Ohoj, vår i sikte!
Nuuu så börjar det minsann knoppa här också! I alla fall några små. Det känns fiiiint. Fint som snus, som är det mest använda uttrycket just nu.
Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen, hjärnan skriker efter sommarlov. Ett sommarlov i en mataffär där allt går på rutin. Det blir fina grejer, inför höstens egna lilla helvete.
Nu ska jag jaga lärare. Inte alltid det lättaste, må ni tro.
...Och snart är det maj, hur bra är inte det på en skala?
Jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen, hjärnan skriker efter sommarlov. Ett sommarlov i en mataffär där allt går på rutin. Det blir fina grejer, inför höstens egna lilla helvete.
Nu ska jag jaga lärare. Inte alltid det lättaste, må ni tro.
...Och snart är det maj, hur bra är inte det på en skala?
Det där med söndagar
Söndagar är verkligen inte min favvodag...
Det enda bra idag är...tja du. Säg det.
Har visserligen shoppat mig lite lyckligare, men så värst supelycklig blev jag inte, bara mindre sur och grinig.
Thank god! att det är måndag imorn.
Ciao, och smaklig måltid om det blir någon sådan.
Det enda bra idag är...tja du. Säg det.
Har visserligen shoppat mig lite lyckligare, men så värst supelycklig blev jag inte, bara mindre sur och grinig.
Thank god! att det är måndag imorn.
Ciao, och smaklig måltid om det blir någon sådan.
PS.
Jag handlade strumpbyxor (av varierande storlek och utformning) för 230 riksdaler (eller naj, kronor snarare) idag.
Det är nytt personbästa.
Bäst är de med crazy mönster på, jag vet inte vad jag ska ha dem till menmen.
Jag har måhända inte lika tjusigt snajsiga ben som de på bilden, men kanske gör sig mönstern bättre om de får breda ut sig a la 40/42?
Dagens bästa: tävling som till och med jag kan vara med i! I like! (Och halsbandet också, andas Sex and the city)
Nog med dagens, back to work!
Det är nytt personbästa.
Bäst är de med crazy mönster på, jag vet inte vad jag ska ha dem till menmen.
Jag har måhända inte lika tjusigt snajsiga ben som de på bilden, men kanske gör sig mönstern bättre om de får breda ut sig a la 40/42?
Dagens bästa: tävling som till och med jag kan vara med i! I like! (Och halsbandet också, andas Sex and the city)
Nog med dagens, back to work!
Angående långsamt framgående fördjupning
Typ.
Det går sakta alltså. Jag skriver lite här, och lite där. Men speciellt mycket åt gången blir det inte,
Kanske, men bara kanske, har det att göra med att jag vet att jag är långt före alla andra.
Herr Mora har inte börjat, fröken M och herr Nalle har inte komponerat ihop sitt syfte ihop ens än gång, fröken C är svår att få ur något överhuvudtaget, och jag tvivlar starkt på att fröken (tant?!) ML heller börjat. Vad den yngre gruppen gör och tänker vet jag i ch för sig inte.
Menmen.
Jag är i alla fall trögstartad. Fast jag satt och skrev ihop några sidor i solen häromdagen.
Det blir att ta fram piskan, och studentens bästa vän - kaffekoppen...
Ikväll blir det sushi! Och massa andra läkerheter från havets botten.
Det går sakta alltså. Jag skriver lite här, och lite där. Men speciellt mycket åt gången blir det inte,
Kanske, men bara kanske, har det att göra med att jag vet att jag är långt före alla andra.
Herr Mora har inte börjat, fröken M och herr Nalle har inte komponerat ihop sitt syfte ihop ens än gång, fröken C är svår att få ur något överhuvudtaget, och jag tvivlar starkt på att fröken (tant?!) ML heller börjat. Vad den yngre gruppen gör och tänker vet jag i ch för sig inte.
Menmen.
Jag är i alla fall trögstartad. Fast jag satt och skrev ihop några sidor i solen häromdagen.
Det blir att ta fram piskan, och studentens bästa vän - kaffekoppen...
Ikväll blir det sushi! Och massa andra läkerheter från havets botten.
Tvåårsmiddag
Igår, någon vecka eller kanske två eller kanske någon månad tillochmed försent, åt vi vår tvåårsmiddag.
