Jag tror det var dammsugaren
Vi är väl en sisidår två-trehundra studenter som bor på Lomas Street, och det är ju trevligt och så, men det finns ett stort MEN. Vi delar på två (möjligen en nu, det verkar som att den jag hade just gick sönder) dammsugare. Jävligt smidigt. De dammsugarna är dessutom från 1970-talet. Trevligt.
Jag lämnar (antagligen) mitt rum halvt dammigt och lite orent på golvet.
(Okej, jag väntar och är lätt uttråkad, därför hetsbloggar jag.)
Jag lämnar (antagligen) mitt rum halvt dammigt och lite orent på golvet.
(Okej, jag väntar och är lätt uttråkad, därför hetsbloggar jag.)
Nerver
Herr C kommer idag.
Jag MÅSTE hitta en dammsugare.
På söndag flyttar jag hem till Dalarna.
Jag har lite ont i magen.
Jag har inte bestämt mig vad magontet hör ihop med. Kanske dammsugare, kanske söndag. Herr C ger mig pirr och fjärilar för det mesta, det är fint det.
Anledningarna
Jag vet varför jag längtar hem så mycket just nu, och varför jag vill hem nununu, ellr allra helst redan vara hemma. Utanför mitt fönster åker bilar, både taxis och vanliga, bort med folk med en massa packning. Studenterna lämnar Lomas Street, för gott och för sommaren, men här sitter jag och bara väntar... Det känns tomt och ensamt! Jag packar för att koppla bort, för att känna att jag också är på väg hem nu.
Jag tog avsked av parken (i alla fall tror jag det) förut, de kändes både bra och rätt tråkigt, det är en bra park. Jag kände mig för en gångs skull rätt nöjd, trots att det gick sakta och jag inte alls är sådär smal och vältränad som man ska vara. Jag är nog rätt fin på insidan, hur skulle jag annars lyckas så bra jag gör? Jag har en fantastisk, och snygg!, karl, som är allt jag önskar mig i en man. Jag har görfina vänner, och jag har ganska lätt att få nya. Jag får visst komplimangar för mig själv, senast var i Wales då stackars Craig tydligen inbillade sig saker. Pinsamt, men bra för egot. Dessutom kommer jag i de flesta kläder jag vill. Så kanske spelar de ingen roll att jag inte är precis så som jag vill vara, jag kanske är rätt okej ändå.
Snart. Snart!
Jag tog avsked av parken (i alla fall tror jag det) förut, de kändes både bra och rätt tråkigt, det är en bra park. Jag kände mig för en gångs skull rätt nöjd, trots att det gick sakta och jag inte alls är sådär smal och vältränad som man ska vara. Jag är nog rätt fin på insidan, hur skulle jag annars lyckas så bra jag gör? Jag har en fantastisk, och snygg!, karl, som är allt jag önskar mig i en man. Jag har görfina vänner, och jag har ganska lätt att få nya. Jag får visst komplimangar för mig själv, senast var i Wales då stackars Craig tydligen inbillade sig saker. Pinsamt, men bra för egot. Dessutom kommer jag i de flesta kläder jag vill. Så kanske spelar de ingen roll att jag inte är precis så som jag vill vara, jag kanske är rätt okej ändå.
Snart. Snart!
där elljusspåren ledde hem till middagstid
Ja, jag är redo att åka hem nu. Även om jag kommer sakna Wolverhampton i största allmänhet, och alla resor vi gjort, även om jag kommer vilja åka tillbaka, så är jag redo nu. Det har varit en bra termin, och jag kan inte ångra den, omöjligen, men jag vill hem till vårt kök, vår soffa, våra grejer. Jag vill hem till Honom; vilken lycka att få titta på han närsomhelst!
Men jesus vad bra det har varit. De första två-tre veckorna kan vi ju stryka, men sen blev det väl ungefär det jag ville ha. Utflykterna är såklart bäst, både för allt nytt vi fick uppleva och för den känslan av semester det gav. Jag gillar att jag läste lätta flumkurser, hur hade jag annars hunnit? Wales kommer i topp, det var så vackert! Men vi fick ju även träffa vår finaste vän igen, så kanske hade han något med min kärlek att göra (han tog oss till pärlorna, och sedan sjöng vi om Kentpärlor).
Jag älskar England, det gör jag, men det är bannemej i Sverige jag hör hemma, så är det bara.
Finaste Sverige (med klipp från Änglagård-filmerna)
Men jesus vad bra det har varit. De första två-tre veckorna kan vi ju stryka, men sen blev det väl ungefär det jag ville ha. Utflykterna är såklart bäst, både för allt nytt vi fick uppleva och för den känslan av semester det gav. Jag gillar att jag läste lätta flumkurser, hur hade jag annars hunnit? Wales kommer i topp, det var så vackert! Men vi fick ju även träffa vår finaste vän igen, så kanske hade han något med min kärlek att göra (han tog oss till pärlorna, och sedan sjöng vi om Kentpärlor).
Jag älskar England, det gör jag, men det är bannemej i Sverige jag hör hemma, så är det bara.
Finaste Sverige (med klipp från Änglagård-filmerna)
Goodnight Seattle
Idag var vi ute och åkte på fel sida vägen. Det är inte lika lätt som det låter, men det gick bra! Vi hann till Wales och tillbaka, det var ungefär lagom.
Och när jag kom tillbaka såg jag de sista avsnitten av Frasier. Nu är tiden i England verkligen slut. Snart, snart.
