool!) tjej. Igår lärde jag bland annat att turkcyprioterna (kanske) inte är de som vill ha ett delat Cypern, utan att grekerna allt är lite skumma, och att my darling i Ensemble, c'est tout (jaja, Tillsammans är man mindre ensam) är samma darling som i The Beach.
Idag blir det Poundland, kaffe på stan (BHs!) och kanske parkletande.
Söndagsångest no more
Lördagsångesten är förbi och söndagsångesten lär aldrig infinna sig.
Allt är bättre iadg, tack vare film och sällskap. Nu ska vi iväg och hänga med fransyskor (inte köttet, tjejerna) som vi prata bättre engelska. Kan söndagen bli bättre?
Allt är bättre iadg, tack vare film och sällskap. Nu ska vi iväg och hänga med fransyskor (inte köttet, tjejerna) som vi prata bättre engelska. Kan söndagen bli bättre?
Kom hem
Ingen tid är så jobbig som den här tiden mellan sen eftermiddag och riktig kväll. Ingen timme är så ensam som den runt sju. Då önskar jag att jag var hemma, hemma i Falun där allt är tryggt och lungt och vanligt. Inlägget från min fröken A piggade inte direkt upp, även om det såklart värmde mer än tusen strålande solar. Hälsningen från henne gör mig ännu mer nedstämd, lägger sig på nedstämdheten som redan fanns där.
Det är lördag och än så länge sitter jag på mitt rum. Inte vill jag gå ut i köket och göra mat, för jag orkar inte träffa de som bor i samma korridor som mig, och inte vill jag sitta kvar på mitt rum, för här hör jag bara hur alla andra spelar sin skitmusik och försöker känna sig som hemma.
Jag måste flytta nästa vecka, annars blir jag nog galen.
Jag måste göra något ikväll, annars klarar jag inte att stanna.
Hemlängtan deluxe, kallas det visst.
England är också exotiskt...
Jag insåg just att en gammal bekanting åkt på utbytesstudier i vår, precis som jag. Jag valde Wolverhampton, han valde Sydafrika. Behöver jag säga att jag inte aaaaalls är avundsjuk eller bitter. Han har havet apnära, inte utsikt, men nära på. Jag har utsikt mot The Office. Typ. Men ingen David Brent i sikte än, tyvärr. Han fick välja lägenhet (lägenhet!), jag hamnade i ett rum med en halv heltäckningsmatta. Han har i och för sig problem med den afrikanska mentaliteten (tydligen visste han inte att afrikaner har sin egen speciella tidsupfattning), medan jag charmat receptionsgubbarna och får hjälp med allt.
Men ändå. Jag är avundsjuk. Jag vill också till Sydafrika! Det står ganska högt på topp-tio-listan över önskeresemål (kanske till och med högt på topp-fem när jag tänker efter), även om hela Afrika såklart lockar så är det ändå något speciellt med just Sydafrika. När jag läser hans resdagboksinlägg blir jag sjukt sugen på att i alla fall byta rum, till ett i en mindre korridor. Men hjälper det? Bara en flytt till ett mer exotiskt land skulle kanske hjälpa...
Behöver jag säga att jag MÅSTE handla något idag för att bli på bättre humör? Bara en lite...dagbok eller vadsomhelst, typ.
Men ändå. Jag är avundsjuk. Jag vill också till Sydafrika! Det står ganska högt på topp-tio-listan över önskeresemål (kanske till och med högt på topp-fem när jag tänker efter), även om hela Afrika såklart lockar så är det ändå något speciellt med just Sydafrika. När jag läser hans resdagboksinlägg blir jag sjukt sugen på att i alla fall byta rum, till ett i en mindre korridor. Men hjälper det? Bara en flytt till ett mer exotiskt land skulle kanske hjälpa...
Behöver jag säga att jag MÅSTE handla något idag för att bli på bättre humör? Bara en lite...dagbok eller vadsomhelst, typ.
Trött
Jag är ingen riktig, tvättäkta international student, det ska villigt erkännas.