Mest för att stilige herr C skulle få gå ut och äta av en anledning. Tydligen är det för långt kvar tills hans glupska och lätt alkoholiserade bossar kommer och hälsar på nästa gång.
Jaja! Vi var i alla fall ute och åt.
Mycket gott.
Himmelskt till och med!
Mmmmmm...mat...
Idag fortsatte firandet med Madicken, mat och kanske en efterrätt.
Jag hedrar Astrid och lyssnar just nu bara på barnmusik. Mycket Karlsson blir det... (Och eftersom att jag har tröttnat på de ekologiska ringsignalerna ska jag nu vissal mig frm genom telefonjungeln. Inte selectaringsingla, herr Mora och jag insåg inte alls nyttan av en sådan. Tyvärr?)
Madicken, Madicken, pilutta dej pilutta dej!
Pilutta er, nu tar jag helg på allvar!
(Men en typisk studenthelg med plugg varvat med tröstsprit ((tacka gud för att det är sprit och inte majja, som vi diskuterade idag)), sådeså!)
Mest för att stilige herr C skulle få gå ut och äta av en anledning. Tydligen är det för långt kvar tills hans glupska och lätt alkoholiserade bossar kommer och hälsar på nästa gång.
Jaja! Vi var i alla fall ute och åt.
Mycket gott.
Himmelskt till och med!
Mmmmmm...mat...
Idag fortsatte firandet med Madicken, mat och kanske en efterrätt.
Jag hedrar Astrid och lyssnar just nu bara på barnmusik. Mycket Karlsson blir det... (Och eftersom att jag har tröttnat på de ekologiska ringsignalerna ska jag nu vissal mig frm genom telefonjungeln. Inte selectaringsingla, herr Mora och jag insåg inte alls nyttan av en sådan. Tyvärr?)
Madicken, Madicken, pilutta dej pilutta dej!
Pilutta er, nu tar jag helg på allvar!
(Men en typisk studenthelg med plugg varvat med tröstsprit ((tacka gud för att det är sprit och inte majja, som vi diskuterade idag)), sådeså!)
Varför?
Ännu en dags trams! till enda.
Skönt.
Snart är det slut!
Vad jag hemskt gärna skulle vilja ha lärt mig denna termin:
Hur man lägger ut en video från vår allra käraste vän (youtube of course dear!) här, sådär tjusigt utan att länka ni vet.
Varför kan inte jag sånt? Det tycker jag är änna lite märkligt.
I allsin dar!
Varför i allsin dar kan jag inte koncentrera mig?!
Jag ska absolut inte vara här just nu, ändå är jag det.
Fy på mig, nästan så det blir disciplinära åtgärder på detta.
Usch och fy och trams!
Vad gör man när huvudet känns som ihopkletad sockervadd?
Är det någon annan som känner som jag?
Imorgon ska vi spontanfira tvåårsdagen (ha! två Å! I love!), när nu den var.
Jag, som är som en elefant ni vet, och springer så fort jag blir minsta skrämd och gärna ser över axeln, trodde att jag kanske skulle tröttna.
Men tji fick jag! Giraffen och jag hänger samman, i smuts och i tvättider, i snö och i sol.
Det, som ni förstår, känns tryggt!
Jag ska absolut inte vara här just nu, ändå är jag det.
Fy på mig, nästan så det blir disciplinära åtgärder på detta.
Usch och fy och trams!
Vad gör man när huvudet känns som ihopkletad sockervadd?
Är det någon annan som känner som jag?
Imorgon ska vi spontanfira tvåårsdagen (ha! två Å! I love!), när nu den var.
Jag, som är som en elefant ni vet, och springer så fort jag blir minsta skrämd och gärna ser över axeln, trodde att jag kanske skulle tröttna.
Men tji fick jag! Giraffen och jag hänger samman, i smuts och i tvättider, i snö och i sol.
Det, som ni förstår, känns tryggt!
På elefantben
Ibland känner jag att jag klampar runt som en elefantskördetröska i ett glashus. I en glaskupa. En kupa där balansen finns, men som jag med mina tunga fötter förstör. Jag klampar ihjäl en fjäril, en något outvecklad kanske som inte hunnit pröva sina vingar?, i min väg mot självbekräftelse.