Och när jag kom tillbaka såg jag de sista avsnitten av Frasier. Nu är tiden i England verkligen slut. Snart, snart.
Ämnesomsättningsstörning
Jag tror att jag har en fantastisk ämnesomsättning. (Synd att jag trots det inte är fotomodellssmal...)
Vid kvart i sex-snåret åt jag någonslags pastasallad (pasta, grönsallad typ och såna gröna bönor) med pesto. Sedan åt jag popcorn, för kanske en timme sen. Och nu är jag allt lite småhungrig. Det känns inte helt normalt, bannemej
Vid kvart i sex-snåret åt jag någonslags pastasallad (pasta, grönsallad typ och såna gröna bönor) med pesto. Sedan åt jag popcorn, för kanske en timme sen. Och nu är jag allt lite småhungrig. Det känns inte helt normalt, bannemej
Hem till början av 2000-talet
Jag längtar inte hem till Robinsonhysterin som tydligen pågått i vår. Eller är det bara bloggar som förstorar upp allt nu igen? Jag hoppas inte de där idioterna som satte sig på TV4-ön är kändisar (eller ja, kändis och kändis, tänk Robinson-Robban från tidigt 2000-tal) nu, för det orkar jag inte med. Jag må ha en tröja där det står Back to the future, och jag må ha fler kläder som skriker åttiotal, men jag kommer gärna hem till ett någorlunda normalt Sverige 2009, inte 2004, eller när nu Robinsonmänniksor blev kända.
Ge mig kvalitetstv nu!
Veckorna
En vecka kvar.
Om en vecka sitter vi på planet hem, halvvägs, kanske någonstans över Danmark till och med.
Nu ska jag gå till parken för solhäng. Själv. Konstigt, så önska mig lycka till.
Om en vecka sitter vi på planet hem, halvvägs, kanske någonstans över Danmark till och med.
Nu ska jag gå till parken för solhäng. Själv. Konstigt, så önska mig lycka till.
Änglar överallt
Ikväll var vi på vår sista bio här i England, eller ja, för en tid framöver. Vi gillar ju reklam, i alla fall här, så när vi första gången såg reklamen för The Boat that Rocked sa vi "ja den ska vi se!", och samma sak var det med Angels and Demons. Båda två gillade (jag älskar!) The Da Vinci Code, och dessutom var våra absluta gemensamma favoriter Stellan och Ewan med i filmen (jag tokgillar Tompa Hanks med, fröken Ingmar Boll ställer sig mer neutral).
Och ja. Vi älskade (jag gjorde då det!) den! Den var spännande (ett tag trodde jag att Robert Lagdon skulle bajsa på sig, bara för att jag skulle gjort det, men han är tydligen lite kallare än jag), väldigt snygg (skadad Ewan, Rom, Vatikanen!), och både klurig och lite smårolig ("this is disappointing"). Så ja, det är en av de bättre vi sett här! (4. Duplicity - skitfilm, 2. The Curious Case of Benjamin Button - mmmm, 2. The Boat that Rocked - bra skådespelare, bra musik!, 1. Angels and Demons - superduperbra. I alla fall ser listan ut så just nu. Kan inte riktigt välja mellan de två i mitten.)
Idag tog jag ännu ett steg närmare en 80talsklädstil.
Back to the Future och jag
Och ja. Vi älskade (jag gjorde då det!) den! Den var spännande (ett tag trodde jag att Robert Lagdon skulle bajsa på sig, bara för att jag skulle gjort det, men han är tydligen lite kallare än jag), väldigt snygg (skadad Ewan, Rom, Vatikanen!), och både klurig och lite smårolig ("this is disappointing"). Så ja, det är en av de bättre vi sett här! (4. Duplicity - skitfilm, 2. The Curious Case of Benjamin Button - mmmm, 2. The Boat that Rocked - bra skådespelare, bra musik!, 1. Angels and Demons - superduperbra. I alla fall ser listan ut så just nu. Kan inte riktigt välja mellan de två i mitten.)
Idag tog jag ännu ett steg närmare en 80talsklädstil.
Back to the Future och jag
Saknar
Min utgångsdagar är nog förbi. Tyvärr. Eller inte tyvärr. Jag vet inte så noga!
Min bästa danspartner alla tider är faktiskt min fina engelsman herr A (jaa, han har fått stå för sitt namn förut, just för att han är en anonym engelsman, men han får nog bli herr A nu), och trots att han är pojke så är han den jag dansar mest och bäst med. Massa love till honom, fast han ju inte läser detta.
Snart kommer herr C och hämtar mig, precis som den prins han är!
Min bästa danspartner alla tider är faktiskt min fina engelsman herr A (jaa, han har fått stå för sitt namn förut, just för att han är en anonym engelsman, men han får nog bli herr A nu), och trots att han är pojke så är han den jag dansar mest och bäst med. Massa love till honom, fast han ju inte läser detta.
Snart kommer herr C och hämtar mig, precis som den prins han är!
Det kommer mera!
Rapport till mormor: Kusin CE och hennes R har alltså en två år gammal dotter, hon är helt adorable och på många vis tänker jag på dig när jag ser henne. Det kan vara för att hon trots sin ringa ålder ibland ser ut som en pytteliten tant!
Kusin Millan ska snart, snart få sina tvillingar! Jag tänker nästan varje dag på om det kan vara pojkar eller flickor, samma är det ju eftersom det är sånda där likasomkörsbärtvillingar. Alla har köpt kläder och ungarna kommer bli lika vackra och fashionabla som sin mamma!