Andypandy, världens bästa erasmus student, kommer döma ut mig när han hört att jag ännu inte partajat här i England, i sann intrenational anda. Menmen (tänk vilket bra ord! som ett extrapimpat men liksom!), imorgon är det fredag, de svenska studenternas festdag, så då ska vi nog våga oss ut. Men innan det måste vi köpa skor. Många och höga. Såklart!
Andypandy, världens bästa erasmus student, kommer döma ut mig när han hört att jag ännu inte partajat här i England, i sann intrenational anda. Menmen (tänk vilket bra ord! som ett extrapimpat men liksom!), imorgon är det fredag, de svenska studenternas festdag, så då ska vi nog våga oss ut. Men innan det måste vi köpa skor. Många och höga. Såklart!
HMPF! (big time)
Alltså. De flesta som känner mig, och har pratat om nationaliteter, vet att jag ogillar fransmän. Jag tycker att de allt som oftast är snorkiga, inbundna, osociala och allmänt otrevliga.
Nu sätts detta på prov. Min närmaste granne är en långhårig, skäggig fransman. Han behöver inte ens öppna munnen för att man ska se att han är fransman. Men jag tror att jag kommer tycka samma när jag väl bott nära honom i fyra månader. För nyss i köket, första gången vi träffades, ställde han inte en enda fråga. Jag pratade på, i lagom takt eftersom klockan här är innan nio, men jag ställde i alla fall några frågor. Han frågade inte ens vart jag är ifrån. Kanske härs det, men jag tror helt enkelt inte att han bryr sig. För sådana är de, fransmännen, I tell ya.
Till Toffs, eftersom youtube tydligen inte vill visa gårdagens video för henne. Hör kommer vårens danslåt i en annorlunda version:
Lady Gaga - Pokerface (live)
Nu sätts detta på prov. Min närmaste granne är en långhårig, skäggig fransman. Han behöver inte ens öppna munnen för att man ska se att han är fransman. Men jag tror att jag kommer tycka samma när jag väl bott nära honom i fyra månader. För nyss i köket, första gången vi träffades, ställde han inte en enda fråga. Jag pratade på, i lagom takt eftersom klockan här är innan nio, men jag ställde i alla fall några frågor. Han frågade inte ens vart jag är ifrån. Kanske härs det, men jag tror helt enkelt inte att han bryr sig. För sådana är de, fransmännen, I tell ya.
Till Toffs, eftersom youtube tydligen inte vill visa gårdagens video för henne. Hör kommer vårens danslåt i en annorlunda version:
Lady Gaga - Pokerface (live)
Subway
Jag lever än, ta mig tusan!
Och idag har jag till och med fått prata. Mycket. Eller i alla fall lagom mycket, för sådär överdrivet social är jag nog helt enkelt inte.
Vi hade i alla fall registrering idag, och några nya hjältar dök upp. En polska (inte dansen, utan som i flickan från Polen) tog ett varv runt staden. En tjeckiska hjälpte mig med studentkortet, och en annan tjeckiska (de hör ihop lite) var lika trevlig hon. En svensk fröken (halleluja moment!) och jag åt på Subway, kära kära gamla Subway! Den svenska fröknen är säkert bra, men jag längtar ändå tills mina andra fröknar och fruar (eller ja, nästan i alla fall) kommer, och tills Andypandy kommer med utlovade äventyr, och tills jag får se min fröken Toffs igen.
Allt är bra, trots allt. På tisdag börjar plugget. Sånt gillas!
(För övrig är inte mina korridorskompisar speciellt sugna på att umgås heller, inte med mig i alla fall, så jag orkar inte ha dligt samvete för att vi inte är bästisar. Eller ja, lite illa känns de väl, men jag vet nu att det är flera som har det som jag. Tack gode gud för folk som börjar samtidigt!)
Jag ska banne mig dansa till den här låten i alla fall en gång i vår, det lovar jag högtidligen mig själv!
Och idag har jag till och med fått prata. Mycket. Eller i alla fall lagom mycket, för sådär överdrivet social är jag nog helt enkelt inte.
