Jeans kategori

Igår delades i alla fall de förbenade enkägterna ut, så nu har kateogriserandet precis börjat. Eftersom jag inte har fattat det där med excel och diagram än så för jag in allt i ett dokument tills vidare. Dubbeljobb kanske, men skitsamma. Det lönade sig kanske att läsa på så ordentligt och vänta med själva undersökningen för nu fick jag faktiskt på ett ungefär de svar jag ville ha - väldigt blandade alltså.

Imorgon är det alltså dags för the dreaded class of 2000-party, eller klassåterträffen eller vad det nu heter. Det kan bli jättekul eller också blir det skitpinigt, bara att välja själv! Jag ska försöka peppa med spellistan jag knåpade ihop mitt i den värsta VFU-stressen, samtidigt som jag räknar antalet svaranden som angett att syon (syven...) faktiskt hjälpt dem i valet och så vidare...



Jag gör som Maria Montazami!
Therese: Jaa jo nog värks även denna uppsats fram! Min handledare kallar den en skaplig köttkniv nu, tydligen ska den bli vass som en filékniv, så jag är på väg. Och han lugnade ner mig med antalet sidor så det är cool.

Toffs: Jag har inte skrivit ner namn än, men det borde jag, ifall det poppar upp fler! För här kan man ju inte skriva ner dem, då blir det liksom...avslöjat ju, eller nåt. (Haha.)

Blandat

Jag kommer på bra tjejnamn efter bra tjejnamn. Eller ja, jag har två bra tjejnamn till framtida barn.
Dock är jag inte barnsugen riktigt än, bra jobbat. (Det funkar ju inte eftersom jag inte ens har jobbat lite, måste i alla fall skrapa ihop lite erfarenhet innan de blir några kids.)

Jag får ångest av studenter som redan skrivit typ tre gånger så mycket som mig.
Jag får ångest av vänner som dubbeljobbar, dels i skolan och dels på ett "vanligt" jobb.
Jag gör ju inget av det, varken skriver tokmycket eller jobbar duktigt.
Varför ska jag alltid jämföra mig med ALLA och sedan tyvka att jag är misslyckad?
(Sådant är nog vanligt, det är ju...bra...det i alla fall.)

Pappa Wallenlövs trädgårdstips

Tips ett:

Löv är fult. Mycket fult! Det ser slarvigt ut, helt enkelt. Därför ska man absolut kratta löv så ofta man bara kan.
Om man har en häck ska man se till att inte den är full av löv, bäst att kratta mycket och krypa efter vartenda lö, då blir det finfint!
Löven är våra fiender, krattorna våra bästa vänner.

Typ så.


Jag tar efter pappa och krattar lite löv i häcken vår.
(Det är skittrist men eftersom pappa gjorde halva var jag ju tvungen att göra klart...)

Mellan

Dåligt:
1. Uppsatstorka big time! Vad ska jag skrive mer egentligen? Är så less.
2. Gråväder som gör till och med mig nedstämd.
3. Ingenting känns roligt, allt är bara jobbigt och gråtigt. (Obs, punkt 1s fel...)

Bra!
1. Caesar och hans matte kommer snart hit. Chewbie och jag tävlar om vem som blir gladast.
2. Snart är det faktiskt helg, och även om det inte betyder helledigt från uppsatsen så betyder det föräldrabesök och herr Fs födelsedagskalas.
3. Vi bor i alla fall i hus nu, istället för lägenhet, det är lite fint ändå.

Primark...

Just ja. I natt drömde jag om England, tror jag i alla fall det var, för Primark och New Look var med i drömmen. Jag och mamma var där och tokletade efter grejer. Jag var helt besatt av de där jeansen som jag inte fick med mig hem från Edinburgh-H&M. Lite knäppt att jag letade efter dem på Primark förstås, fast jag hittade faktiskt ett par liknande, bara lite annorlunda. (Why oh why can't dreams come true, i alla fall ibland?) 

Gud vad jag vill shoppa. Helst sådär äckelprimarkbilligt förstås.



En av favoriterna från älskade Primark

En vecka

Äntligen börjar vi komma i ordning en smula. Märk väl, en smula. Det är fortfarande grejer ungefär överallt, och vi har inte på långa vägar fyllt upp alla garderober och förråd än, så vi har en del kvar att fixa med.
Köket är nästan klart - de gamla tapeterna måste målas över lite när vi får lite tid över. Dessutom måste vi måla om resten av kökdelen (vi har två matrum kan man säga, eller ett matrum och ett ganska stort vardagsrum, man får räkna som man vill) eftersom det är fulrandiga tapeter som dessutom inte alls är heltäckande.

Vi har i alla fall en miljard saker att fixa så att räkna upp dem här vore alldeles för långrandigt. Dessutom måste jag sätta igång med uppsatsskrivandet nu. Pust. (Men jobbar jag på bra kan jag förhoppningsvis njuta av IKEA i eftermiddag, så lite kul med uppsats är det ju.)


Köket. Lite eltejp fixar plattlimsbiffen, men den är borta nu.
(Mycket randigt nuförtiden, ganska oväntat...)