Igår skickade mamma B, ditt mellanbarn, ett mess från Barcelona hit till Wolverhampton med nyheten att kusin CE, och R!, nu väntar sitt andra barn, förhoppningsvis kommer det lagom till jul, eller möjligtvis nyår. Vi hoppas att allt går bra, och saknar i samma stund lille Alfred som bara fick leva en endaste liten dag.
Så ligger det till mormor, hoppas du har det bra vart du än är! Kanske lever en bit av dig kvar i Elsa, så gammal som hon ser ut. Eller förresten, många bitar av dig lever kvar i alla oss, kära mormor, inget snack om saken!
Kusin Millan ska snart, snart få sina tvillingar! Jag tänker nästan varje dag på om det kan vara pojkar eller flickor, samma är det ju eftersom det är sånda där likasomkörsbärtvillingar. Alla har köpt kläder och ungarna kommer bli lika vackra och fashionabla som sin mamma!
Igår skickade mamma B, ditt mellanbarn, ett mess från Barcelona hit till Wolverhampton med nyheten att kusin CE, och R!, nu väntar sitt andra barn, förhoppningsvis kommer det lagom till jul, eller möjligtvis nyår. Vi hoppas att allt går bra, och saknar i samma stund lille Alfred som bara fick leva en endaste liten dag.
Så ligger det till mormor, hoppas du har det bra vart du än är! Kanske lever en bit av dig kvar i Elsa, så gammal som hon ser ut. Eller förresten, många bitar av dig lever kvar i alla oss, kära mormor, inget snack om saken!
För full på £1 drinks för att sova, för full för att skriva?
Egentligen är jag inte såååå full, men jag borde nog inte skriva ett nobeplrisvinnarinlägg. Därför skriver jag om Lunas, Rons och Hagrids äventyr i Wales!
Fröken Ingmar Groda/Grodan Bergman är förmodligen den person i världen jag har mest internskämt med. Det är dels namnet, dels "Eeliiin, jag älskar dig...", men också småsaker som salivtänderna, "Helena, I need to talk to you" och "du är lika långt borta som månen". Hon vet massor av mig, säkert lika mycket som herr C vet om mig, vid det här laget. Vi har träffats minst en gång om dagen (förutom när någon av oss varit sjuka), så det är inte så konstigt att vi går runt och kallar folk för hober och varandra för Luna och Hagrid. (Luna kommer från ett facebooktest, typ, och Hagrid tvingades jag döpa mig själv till efter att ha klumpat mig bland folk).
Nu har jag tappat bort mig helt, vad pratade jag om?
Jo! Rons, Hagrids och Lunas äventyr i Wales!
R, H och L
(Vi var inte fulla hela tiden, som tur var, så bilden ovan knappast gör oss rättvisa...)
Jag kan inte med ord beskriva hur bra det var när vi tre blev...tre! Wales var helt enkelt allt vi hoppast på i England, och jag hatar fuckignjävla(pardonmyfrench!)HögskolanDalarna för att de inte har utbyte med Swansea. Jag och fröken Boll levde livet; gick ut, drack hemma, röstade på knasiga Suede (inte de gamla bandet utan hemlandet!) och kollade in vackra landskap och skumma får.
Världens snackigaste får; "har du gott gräs därborta eller?"
Vi träffade roliga hober och killen som blev fullast den kvällen (fast alla förnekade det), fröken Boll glömde bort röksuget och blev röd om läpparna, samtidigt som hon passade på att blir halvt uppraggad av en bersgklättare. Jag nöjde mig med att skrika mig ont i halsen till The Killers (Mr. Brightside om ni måste veta) med en av de längre hoberna, den så kallade auschwitzhoben (eller anorexihoben beroende på hur politiskt okorrekt man vill vara) och svepa fullsöta Tashs drinkar. Kul hade vi, och mycket gott åt vi, såsom: crumpets, glass, Sunday roast, curry och massaor av crips rolls (på svenska: skorpor) från IKEA.
Det finns mycket mer att säga, men jag nöjer mig med att visa några bilder, för nu börjar fyllan dala, och jag borde sova för att orka prova massa skor imorgon.
Två ufon på Swansea-bussen, våra hober + två fyllon, Sunday roast, finaste bilden i Andys rum, mmmmcurry, gata i Swansea
Fröken Ingmar Groda/Grodan Bergman är förmodligen den person i världen jag har mest internskämt med. Det är dels namnet, dels "Eeliiin, jag älskar dig...", men också småsaker som salivtänderna, "Helena, I need to talk to you" och "du är lika långt borta som månen". Hon vet massor av mig, säkert lika mycket som herr C vet om mig, vid det här laget. Vi har träffats minst en gång om dagen (förutom när någon av oss varit sjuka), så det är inte så konstigt att vi går runt och kallar folk för hober och varandra för Luna och Hagrid. (Luna kommer från ett facebooktest, typ, och Hagrid tvingades jag döpa mig själv till efter att ha klumpat mig bland folk).
Nu har jag tappat bort mig helt, vad pratade jag om?
Jo! Rons, Hagrids och Lunas äventyr i Wales!
R, H och L(Vi var inte fulla hela tiden, som tur var, så bilden ovan knappast gör oss rättvisa...)
Jag kan inte med ord beskriva hur bra det var när vi tre blev...tre! Wales var helt enkelt allt vi hoppast på i England, och jag hatar fuckignjävla(pardonmyfrench!)HögskolanDalarna för att de inte har utbyte med Swansea. Jag och fröken Boll levde livet; gick ut, drack hemma, röstade på knasiga Suede (inte de gamla bandet utan hemlandet!) och kollade in vackra landskap och skumma får.