Vi hade i alla fall registrering idag, och några nya hjältar dök upp. En polska (inte dansen, utan som i flickan från Polen) tog ett varv runt staden. En tjeckiska hjälpte mig med studentkortet, och en annan tjeckiska (de hör ihop lite) var lika trevlig hon. En svensk fröken (halleluja moment!) och jag åt på Subway, kära kära gamla Subway! Den svenska fröknen är säkert bra, men jag längtar ändå tills mina andra fröknar och fruar (eller ja, nästan i alla fall) kommer, och tills Andypandy kommer med utlovade äventyr, och tills jag får se min fröken Toffs igen.
Allt är bra, trots allt. På tisdag börjar plugget. Sånt gillas!
(För övrig är inte mina korridorskompisar speciellt sugna på att umgås heller, inte med mig i alla fall, så jag orkar inte ha dligt samvete för att vi inte är bästisar. Eller ja, lite illa känns de väl, men jag vet nu att det är flera som har det som jag. Tack gode gud för folk som börjar samtidigt!)
Jag ska banne mig dansa till den här låten i alla fall en gång i vår, det lovar jag högtidligen mig själv!
My name is Social. Tant Social.
Det vankas fest i rummet brevid, eller nästan brevid, mitt. Hur jag vet? Jag såg allt när de bar dit festgrejorna, ölen alltså.
Trots trötthet och en begynnande huvudvärk sedan 18.14 på ett ungefär, masade jag mig ut till köket när jag hörde att det gicks lite i dörrar ute i vår kära korridor. Jag fick stå ensam i köket, men precis när jag öppnat min dörr träffade jag en annan människa. Spanjacken R, som inte helt är spanjack utan även lite...unionjack, hälsade artigt. Jag hejade även på min nästan-brevid-granne, men bara med en vinkning. Hans namn har jag glömt, men han såg ut som om han kom från krokarna kring Indien, eller kanske var det bara hans föräldrar som kom därifrån.
Nu har jag ont i huvudet och hoppas att de ska vara någotsånär lugna inatt. Men för säkerhetsskull tar jag fram öronpropparna. Och iPoden. Fleet Foxes brukar kunna lugna.
Det är inte lätt att vara en tant när man är utbytesstudent...
Trots trötthet och en begynnande huvudvärk sedan 18.14 på ett ungefär, masade jag mig ut till köket när jag hörde att det gicks lite i dörrar ute i vår kära korridor. Jag fick stå ensam i köket, men precis när jag öppnat min dörr träffade jag en annan människa. Spanjacken R, som inte helt är spanjack utan även lite...unionjack, hälsade artigt. Jag hejade även på min nästan-brevid-granne, men bara med en vinkning. Hans namn har jag glömt, men han såg ut som om han kom från krokarna kring Indien, eller kanske var det bara hans föräldrar som kom därifrån.
Nu har jag ont i huvudet och hoppas att de ska vara någotsånär lugna inatt. Men för säkerhetsskull tar jag fram öronpropparna. Och iPoden. Fleet Foxes brukar kunna lugna.
Det är inte lätt att vara en tant när man är utbytesstudent...
Kontakt?
Min nya säng är inte vidare värst skön, alla stålgrejer känns och den är mer än knölig - ändå låg jag i den i huuuuur många timmar som helst (typ 10?). Jag sov dock inte hela tiden. För det var ju som det alltid är; när man är sjukligt trött, alltså inte fysiskt utan psyktiskt, då är det som svårast att somna. Därför tog det några timmar att varva ner. Och när jag väl gjort det började människorna som bor i de andra lägenheterna vakna till liv. De var inte så högljudda, men jag hörde dem, och de räckte för att jag skulle ligga vaken.
Därför, trots tio-elva timmars sänghäng har jag inte sovit mycket. Tyvärr. Jag gissar på att det hade behövts, för nu är jag inte ett dugg peppad för att gå ut och möta mina nya medmänniskor. De skulle nog räcka att gå ut i köket för att få till en första träff, men jag orkar inte.
Imorgon kanske blir en bättre dag. Hoppas. Och hoppas att nattens drömmar blir bättre nästa gång.