ANTM

Hej jag heter Helena och jag är beroende av Americas Next Top Model och Project Runway. Det är hela anledningen till att jag ens har trean som favoritkanal (jämte ((?)) ettan och femman).
Jag hittade en favorit på en gång i den "korta" (alla är typ under 1,65 eller så) versionen av ANTM, den som går på trean nu, och när gästdomaren LC (Lauren Conrad, som jag också äääälskar) gillade den tjejens foton bäst av alla visste jag att jag inte var helt ute och cyklade.
Som jag sa någon gång tidigare är jag sjukt otålig, så jag googlade naturligtvis "winner antm cycle 13", och jag kan  ju säga att jag blev glatt överraskad... (Obs obs, jag kommer fortfarande följa serien slaviskt!)


ANTM cycle 13 (bilden är en länk om ni vill frossa i wall photos), gissa vem som vann?

Och nu, på en annan bra kanal, nya avsnitt av 2 1/2 Men!


Vila

Efter helgens hetsfixande och flytt av vinden och diverse småprylar vilar vi lite ofrivilligt. Herr C är i Stockholm på uppdrag och jag stannar därför hemma med uppsatsen. På onsdag tar vi nya tar, då ska nya köket in!
Jag längtar redan tillbaka till huset, det får nog bli plugg där (i solen på altanen) medan andra sätter in skåp och sådant krångligt.



Chewbie njuter på Tranbärsvägen

Men...

Fan fan fan.

Jag hatar den här känslan. Känslan av att inte alls räcka till, att ta i men inte alls klara det.
Jag hatar att ha en så sned bild av verkligeheten, av mig själv.
Eller...?

Nu nu nu nu nu nu!

Jag lever i en uppsats- och husfixardimma just nu. Igår satt jag med uppsatsen jätteduktigt under dagen, med ett längre packstopp, och fick faktiskt ihop säkert en och en halv sida eller så, najs! Förhoppningsvis får jag ihop massa bra idag med innan det blir mer husfix ikväll.

Jag har märkt att jag är sjukt otålig. Allt ska gå fort! Jag orkar inte tvätta rent händerna ordentligt från målarfärg för det tar sån tid, jag orkar inte tittat på när färg torkar utan målar gärna två lager på en gång (screw att vänta en två fyra timmar!), och jag orkar inte hålla på med ett projekt i taget, jag fixar med alla grejer samtidigt och på en gång.
Pole pole på mig, men tydligen kommer jag inte ihåg det fast jag har det inristat på armen... 

Henrik Schyffert är inte klok. Jag älskar't! (Han är med i ((på?)) Äntligen Morgon, där för övrigt Adam Alsing fick ett endaste ynka rätt i sin frågesport. Måste jag säga att herr C och jag jublade lite?)

Snor del 18

Vi är förkylda igen, jag och herr C. Helt sjukt trist. Men det är ju tur att vi blir det samtidigt så vi inte går runt och smittar varandra om och om igen.

Den nya kvällshobbyn är såklart att fixa med huset, vi gick ut halvhårt igår med att tvätta taken i köksdelen och måla klädkammaren (eh...walk in closet?) en första gång. Ikväll ska vi måla (lasera kanske det heter, det är som inte heltäckande färg) taken, tjoho på den! Jag trodde det inte, men hjälp vad kul det är att fixa hus!



Ibland är världen helt sjuk. Till exempel inför val. Jag fattar inte att folk kan tänka sig rösta på partier som inte tycker att vi ska ta hand om varandra, som tycker att människor som Hussien (som fått fötterna avbrutna och tvingast se sin pappa skjutas ihjäl i ett land långt borta) och Muhammedek (som verkligen gillar Sverige även om det är konstigt) och Sadie (som verkar tycka att det är fint att tjejer får göra lite som de vill här) inte borde komma hit utan stanna i krig och svält och tortyr. Jag fattar't inte. Jag skiter nästan i att sätta mig in i alla vallöften den här gången, jag vill bara rösta så långt bort från SD som möjligt. Hellre kommunistvänster än ett gäng pappskallar som tror att islam hotar "den svenska kulturen".

Bäst att fortsätta med uppsatsgrejset innan jag blir upprörd.

Tankar om Skottland

Edinburgh var fint, ungefär så fint som jag mindes det. (Men OJ vad vi saknade vår lille hund!)
Allt var bra; vädret, maten, gatorna, husen, människorna. Det enda som saknades i just Edinburgh, men som fanns i Glasgow, var Primark. Det är på gång i alla fall (det blev vi påminda om varje gång vi gick till frukosten på BH's), de har valt ut en JÄTTElokal och slängt upp en tjusig reklamgrejs för butiken. Surt. Men som tur var lyckades vi alltså ta tåget till Glasgow för att rensa deras två Primarks på godbitarna.

Men.
England i mitt hjärta.
Helt plötsligt har fula sunkengland, särskilt the Midlands, gått om vackra Skottland. Jag kan inte hjälpa det. Det är något visst med England, något de andra delarna av the UK inte verkar ha. Nu har jag ju inte varit på Irland än, men om det är lika fint som Wales och Skottland så kommer England fortfarande vara favprit. För jag ska alltid vara kärringen mot strömmen och tycka mest om det ingen annan tycker mest oss. Därför älskar jag den där mellanbiten av England där de pratar som grottmänniskor, lever för sin fotboll och inte har några severärdheter förutom ett gammalt träd i nån skog där ett gäng rövare en gång levde. Typ.


I Sherwoodskogen påsken 2009

RSS 2.0