Världens snackigaste får; "har du gott gräs därborta eller?"Vi träffade roliga hober och killen som blev fullast den kvällen (fast alla förnekade det), fröken Boll glömde bort röksuget och blev röd om läpparna, samtidigt som hon passade på att blir halvt uppraggad av en bersgklättare. Jag nöjde mig med att skrika mig ont i halsen till The Killers (Mr. Brightside om ni måste veta) med en av de längre hoberna, den så kallade auschwitzhoben (eller anorexihoben beroende på hur politiskt okorrekt man vill vara) och svepa fullsöta Tashs drinkar. Kul hade vi, och mycket gott åt vi, såsom: crumpets, glass, Sunday roast, curry och massaor av crips rolls (på svenska: skorpor) från IKEA.
Det finns mycket mer att säga, men jag nöjer mig med att visa några bilder, för nu börjar fyllan dala, och jag borde sova för att orka prova massa skor imorgon.
Två ufon på Swansea-bussen, våra hober + två fyllon, Sunday roast, finaste bilden i Andys rum, mmmmcurry, gata i Swansea
Kvällstanke
Efter en skum fest hos en någorlunda gammal (gissar jag på) Aussie i ett dodgy område har jag för många tankar i huvudet.
Kanske borde man resa mer? Kanske borde man resa mindre? Fördelen med att resa mer att ju att man får se mer saker. Fördelen med att resa mindre är att man slipper alla andra som har så många planer och som varit typ överallt där man själv inte varit.
Ända sedan...kanske inte Skottland men väl Rosa Bussarna, har jag avskytt att träffa människor som gjort mer, eller ska göra mer, än jag själv gjort. Det har väl något att göra med att jag jämt ska försöka vara så jävla duktig. Typ.
PS. Byt ut "man" mot "jag" däruppe är ni snälla. Jag är för trött för att göra det själv. DS.
Kanske borde man resa mer? Kanske borde man resa mindre? Fördelen med att resa mer att ju att man får se mer saker. Fördelen med att resa mindre är att man slipper alla andra som har så många planer och som varit typ överallt där man själv inte varit.
Ända sedan...kanske inte Skottland men väl Rosa Bussarna, har jag avskytt att träffa människor som gjort mer, eller ska göra mer, än jag själv gjort. Det har väl något att göra med att jag jämt ska försöka vara så jävla duktig. Typ.
PS. Byt ut "man" mot "jag" däruppe är ni snälla. Jag är för trött för att göra det själv. DS.
Mental minneslapp
I Wales, på landsbygden, är vägarna så smala att två bussar inte kan mötas. Det kanske händer på flera ställen, men det är lite märkligt med tanke på att det går en del bussar just på den landsbygden. När vi åkte hem från den beryktade stranden körde vår busschaffis nästan sönder en annan buss. Det var kul.
I Wales, på landsbygden, går fåren lösa lite hursomhelst. Det är ett helt litet äventyr att åka buss, man får vänja sig vid tutningar och knasiga svängar, och ibland med ett och annat stopp.
Wales, jag älskar dig.
Just nu väntar jag. På en, två, tre saker. Mest två, den tredje är mer ett tidsfördriv.
(Jag orkade inte göra en kategori som heter funderingar om Wales, hade jag gjort det så hade det här inläggt hamnat i den kategorin. Bara om ni funderar.)
I Wales, på landsbygden, går fåren lösa lite hursomhelst. Det är ett helt litet äventyr att åka buss, man får vänja sig vid tutningar och knasiga svängar, och ibland med ett och annat stopp.
Wales, jag älskar dig.
Just nu väntar jag. På en, två, tre saker. Mest två, den tredje är mer ett tidsfördriv.
(Jag orkade inte göra en kategori som heter funderingar om Wales, hade jag gjort det så hade det här inläggt hamnat i den kategorin. Bara om ni funderar.)
Skalbagskärlek
Om någon undrar så har min fascination/besatthet av The Beatles inte riktigt släppt än, trots att det nu var längesen vi hängde i Liverpool. Men är det så konstigt eller, de är ju så bra att man nästan kräks.
Get back från the rooftop concert
Get back från the rooftop concert
Sista
Nu börjar det närma sig sista allt här i England, och för det mesta känns det alltså lite tungt och jobbigt, men vissa saker blir skönt att slippa. Jag har nyss tvättat för sista gången här, det har jag bestämt. Bara en endaste liten runda kvar ner till världens sunkigaste tvättstuga för att hämta upp lakanen herr C ska sova några nätter på, sedan aldrig mer.
Vi, som är så ofantligt gamla och lätt kan ramla och bryta en höft närsomhelst, börjar bli sjukt nostalgiska, över allting. Allt känns som sista gången, och vi går mest runt och minns och suckar djupt. Förhoppningsvis kommer vi tillbaka, även om det aldrig blir samma sak. Vi har i alla fall tagit tag i saken och blivit kompis (förhoppningsvis) med tre engelsmän på facebook. Nog för att jag tror att herr Åndy räcker till och blir över, men alltid kan man lära sig något nytt av pojkarna som helt enkelt inte är lika väluppfostrade som min fina A.