England
Så var jag framme.
Jag överlevde, lever än, men det är banne mig knappt.
Är så trött att jag vill spy. Orkar inte ens gå på toaletten, då kan jag riskera att möta någon nya korrekompis, och det...gudförbjude. Istället ska jag sova. Kanske gråta en skvätt. Kanske somna med ett leende.
Lova att ni hälsar på.
Jag överlevde, lever än, men det är banne mig knappt.
Är så trött att jag vill spy. Orkar inte ens gå på toaletten, då kan jag riskera att möta någon nya korrekompis, och det...gudförbjude. Istället ska jag sova. Kanske gråta en skvätt. Kanske somna med ett leende.
Lova att ni hälsar på.
Åka
Hua. Imorgon är det dags. Men nervösheten har faktiskt lagt sig något. Kanske har jag helt enkelt varit så nervös så länge, så nu tycker kroppen att jag kan få vara lite lugn. Jag vet på ett väldigt bra ungeför vad som ska hända, inte mycket kan gå åt pipsvängen, så jag ska försöka att inte vara toknervös än på några timmar.
Saker jag längtar efter:
Fredag (då har nog lunget lagt sig över mig).
Primark, Topshop, Miss Selfridge, Starbucks och de andra engelska kedjorna jag diggar (Tesco är hemma, så dit längtar jag faktiskt oxå).
Korridorshäng (avslappnat utan att ha ångest och vara nervös).
Det var nog allt för nu. För att verkligen känna mig hemma ska jag nu sufra runt på favoritbloggarna. Jag vet att jag kan göra det därborta i W oxå, men det känns ändå som en hemmagrej.
Toffs, du är bra! Jag ska svara på smset snart, just nu är jag trööött.
Fröken A, jag missade Lost in Austen, dumt nog! Läste om det i tidningen och tänkte "det vore något för mig" precis som du sa, men det blev inte... Ska kolla runt på SVT Play, kanske finns avsnitten där.
Snart ska jag sova i världens bästa bäddsoffa, sista natten i Sverige. Inte så farligt, jag ska ju till ett civiliserat land inte så långt bort, värre är det för fröken kusin E, hon är i detta nu på väg till Indien! Hua.
Saker jag längtar efter:
Fredag (då har nog lunget lagt sig över mig).
Primark, Topshop, Miss Selfridge, Starbucks och de andra engelska kedjorna jag diggar (Tesco är hemma, så dit längtar jag faktiskt oxå).
Korridorshäng (avslappnat utan att ha ångest och vara nervös).
Det var nog allt för nu. För att verkligen känna mig hemma ska jag nu sufra runt på favoritbloggarna. Jag vet att jag kan göra det därborta i W oxå, men det känns ändå som en hemmagrej.
Toffs, du är bra! Jag ska svara på smset snart, just nu är jag trööött.
Fröken A, jag missade Lost in Austen, dumt nog! Läste om det i tidningen och tänkte "det vore något för mig" precis som du sa, men det blev inte... Ska kolla runt på SVT Play, kanske finns avsnitten där.
Snart ska jag sova i världens bästa bäddsoffa, sista natten i Sverige. Inte så farligt, jag ska ju till ett civiliserat land inte så långt bort, värre är det för fröken kusin E, hon är i detta nu på väg till Indien! Hua.
Äntligen
Nu börjar det kännas lite bra. Lite roligt. Lite spännande. Kanske inte vrålmycket bra, roligt och spännande, men lite i alla fall. Och det är ett framsteg om något må jag säga!
Men fortfarande råder torka på långa inlägg, det finns för mycket annat att göra för att hinna tänka, fundera och känna. I alla fall tänka, fundera och känna andra saker än sådana som inte kan sägas i ord.
Dagens läxa
- Jag kan inte skiljas från saker.
- Mina bästa filmer är (bland andra, I must add) Änglagård och Stolthet & fördom (jaaa, den korta med Kiera, även om serien är förträfflig också!).
- Jag skulle, likt denna dam, övgre land & rike för 2005 års version av Mr. Darcy. Kanske även för skådespelaren bakom det vackra ansiktet, men bara kanske.