Kanske kallas det bara att lära sig livets hårda läxa, kanske är det en av mina brister.
Det är dags att snöra på sog ballerinaskorna, såhär i vårvärmen.
Och det har egentligen ingenting med bloggar att göra. Bloggen är min bästa vän, oftast, och andra bloggar är spegelbilder av människor jag aldrig kommer men ändå skulle vilja möta i verkliga verkligheten. Bloggarna kan ge frihet, som att läsa någon annans tankar och förstå ännu lite mer hur alla ni runtomkring mig fungerar.
Det jag kan önska, att jag vore mer som hon, hon eller han, har mest av allt att göra med att livet ibland är så krångligt, oförutsägbart och spännande att det skulle vara skönt att vara en sådan typ som vet vad man är för en typ.
Förstår ni?
Är jag blommig, prickig, turkos eller smårandig?
Har jag kjol, tajts eller jeans?
Är jag brunett, eldigt rödhårig eller blondinbella?
Alla de andra tycks veta, de som bloggar sådär som jag önskar jag kunde göra, veta vem de är och vad de gör här i livet.
Jag däremot, vet inte. Jag klampar runt på mina elefanttungaben och hoppas på det bästa. Hoppas på att passa in i glaskupan, för det är där jag nog mest av allt hör hemma.
(Allra, allra mest av allt hör jag hemma i Cs trygga famn. Såklart. Han är min giraffprins som ser ut över alla problem jag har med sin långa hals och sina extraögoon. Slutsats: alla elefanter borde ha en giraff vid sin sida. Då kommer deras elefantliv gå bra, det är jag helt övertygad om!)
Någon dagens outfit blir det förstås inte, inte ens en dagens bild.
Elefanter som jag hålls inte med sådant. Vi är glada om vi lyckas få på oss en omatchande outfit överhuvudtaget i vår framfart genom livet.
Kanske kallas det bara att lära sig livets hårda läxa, kanske är det en av mina brister.
Det är dags att snöra på sog ballerinaskorna, såhär i vårvärmen.
Och det har egentligen ingenting med bloggar att göra. Bloggen är min bästa vän, oftast, och andra bloggar är spegelbilder av människor jag aldrig kommer men ändå skulle vilja möta i verkliga verkligheten. Bloggarna kan ge frihet, som att läsa någon annans tankar och förstå ännu lite mer hur alla ni runtomkring mig fungerar.
Det jag kan önska, att jag vore mer som hon, hon eller han, har mest av allt att göra med att livet ibland är så krångligt, oförutsägbart och spännande att det skulle vara skönt att vara en sådan typ som vet vad man är för en typ.
Förstår ni?
Är jag blommig, prickig, turkos eller smårandig?
Har jag kjol, tajts eller jeans?
Är jag brunett, eldigt rödhårig eller blondinbella?
Alla de andra tycks veta, de som bloggar sådär som jag önskar jag kunde göra, veta vem de är och vad de gör här i livet.
Jag däremot, vet inte. Jag klampar runt på mina elefanttungaben och hoppas på det bästa. Hoppas på att passa in i glaskupan, för det är där jag nog mest av allt hör hemma.
(Allra, allra mest av allt hör jag hemma i Cs trygga famn. Såklart. Han är min giraffprins som ser ut över alla problem jag har med sin långa hals och sina extraögoon. Slutsats: alla elefanter borde ha en giraff vid sin sida. Då kommer deras elefantliv gå bra, det är jag helt övertygad om!)
Någon dagens outfit blir det förstås inte, inte ens en dagens bild.
Elefanter som jag hålls inte med sådant. Vi är glada om vi lyckas få på oss en omatchande outfit överhuvudtaget i vår framfart genom livet.
Sån jag vill va
Ibland önskar jag att jag var som någon annan.
Lite annorlunda, lite...bättre?
Oftast kommer den känslan när jag läser andra bloggar, något jag gör förtvivlande ofta...
Kanske kunde jag vara som hon?
Eller...som hon?
Men. Jag är bara jag. Kanske det duger, det också.
Hej på en stund!
Lite annorlunda, lite...bättre?