Det är med blandade känslor vi snart lämnar England, helt enkelt
Vi, som är så ofantligt gamla och lätt kan ramla och bryta en höft närsomhelst, börjar bli sjukt nostalgiska, över allting. Allt känns som sista gången, och vi går mest runt och minns och suckar djupt. Förhoppningsvis kommer vi tillbaka, även om det aldrig blir samma sak. Vi har i alla fall tagit tag i saken och blivit kompis (förhoppningsvis) med tre engelsmän på facebook. Nog för att jag tror att herr Åndy räcker till och blir över, men alltid kan man lära sig något nytt av pojkarna som helt enkelt inte är lika väluppfostrade som min fina A.
Det är med blandade känslor vi snart lämnar England, helt enkelt
Happy days
Jag är kär. Kär i Wales. Nykär i Andy. Kär i hans knasiga kompisar. Jag vill plocka med mig hela Swansea och byarna runtomkring hem, inte bara hem hit till Wolverhampton, utan hem till Sverige. För bara om två små veckor sitter jag anatgligen hemma på balkongen i Falun. Det enda braiga med det är att jag får vara med herr C mest hela tiden då. Han saknar jag järnet, annars hade jag gärna stannat i magiska Wales.
Beaches in Wales
Eurovision fran Wales!
Okej, nytt forslag till brollopsresa: Wales! Har ar det fantastiskt!
Nu orkar jag inte skriva mer eftersom det ar ett engelsk bakomoframvant tangentbord... Dessutom ska vi bege oss till spritaffaren (helt olika Systemet dock) for att inhandla Eurovisiondricka!
Tjenare! fran Swansea!
Nu orkar jag inte skriva mer eftersom det ar ett engelsk bakomoframvant tangentbord... Dessutom ska vi bege oss till spritaffaren (helt olika Systemet dock) for att inhandla Eurovisiondricka!
Tjenare! fran Swansea!
Radioskugga
Det är jobbigt att vara en nervös typ. För med nervösheten kommer den där pirrande känslan som gör att man inte kan sova kvällen innan man ska resa någonstans. Det är samma känsla som gör att man vaknar upp alldeles för tidigt på julaftons morgon, eller på midsommarafton, eller på en alldeles speciell persons födelsedag. Idag gjorde sig den känslan påmind igen, vi ska visserligen inte till ett annat land, men nästan! Wales, here we come!
Ibland känns du lika långt borta som månen
Ibland känns du lika långt borta som månen
Topp fem
Imorgon får jag äntligen träffa en av mina topp fem killar någonsin igen. Jag ger er ingen rangordnad lista, men själva top five består av herr C, herr M (herr Cs bror, faktiskt), Andy, stronge herr R och herr S, såklart. Det finns en speciell lista över män, bara för att pappa, mina morbröder och en lärare från Liverpooltrakten ska få vara med på ett hörn. Men nu är det alltså en av killarna från topp fem jag ska träffa. En hint är att han är rödhårig, inte från Sverige och världens bästa låtsaswalesare.
Ett extra tips; det är inte Daffyd jag ska hänga med i helgen, men jag räknar med att träffa några only gays in the village.
Nu ska jag packa. Schlagerkjolen är förstås nedpackad, vi måste ju heja på England&Sverige som de patrioter är med, men resten är oklart. Det blir en sen packning framför ett avsnitt ett två av Frasier.
Schlagerkjolen, £10.87 på älskade Primark
Ett extra tips; det är inte Daffyd jag ska hänga med i helgen, men jag räknar med att träffa några only gays in the village.
Nu ska jag packa. Schlagerkjolen är förstås nedpackad, vi måste ju heja på England&Sverige som de patrioter är med, men resten är oklart. Det blir en sen packning framför ett avsnitt ett två av Frasier.
Schlagerkjolen, £10.87 på älskade PrimarkLove is all you need
Om man vill se en riktigt knasig (och skapligt knarkig) film så ska man se Beatles Help!. Den är så konstig att den är rolig. Bäst är såklart Ringo som är allmänt utsatt i filmen, han ramlar genom luckor och har de bästa replikerna. Vi tror att de drev lite med bilden av Ringo som den "onödiga" medlemmen ("we're risking our lives for a useless member!"), om det någonsin var så, för han är lite lätt utstött samtidigt som han är själva huvudrollen.
Som ni märker har jag snöat in helt på The Beatles. Värre kunde det vart!
Trailer till Help! från 1965
Favoritrepliker:
John: What are you doing on the floor?
Ringo: I'm tired...
Ringo: I thought she was a sandwich...
Om Paul eller Ringo skulle komma struttandes och röva bort mig skulle det gå bra, i alla fall en liten stund...
Som ni märker har jag snöat in helt på The Beatles. Värre kunde det vart!
Trailer till Help! från 1965
Favoritrepliker:
John: What are you doing on the floor?
Ringo: I'm tired...
Ringo: I thought she was a sandwich...
Om Paul eller Ringo skulle komma struttandes och röva bort mig skulle det gå bra, i alla fall en liten stund...
Smaaaaaaajl
Dagen må ha börjat lite bittert och allmänt surt, men den slutar med ett fånleende.
Eftersom vädret var toppen ville jag inte sitta inne efter min väldigt försiktiga joggingrunda, därför övertalade jag fröken Ingmar Groda att följa med på en långsam fototurne längs kanalen. Herregud vilka fina timmar det blev! Att fula Wolverhampton kan vara så trevligt! Sedan, som grädde på tårtan (nej, moset kanske det är, men fy så äckligt), träffade vi Ania som vi inte sett på år och dar! Eller ja, kanske månader och dar snarare.
Jag är för trött för att skriva, så idag får några bilder säga mer än några hundra ord.