Mr. Darcy, precis som J. Austen tänkte sig honom, skulle jag tro.
- Mina bästa filmer är (bland andra, I must add) Änglagård och Stolthet & fördom (jaaa, den korta med Kiera, även om serien är förträfflig också!).
- Jag skulle, likt denna dam, övgre land & rike för 2005 års version av Mr. Darcy. Kanske även för skådespelaren bakom det vackra ansiktet, men bara kanske.
Mr. Darcy, precis som J. Austen tänkte sig honom, skulle jag tro.
Packar
Jag hatar att packa. Jag vill ta med mig allt, men altl väger mer än 15 + 15 kilo. Allt väger faktiskt 30 kilo i två olika tunga väskor.
Går ryanair med på det månne?
Går ryanair med på det månne?
Saker 2
Saker jag avskyr, hatar, ogillar
Att gå till frisören
Smuts och damm
Kallt kaffe
Nervositet
Avsked (mest de korta, konstigt nog)
Starkt godissug
För långa telefonsamtal (de tar sån tid!)
För korta telefonsamtal (de hinner inte med!)
För mycket prat
Att jag har lyssnat klart på alla Harry Potter
Ofrivillig ensamhet
Att gå till frisören
Smuts och damm
Kallt kaffe
Nervositet
Avsked (mest de korta, konstigt nog)
Starkt godissug
För långa telefonsamtal (de tar sån tid!)
För korta telefonsamtal (de hinner inte med!)
För mycket prat
Att jag har lyssnat klart på alla Harry Potter
Ofrivillig ensamhet
Saker
Saker som gör livet lite roligare, lite mer värt att leva
Överbliven kinamat
Nytvättad (och uppburen) tvätt
Kakor i frysen
Nybakat bröd
Harry Potter
Snälla, gärna korta, sms
Ett bra blogginlägg
Popcorn
Att somna i bilen
December
En nya favortibok
Mer?
Överbliven kinamat
Nytvättad (och uppburen) tvätt
Kakor i frysen
Nybakat bröd
Harry Potter
Snälla, gärna korta, sms
Ett bra blogginlägg
Popcorn
Att somna i bilen
December
En nya favortibok
Mer?
Kräks och yrsel
Jag lider inte av svår influensa, jag blir nämligen aldrig sjuk. Jag tror det är en slags belöning min kropp får; jag lider av ständigt överhängande svår nervositet, därför slipper jag värdsliga saker som magsjuka och influensa.
Nu är det alltså precis en vecka kvar tills jag tar ryanairplanet till Birmingham. 16.25 ska det lyfta, så vi är nog snart på väg, om bara en liten vecka. Jag kommer vara sjuk av oro.
Det är nästan som att jag är så nervös, så upptagen med att vara det, att jag inte vet om jag kommer tycka det är kul eller inte. Jag hinner liksom inte känna spänningen för kroppen är fylld av så många andra känslor, mest dåliga tyvärr.
Jag har packat en liten väska, mest med tråkgrejer (lakan, handdukar osv), men det finns plats (i alla fall om man ser till kilona) för roligare saker också. Att bestämma vad som ska med och inte ska med är superdupersvårt. Kläder, jovisst, men vilka? Andra saker? Vadå för saker?
För övrigt blev jag sur på en viss godisgubbe häromveckan, han sa att det blir svårt för mig i Wolverhampton, de pratar så konstigt där. Tack för den liksom. Well, vi fattar inte vad du säger hälften av tiden, så jag ska nog klara mig i fyra och en halv månad.
Usch. Varför är jag så nervös?
Bättre att tvätta och rätta uppsatsen än att nervöst oroa mig.
För övrigt har jag lyssnat klart på alla Harry P nu också, så nu finns verkligen inget roligt i mitt liv. Fast tvärtom egentligen, men jag är för nervös för att känna det.
Nu är det alltså precis en vecka kvar tills jag tar ryanairplanet till Birmingham. 16.25 ska det lyfta, så vi är nog snart på väg, om bara en liten vecka. Jag kommer vara sjuk av oro.