Oftast kommer den känslan när jag läser andra bloggar, något jag gör förtvivlande ofta...
Kanske kunde jag vara som hon?
Eller...som hon?
Men. Jag är bara jag. Kanske det duger, det också.
Hej på en stund!
En liten crush får man ha!
Jag ansöker härmed om att ha crush nummer ett under min tid med herr C.
Det är inget allvarligt, bara en typisk genom-TVn-crush. Dessutom med en gammal i gemet, en med samma namn som pappa, därför är det en typisk ofarlig crush.
Brolle.
Har han förtrollat er också?
Nog var han snygg då för några år sedan, men hjälp! vad hans musik är bättre nu.
Jag är solo i Stockholm
I stan utan vänner
rastlös utan ro
i stan utan ände
utan tro
Brolle, Solo i Stockholm
Jag vet då rakt inte hur man lägger in en youtube-rutan (hjälp mig fröken Q?!), så det blir en länk:
Inte en riktig video, men det duger goddammit!
Mmmmmmmnjut!
Att åka eller inte åka...
Suck och pust och stön!
Det är inget allvarligt, bara en typisk genom-TVn-crush. Dessutom med en gammal i gemet, en med samma namn som pappa, därför är det en typisk ofarlig crush.
Brolle.
Har han förtrollat er också?
Nog var han snygg då för några år sedan, men hjälp! vad hans musik är bättre nu.
Jag är solo i Stockholm
I stan utan vänner
rastlös utan ro
i stan utan ände
utan tro
Brolle, Solo i Stockholm
Jag vet då rakt inte hur man lägger in en youtube-rutan (hjälp mig fröken Q?!), så det blir en länk:
Inte en riktig video, men det duger goddammit!
Mmmmmmmnjut!
Att åka eller inte åka...
Suck och pust och stön!
Back in the days
Just nu är bloggen ute på äventyr i stora vida världen, på vift från tallhöjden. Den, och jag med den, har begtt sig till tallstigen, där allt började en gång i tiden.
Här satt jag framför en gammal obärbar dator och tyckte att msn var fantastiskt. Det var många inlägg, konverasationer och klick sen.
Pappa fyller och jag jobbar, därför är vi "hemma". Imorgon får vi träffa stumpan och tokfrans, det blir mycket , mycket skojigt och säkert ganska intensivt.
Precis innan jag åkte med tåget neråt upptäckte jag den grundläggande skillnaden mellan elever och lärare. Lärare skyndar på stegen, medan elever tar så små och låååångsaaaamma kliv som möjligt för att på sitt lilla vis påskynda och förkorta skoldagen.
Jag tillhör de tidigare nu. Det känns tryggt!
Här satt jag framför en gammal obärbar dator och tyckte att msn var fantastiskt. Det var många inlägg, konverasationer och klick sen.
Pappa fyller och jag jobbar, därför är vi "hemma". Imorgon får vi träffa stumpan och tokfrans, det blir mycket , mycket skojigt och säkert ganska intensivt.
Precis innan jag åkte med tåget neråt upptäckte jag den grundläggande skillnaden mellan elever och lärare. Lärare skyndar på stegen, medan elever tar så små och låååångsaaaamma kliv som möjligt för att på sitt lilla vis påskynda och förkorta skoldagen.
Jag tillhör de tidigare nu. Det känns tryggt!
"Call a friend, call fröken Wallenlöv"
I brist på inspiration att skriva de två sista, i nuläget alltså, bedömningarna surfar jag runt. Och hittade...
...sloganizer!
Ganska roligt. I alla fall en pyytepyttelitenstund. Och det är den stunden jag har att roa mig på just nu.
Håll till godo!
Immer höher, immer schneller, immer fröken Wallenlöv (den tyska versionen, utan /en på slutet. Rätt skoj!)
Fröken Wallenlöv rocks (så sant som det är sagt!)
You wouldn't want to miss fröken Wallenlöv
The art of fröken Wallenlöv
Discover the world of fröekn Wallenlöv
Over and out!
...sloganizer!
Ganska roligt. I alla fall en pyytepyttelitenstund. Och det är den stunden jag har att roa mig på just nu.
Håll till godo!