Jag är lite nyförälskad i Wolverhampton efter idag
Eftersom vädret var toppen ville jag inte sitta inne efter min väldigt försiktiga joggingrunda, därför övertalade jag fröken Ingmar Groda att följa med på en långsam fototurne längs kanalen. Herregud vilka fina timmar det blev! Att fula Wolverhampton kan vara så trevligt! Sedan, som grädde på tårtan (nej, moset kanske det är, men fy så äckligt), träffade vi Ania som vi inte sett på år och dar! Eller ja, kanske månader och dar snarare.
Jag är för trött för att skriva, så idag får några bilder säga mer än några hundra ord.
Jag är lite nyförälskad i Wolverhampton efter idag
Uschochfyochhujedanimej
Jag känner mig (lite lätt) irriterad på lite allt (alla) möjligt. Svårt att säga varför.
Kanske har det att göra med att jag snart ska flytta hem igen, lämna England för Sverige och aldrig aldrig komma tillbaka på samma sätt. Att fara ifrån saker är det sorgligaste jag vet, jag helt enkelt avskyr att lämna och åka ifrån. Ofta vill jag stanna tiden och behålla allt precis så just som det är.
Tur att jag har saker som väntar hemma; min fina herr C, en sällskapssjuk syster Jojo (nu med balkong!) och i alla fall en vecka hemma i vackra Närke, antagligen i en stuga nära oss. Det är saker jag saknat, men nog kommer jag sakna väldigt mycket här...
Kanske är det därför jag är irriterad på lite allt möjligt. Kanske är det enda som kan pigga upp riktigt engelska saker som Beatles och afternoon tea for two.
Afternoon tea for two på BH's
Beatlarna på The Story of Beatles-toaletten
Jag hoppas att min irritation lägger mig, men tills dess kanske jag ska hålla mig ifrån vissa saker, och istället se en ohälsosam mängd (jag höll mig från att säga amount of där!) Frasier.
(Ännu ett skäl att avsky Gynnings blogg; hon vet inte vad ordet belevad betyder, utan tror att det betyder att man levt omkring och sett mycket. Bright one, verkligen.)
Kanske har det att göra med att jag snart ska flytta hem igen, lämna England för Sverige och aldrig aldrig komma tillbaka på samma sätt. Att fara ifrån saker är det sorgligaste jag vet, jag helt enkelt avskyr att lämna och åka ifrån. Ofta vill jag stanna tiden och behålla allt precis så just som det är.
Tur att jag har saker som väntar hemma; min fina herr C, en sällskapssjuk syster Jojo (nu med balkong!) och i alla fall en vecka hemma i vackra Närke, antagligen i en stuga nära oss. Det är saker jag saknat, men nog kommer jag sakna väldigt mycket här...
Kanske är det därför jag är irriterad på lite allt möjligt. Kanske är det enda som kan pigga upp riktigt engelska saker som Beatles och afternoon tea for two.
Afternoon tea for two på BH's Beatlarna på The Story of Beatles-toalettenJag hoppas att min irritation lägger mig, men tills dess kanske jag ska hålla mig ifrån vissa saker, och istället se en ohälsosam mängd (jag höll mig från att säga amount of där!) Frasier.
(Ännu ett skäl att avsky Gynnings blogg; hon vet inte vad ordet belevad betyder, utan tror att det betyder att man levt omkring och sett mycket. Bright one, verkligen.)
Vinter vår sommar höst
Redaktörskarin skrev att hon härom morgonen fick septembervibbar, lite när vädret är sådär mittemellan. Då när sommaren är slut på allvar, skolorna har börjat och man vet inte riktigt om man bara ska ha en sommartröja på sig eller leta fram en tjocktröja som överlevt bland alla tunna sommarklänningar. Och jag tror hon menade att det är en sorglig tid, då när sommaren lämnat oss och vi måste ta på oss mer än vi gjort på månader. Men jag får rysningar av välbehag och längtar redan till september. Hösten är en av mina favoritårstider, kanske har den till och med gått om vintern nu när vintern är så tråkig och osnöig som den är. Alla färger blir så mycket mer på hösten, livet börjar om (eftersom jag gått i skolan i större delen av mitt liv och tänker i terminer så är hösten ju en nystart) och allt känns mysigt och fräscht på samma gång. Favoritjeansen klistrar inte vid benen, man kan ta på sig några sköna lager med tröjor och Converseskorna känns inte alls för varma längre. Det är min finaste tid. Åh som jag längtar till september!
Eller ja, det kan få vara lite maj, juni och augusti först. Juli kan vi hoppa över, den månaden går bara för fort och är antigen för varm eller för kall.
Efter fina Liverpool är jag helt Beatlesfrälst. Varför varför varför var inte jag med då när det begav sig, nånstans där i hysterin runt 1965? Det hade varit fina grejer!
Finaste skivomslaget någonsin, George och Ringo är lätt snyggast!
Liverpool x3
Eller ja, det kan få vara lite maj, juni och augusti först. Juli kan vi hoppa över, den månaden går bara för fort och är antigen för varm eller för kall.
Efter fina Liverpool är jag helt Beatlesfrälst. Varför varför varför var inte jag med då när det begav sig, nånstans där i hysterin runt 1965? Det hade varit fina grejer!
Finaste skivomslaget någonsin, George och Ringo är lätt snyggast!
Liverpool x3
It's been a hard day's night
Liverpool var precis så bra och underbart som väntat. Jag är smått förälskad i staden.
Primark i Lliverpool har bara fem våningar, två av dem tjejkläder, resten lika underbart.
I want to mooooove!