Det är nästan som att jag är så nervös, så upptagen med att vara det, att jag inte vet om jag kommer tycka det är kul eller inte. Jag hinner liksom inte känna spänningen för kroppen är fylld av så många andra känslor, mest dåliga tyvärr.
Jag har packat en liten väska, mest med tråkgrejer (lakan, handdukar osv), men det finns plats (i alla fall om man ser till kilona) för roligare saker också. Att bestämma vad som ska med och inte ska med är superdupersvårt. Kläder, jovisst, men vilka? Andra saker? Vadå för saker?
För övrigt blev jag sur på en viss godisgubbe häromveckan, han sa att det blir svårt för mig i Wolverhampton, de pratar så konstigt där. Tack för den liksom. Well, vi fattar inte vad du säger hälften av tiden, så jag ska nog klara mig i fyra och en halv månad.
Usch. Varför är jag så nervös?
Bättre att tvätta och rätta uppsatsen än att nervöst oroa mig.
För övrigt har jag lyssnat klart på alla Harry P nu också, så nu finns verkligen inget roligt i mitt liv. Fast tvärtom egentligen, men jag är för nervös för att känna det.
Min man
Min så kallade man antydde igår innan sängdags att jag bloggar för dåligt. En liten kommentar om att jag är en morgonmänniska tyckte inte han räckte.
Jag vill gärna göra allt jag kan för min man, såklart, men min hjärna är tyvärr ganska tom just nu. Tråkigt men sant. Jag skulle tippa på att det beror på den nära anstående (?) resan. Om jag tänker så tänker jag på den, funderar på hur det kan bli, och inget annat. Tyvärr.
Alternativ två är att det är svårt att tänka med Krister Henriksson i lurarna, som hela tiden talar om vad som händer i en värld långt ifrån denna.
På tal om världar långt från denna så visades Pans labyrint i på gymmet idag, och det är banne mig en av de vackraste filmer jag någonsin sett! Så mycket saga har jag aldrig sett i en film förut! Jag tror bestämt att jag ska se klart den här hemma nu i eftermiddag. För nu har jag en veckas semester från jobbiga grjer. Nu ska jag bara njuuuta av hemma och alla finingar runtomkring mig, och kanske packa en smula. Sen blir det ett helt annat liv i vår. Bästa att passa på att finnas till utan att tänka medan jag ännu kan.
Trailer till Pans Labyrint (det finns massa bra klipp p youbtube om man inte ids se filmen, men att se filmen är nästan en självklarhet om man gillar sagor och riktigt bra film, tycker jag).
För övrigt, på tal sagor och sånt, så hittade jag min dröm storskjorta idag. Den bara hängde där, på rea på Wearit, där jag nästan aldrig hittar något. Därför är dagen extra bra idag.
Jag vill gärna göra allt jag kan för min man, såklart, men min hjärna är tyvärr ganska tom just nu. Tråkigt men sant. Jag skulle tippa på att det beror på den nära anstående (?) resan. Om jag tänker så tänker jag på den, funderar på hur det kan bli, och inget annat. Tyvärr.
Alternativ två är att det är svårt att tänka med Krister Henriksson i lurarna, som hela tiden talar om vad som händer i en värld långt ifrån denna.
På tal om världar långt från denna så visades Pans labyrint i på gymmet idag, och det är banne mig en av de vackraste filmer jag någonsin sett! Så mycket saga har jag aldrig sett i en film förut! Jag tror bestämt att jag ska se klart den här hemma nu i eftermiddag. För nu har jag en veckas semester från jobbiga grjer. Nu ska jag bara njuuuta av hemma och alla finingar runtomkring mig, och kanske packa en smula. Sen blir det ett helt annat liv i vår. Bästa att passa på att finnas till utan att tänka medan jag ännu kan.
Trailer till Pans Labyrint (det finns massa bra klipp p youbtube om man inte ids se filmen, men att se filmen är nästan en självklarhet om man gillar sagor och riktigt bra film, tycker jag).