Immer höher, immer schneller, immer fröken Wallenlöv (den tyska versionen, utan /en på slutet. Rätt skoj!)
Fröken Wallenlöv rocks (så sant som det är sagt!)
You wouldn't want to miss fröken Wallenlöv
The art of fröken Wallenlöv
Discover the world of fröekn Wallenlöv
Over and out!
Våren är i luften?
Igår formligen (?) kryllade det av vårtecken!
Ett: solen sken.
Två: Jag cyklade!
Tre: De föredetta grannpojkarna (som jag gissade var runt tio elva år, tills jag såg mopparna parkerade alldeles bredvid...) spelade fotboll på gräsmattan.
Fyra: Vi betalde startavgiften på årets längsta resa hittills! (Förtydligande: vi ska åka på en veckas charter till en grekisk ö. Inte så långt, kanske inte så hett, men ack så charmigt! jag har inte varit på charter sen nittonhundranittiotalet, typ.)
Det var kryllet, alltså.
Nu ska jag jobba. I hela fyra timmar. Det är ack så jobbigt, huvudet strejkar redan!
Ett: solen sken.
Två: Jag cyklade!
Tre: De föredetta grannpojkarna (som jag gissade var runt tio elva år, tills jag såg mopparna parkerade alldeles bredvid...) spelade fotboll på gräsmattan.
Fyra: Vi betalde startavgiften på årets längsta resa hittills! (Förtydligande: vi ska åka på en veckas charter till en grekisk ö. Inte så långt, kanske inte så hett, men ack så charmigt! jag har inte varit på charter sen nittonhundranittiotalet, typ.)
Det var kryllet, alltså.
Nu ska jag jobba. I hela fyra timmar. Det är ack så jobbigt, huvudet strejkar redan!
Trötter quits!
Det är i alla fall nära på.
Jag sitter i skolan och skriver omdömen. (Betyg på mitt språk!)
Jag har hållt på i snart fyra timmar, eller ja, tre och en halv om man räknar noga.
Och jag är helt slut!
Hur ska detta gå??
Jag skyller stenhårt på att jag var med på en lektion innan det som gav mig så många nya intryck och tankar att jag var trött redan efter det.
Jag kommer inte bli klar idag, tur att det finns a day after tomorrow... Eller efter idag menar jag. Ni ser!
Kaffet kallnar, min hjärna likaså.
Jag sitter i skolan och skriver omdömen. (Betyg på mitt språk!)
Jag har hållt på i snart fyra timmar, eller ja, tre och en halv om man räknar noga.
Och jag är helt slut!
Hur ska detta gå??
Jag skyller stenhårt på att jag var med på en lektion innan det som gav mig så många nya intryck och tankar att jag var trött redan efter det.
Jag kommer inte bli klar idag, tur att det finns a day after tomorrow... Eller efter idag menar jag. Ni ser!
Kaffet kallnar, min hjärna likaså.
Ängel
Det var ju inte oväntat. Tyvärr. Att flicka E var borta. Självklart är två ljus tända i mitt fönster. Dubbelt upp faktiskt. Jag hedrar fröken P också.
Det känns som att det var längesen jag hängde här!
Anledningen är såklart Linköping.
Vilken helg! Så underbar! Så många nya sköna minnen, trots regn, glasbitar och avsaknad av ordentlig nattamat (tur det i och för sig!).
Mycket hände; bartedrar blev raggade på, vi provade bodys och höll på att dö av skratt (seriöst fröken J, jag tror faktiskt de är bättre på dig!), stronge herr R och herr S sprang omkring med gips på axlarna, jag dansade my ass off med de nya bekantingarna (fröken K återser jag gärna, kanske till ännu en Uggla låt?) och alla gamla X var spårlöst försvunna, till min stora lycka.
Jag har inga bilder än, inte på den här datorn, men den helgen måste förevigas, här på mitt eget lilla gömställe.
Gotta go, Cashmere maffia är just my style right now!
Det känns som att det var längesen jag hängde här!
Anledningen är såklart Linköping.
Vilken helg! Så underbar! Så många nya sköna minnen, trots regn, glasbitar och avsaknad av ordentlig nattamat (tur det i och för sig!).