Primark i Lliverpool har bara fem våningar, två av dem tjejkläder, resten lika underbart.
I want to mooooove!
Hembesök
Jag har besök av herr S, det är fint som snus, såklart!
Än har inte mycket spännande hänt, men imorgon ska vi ÄNTLIGEN besöka the Beatles gamla hemstad. (För er som är som herr S; det är Liverpool.)
Jag längtar.
The Beatles A Hard Day's Night, en av de bästa!
Over and out, peace ya'll!
Än har inte mycket spännande hänt, men imorgon ska vi ÄNTLIGEN besöka the Beatles gamla hemstad. (För er som är som herr S; det är Liverpool.)
Jag längtar.
The Beatles A Hard Day's Night, en av de bästa!
Over and out, peace ya'll!
Det första jag ska göra när jag kommer hem
När jag kommer hem till Dalarna igen, inte för att jag längtar så jag gråter, men lite längtar jag allt, är att tvätta. Jag HATAR tvättmaskinerna här. De är dåliga och lite äckliga och helt...muppiga.
Sedan ska jag gå några varv i lägenheten och njuta av ytan.
Sedan ska jag baka pizza.
Sedan ska jag stå i vårt sunkiga badrum och förundras över hur fint det är.
Sedan ska jag gå ut på balkongen och titta ut över Falun och säga Hej.
Lite så på ett ungefär ska min första vecka hemma se ut.
Plus Bruce-konserten i Stockholm dårå. Den blir också en rätt fin komma-hem-grej.
Dagens I-landsproblem (se där!)
Solen skiner och kvällen är allmänt ljummen, men vi har ingen balkong att hänga på. Visserligen finns väl andra sätt, men orka...
Idag fyller stronge herr R år! GRATTIS till honom, men nåt kort får han inte än på några dagar (jag glömde, och så stängde England ner pga av bank holiday).
Det bästa med England just nu är att man kan köpa vin efter klockan sex, om man känner för det.
Tjaa, jag vet inte det jag...
Om bara en liten vecka eller så fyller fröken Ingmar Boll år. Jättemånga år, precis som alla andra som är i min ålder gör. Jag frågade vad hon önskar sig (förutom en tårta från ASDA), och får svaret en kratta.
Vad gör man?
Jag vet inte riktigt, men det blir liksom svårt att få med den hem till Sverige... Och nog för att det är fint att önska sig en kratta, men hon är ju praktiskt taget hemlös i Sverige. Bäst att fråga hennes mamma om hon har en stor tomt fröken Boll/Bergman måste kratta i sommar.
Jag tror hon kom att tänka på just en kratta bara för att vi såg en gubbe bära omkring på en kratta igår (typ) på stan. Bara sådär. Gubbe. Kratta. Torg i stad. Det hänger liksom inte alls ihop. (Inte ihophängade = jättekul i fröken Boll/Bermans huvud.)
Nåväl. Jag måste helt enkelt hitta pp något annat. Något lätt som inte tar upp många kilo i resväskan. Hum.
Imorgon fyller världens bästa Rasmus år! vem Rasmus är får ni räkna ut själva.
Det är inte samma Rasmus i videon som fyller år imorgon
Vad gör man?
Jag vet inte riktigt, men det blir liksom svårt att få med den hem till Sverige... Och nog för att det är fint att önska sig en kratta, men hon är ju praktiskt taget hemlös i Sverige. Bäst att fråga hennes mamma om hon har en stor tomt fröken Boll/Bergman måste kratta i sommar.
Jag tror hon kom att tänka på just en kratta bara för att vi såg en gubbe bära omkring på en kratta igår (typ) på stan. Bara sådär. Gubbe. Kratta. Torg i stad. Det hänger liksom inte alls ihop. (Inte ihophängade = jättekul i fröken Boll/Bermans huvud.)
Nåväl. Jag måste helt enkelt hitta pp något annat. Något lätt som inte tar upp många kilo i resväskan. Hum.
Imorgon fyller världens bästa Rasmus år! vem Rasmus är får ni räkna ut själva.
Det är inte samma Rasmus i videon som fyller år imorgon
Saker jag tänker på när det regnar i England
Jag har det bra här, det har jag det verkligen!, men det finns ändå saker jag saknar med Sverige (särskilt dagar som denna, mellandagar när det regnar och parken inte känns lockande):
Att baka bröd, helst tidigt en morgon innan frukosthungern kommit så jag och herr C kan äta nybakat bröd till frukost. Med svensk ost till, såklart.
Att cykla till herr M och fröken E för att klia kissarna bakom örat och säga hej till Fille.
Fil.
Vår lägenhet! På alla sätt och vis, trots att städningen tar betydligt längre tid än här.
Min egen fula gamla tjocktv, sedd från vår fina bruna tygsoffa.
De svenska skogarna, som är vackrast i världen. Helst tillsammans med de svenska sjöarna, som är de finaste i världen.
Men visst, jag kommer sakna vissa saker med England också...
Pubarna där man alltid kan få massa billig mat, där det alltid är öppet och okej att ta en öl eller två precis när man vill.
West Park, en väldigt välskött, stor och allmänt mysig park, mitt i en sunkstad som Wolverhampton.
BH's, deras billiga kaffe och underbara människoutiskt.
Tåget mellan Wolverhampton och Birmingham, det med sju stopp på 25 minuter. Jag älskar't.
För övrigt är jag rädd för att handla mer nu, tänk om jag inte får med allt hem? Men det är klart, inte kan jag ha 30 kg kläder här... Eller?