För övrigt, på tal sagor och sånt, så hittade jag min dröm storskjorta idag. Den bara hängde där, på rea på Wearit, där jag nästan aldrig hittar något. Därför är dagen extra bra idag.
Snart
17e juli 2009. Då. Då är det dags. Ett hett efterlängtat datum må jag säga!
Värt inlägg, men så blir det när man har sista seminariet och städdag på samma dag.
Kanske återkommer jag snart, kanske fastnar jag för djupt i Harry Potter-träsket.
Och kolla in detta vetja!
Värt inlägg, men så blir det när man har sista seminariet och städdag på samma dag.
Kanske återkommer jag snart, kanske fastnar jag för djupt i Harry Potter-träsket.
Och kolla in detta vetja!
Morgon vs Kväll
På kvällen har jag panik.
På morgonen är allting lungt.
Jag tar saker i min morgontakt allt som oftast, men jag vet då inte om det är bra eller dåligt.
Over and out!
På morgonen är allting lungt.
Jag tar saker i min morgontakt allt som oftast, men jag vet då inte om det är bra eller dåligt.
Over and out!
Closer by the minute
Det närmar sig med stormsteg nu. Efter morgonens gråt och tandagisslan (?) så är det sista steget i princip klart. Nu är det bara att vänta på den 19e januari. Packa och mysa och vänta. Det är vad jag ska göra. (Och läsa uppsatser tills på torsdag, men det blir nog fint som det berömda snuset, alla är ju så snälla har vi kommit fram till.)
Nervösheten släpper såklart mer och mer för varje steg närmare som tas, men det känns ändå jobbigt, konstigt och lite stort. Jag vill inte prata om det, prata kan vi göra när jag kommit hem och överlevt.
Under tiden får jag väl göra som alla andra tomtar; resedagboka. Fast jag inte trivs på sidan kommer det väl att behövas, någon kanske undrar, och detta är fortfarande mitt tempel för tankegångar som inte rör verkligheten.
Nervösheten släpper såklart mer och mer för varje steg närmare som tas, men det känns ändå jobbigt, konstigt och lite stort. Jag vill inte prata om det, prata kan vi göra när jag kommit hem och överlevt.
Under tiden får jag väl göra som alla andra tomtar; resedagboka. Fast jag inte trivs på sidan kommer det väl att behövas, någon kanske undrar, och detta är fortfarande mitt tempel för tankegångar som inte rör verkligheten.
Trassel me' trunken
Tydligen strular fröken Toffs blogg. I don't like. Alls. När ska vi lyckas prata då? Vi håller ju kontakten med bloggarna...
Tokigt det där, vilket generationsskifte vi är. Vi pratar med varandra via bloggar och söndagsmiddagen är numera något flottigt från valfritt gatukök. Mamma hänger i alla fall med lite, fick nyss ett mail med uppdatering från nyår, det känns bra.
Rocky är roligast detta år också. "Men skaffa AIDS då om det är så jävla bra som de säger på TV!"
Rocky av Martin Kellerman, avsnitt 4 (vid 1.47 börjar tidernas bästa replik, pass på!)
Tokigt det där, vilket generationsskifte vi är. Vi pratar med varandra via bloggar och söndagsmiddagen är numera något flottigt från valfritt gatukök. Mamma hänger i alla fall med lite, fick nyss ett mail med uppdatering från nyår, det känns bra.
Rocky är roligast detta år också. "Men skaffa AIDS då om det är så jävla bra som de säger på TV!"
Rocky av Martin Kellerman, avsnitt 4 (vid 1.47 börjar tidernas bästa replik, pass på!)
Gone with the Wind
Nu är 2008 bortblåst, bortfört av vinden. Och det känns bra.
Det nya året började bra med Gone with the Wind på ettan, det måste bli en nyårsdagstradition! Jag älskar den filmen mer och mer, fast jag till en början hatade boken. Scarlett O'Hara är både idol och hatobjekt, såklart, hon är en obnoxious kossa men ändå så 1900-talsball.
Trailer till Gone with the Wind (1939), med Vivien Leigh och Clark Gable