Att baka bröd, helst tidigt en morgon innan frukosthungern kommit så jag och herr C kan äta nybakat bröd till frukost. Med svensk ost till, såklart.
Att cykla till herr M och fröken E för att klia kissarna bakom örat och säga hej till Fille.
Fil.
Vår lägenhet! På alla sätt och vis, trots att städningen tar betydligt längre tid än här.
Min egen fula gamla tjocktv, sedd från vår fina bruna tygsoffa.
De svenska skogarna, som är vackrast i världen. Helst tillsammans med de svenska sjöarna, som är de finaste i världen.
Men visst, jag kommer sakna vissa saker med England också...
Pubarna där man alltid kan få massa billig mat, där det alltid är öppet och okej att ta en öl eller två precis när man vill.
West Park, en väldigt välskött, stor och allmänt mysig park, mitt i en sunkstad som Wolverhampton.
BH's, deras billiga kaffe och underbara människoutiskt.
Tåget mellan Wolverhampton och Birmingham, det med sju stopp på 25 minuter. Jag älskar't.
För övrigt är jag rädd för att handla mer nu, tänk om jag inte får med allt hem? Men det är klart, inte kan jag ha 30 kg kläder här... Eller?
Angående uppskjutande av plugg
Idag är det sista dagen med essay writing. Eller ja, absolut sista dagen skulle väl egentligen mest vara imorgon, eftersom den första essayn (essän?) ska in på tisdag, men vi tänkte vara ute i god tid och fixa klart och lämna in imorgon. I veckan vill vi bara börja njuuuuuuta av sista tiden i England. Det känns sorgligt, och på ett sätt drar jag mig för att skriva klart de här essaysarna, då kanske tiden börjar om lite...
Jag skulle vilja göra om vissa saker; det är inte det att jag ångrar något, det vore bara trevligt att få göra vissa saker igen! April har varit en härlig månad, och jag skulle lätt vilja återuppleva det fina påsklovet då herr C var här, vi åkte till Nottingham och mamma&pappa var här. Men visst, det blir fint att komma hem också. Det jag fruktar mest med att komma hem, förutom jobb en hel sommar, är utrensningen av kläder som måste ske... Jag har handlat en del, typ en hel liten (minatyrliten kanske i och för sig) garderob, så för att få plats måste jag nog göra mig av med lite gamla kläder (kanske kan äta upp dem...) som ligger kvar hemma.
Parkbilder
Idag spelar Wolves sin sista match för säsongen, hemma är den också. Vi ska försöka ta oss till Goose och äta ikväll, hoppas det inte är för livat.
Nu är uppskjutandet klart, dags att fixa sista på Allende&Balzac-essayn och the story of English-essayn. Wish me luck.
Jag skulle vilja göra om vissa saker; det är inte det att jag ångrar något, det vore bara trevligt att få göra vissa saker igen! April har varit en härlig månad, och jag skulle lätt vilja återuppleva det fina påsklovet då herr C var här, vi åkte till Nottingham och mamma&pappa var här. Men visst, det blir fint att komma hem också. Det jag fruktar mest med att komma hem, förutom jobb en hel sommar, är utrensningen av kläder som måste ske... Jag har handlat en del, typ en hel liten (minatyrliten kanske i och för sig) garderob, så för att få plats måste jag nog göra mig av med lite gamla kläder (kanske kan äta upp dem...) som ligger kvar hemma.
ParkbilderIdag spelar Wolves sin sista match för säsongen, hemma är den också. Vi ska försöka ta oss till Goose och äta ikväll, hoppas det inte är för livat.
Nu är uppskjutandet klart, dags att fixa sista på Allende&Balzac-essayn och the story of English-essayn. Wish me luck.
Can't buy me looooooooveeeee!
Förhoppningsvis får vi med oss herr S till Liverpool på fredag. Jag har längtat efter den staden; riktigt varför vet jag inte, men det kan ju ha något med fyra herrar att göra.
John
Paul
George!
Ringo!
Jag är engentligen inte världens största Beatlesfan, men jag gillar dem, såklart, och det ska bli ballt att se staden där de bodde. Dessutom gillar jag Englad mycket, så alla städer är egentligen extra speciella. Det blir tråkigt att åka hem, men jag tror nog att jag alltid kommer att komma tillbaka till kära lilla England!
Och snart, mycket snart, väntar resan till Andy och sköna Wales. Det blir fina grejor det!
Wales!
JohnPaul
George!
Ringo!
Jag är engentligen inte världens största Beatlesfan, men jag gillar dem, såklart, och det ska bli ballt att se staden där de bodde. Dessutom gillar jag Englad mycket, så alla städer är egentligen extra speciella. Det blir tråkigt att åka hem, men jag tror nog att jag alltid kommer att komma tillbaka till kära lilla England!
Och snart, mycket snart, väntar resan till Andy och sköna Wales. Det blir fina grejor det!
Wales!
Första Maj i England
Idag är jag frisk. Det ska firas!
Idag är det första maj. Det ska firas!
Hur firar vi? Med mat&häng&film. Gissa vad vi äter? Svensk husmanskost såklart! Tipset kommer 2.24 in i videon:
Svennebanan om svenska traditioner
Just det, vi äter svensk husmanskost, taaakos!
Idag är det första maj. Det ska firas!
Hur firar vi? Med mat&häng&film. Gissa vad vi äter? Svensk husmanskost såklart! Tipset kommer 2.24 in i videon:
Svennebanan om svenska traditioner
Just det, vi äter svensk husmanskost, taaakos!