Mycket hände; bartedrar blev raggade på, vi provade bodys och höll på att dö av skratt (seriöst fröken J, jag tror faktiskt de är bättre på dig!), stronge herr R och herr S sprang omkring med gips på axlarna, jag dansade my ass off med de nya bekantingarna (fröken K återser jag gärna, kanske till ännu en Uggla låt?) och alla gamla X var spårlöst försvunna, till min stora lycka.
Jag har inga bilder än, inte på den här datorn, men den helgen måste förevigas, här på mitt eget lilla gömställe.
Gotta go, Cashmere maffia är just my style right now!
On the road again
Snart på väg!
En timme av rättande och tänkande och matlagning delight.
En halvtimme ätande och kanske diskande om andan faller på.
Lite promenad till le Högskol.
Två timmar seminarie, följt av rast och sedan en timme seminarie.
Sen.
Sen drar vi! Eriksson på taket följer med efter lite mer än halva, fram tills dess är det bara jag och alla mina vårlåtar.
Och, kära fröken A! Då förstår mig precis! Trots att jag i min upprördhet över världens se-igenom-fingrarna-när-det-passar-alltså-när-det-är-massa-pengar-för-oss-att-tjäna låter som att jag tycker att det är okej att den kinesiska regeringen sysslar med censur, diktatur och andra taskigheter (det gör jag verkligen inte! fy på dem!), så förstår du mig. Precis. Som handen i handsken.
Det, mina vänner, känns tryggt!
Vi ses efter helgens eskapader.
Lugnet har lagt sig över Tallhöjden
Jag är lugnare nu.
Inte mycket mer plugg sen sist, men väl träning, utflykter med herr C som resulterade i spontaninköp, mat men inga skor, och så nu som avslutning - packning.
Vi fick som tur var gåvan tid av våra sjuka lärare så jag hinner plugga imorgon förmiddag. Jag törs inte våga vara supereffektiv, därför slutar vi fortfarande 16.00. Suck.
(Okej, Kina är inte världens snällaste land, jag ger mig, men därför behöver vi inte ta till idiotåtgärder. Fundera ut något annat och vägra Turkiet in i EU, låt inte USA styra allt och tro inte på allt som skrivs utan att ta en tänkare på det. Så är det. För övrigt hatar jag fortfarande Frankrike efter deras atombombningar - så de får säga precis vad de vill.)
När hjärnan är så där sockervaddig är det egentligen dags för mig att gå och lägga mig, men jag har ju massvis av saker att göra... Pust suck och flämt och stön.
Tack för mig!
Inte mycket mer plugg sen sist, men väl träning, utflykter med herr C som resulterade i spontaninköp, mat men inga skor, och så nu som avslutning - packning.
Vi fick som tur var gåvan tid av våra sjuka lärare så jag hinner plugga imorgon förmiddag. Jag törs inte våga vara supereffektiv, därför slutar vi fortfarande 16.00. Suck.
(Okej, Kina är inte världens snällaste land, jag ger mig, men därför behöver vi inte ta till idiotåtgärder. Fundera ut något annat och vägra Turkiet in i EU, låt inte USA styra allt och tro inte på allt som skrivs utan att ta en tänkare på det. Så är det. För övrigt hatar jag fortfarande Frankrike efter deras atombombningar - så de får säga precis vad de vill.)
När hjärnan är så där sockervaddig är det egentligen dags för mig att gå och lägga mig, men jag har ju massvis av saker att göra... Pust suck och flämt och stön.
Tack för mig!
Upprörd
(Okej, okej, det går sådär med plugget. Läser en artikel i taget och hamnar sedan tio minuter framför datorn. Det känns ändå rimligt.)
Jag irriterar mig på Europa och USA. Visst, Kina är inte helschyssta, men varför sätta dem under sådan press bara just nu? Varför inte arbeta fram bättre...förhållanden...under tid, istället för bara nu inför OS?
Det är en diktatur, visst, men inte världens hemskaste land. Det kan ingen någonsin övertyga mig om.
Massa svenskar vallfärdar till Thailand där prositution av både småtejer och killar är extremt vanligt. Men det håller vi tyst om! Fortsätt åk bara. Fortsätt knarka ner oss och ligg runt och förstör en hel kultur. (Läs: Phuket.)
Och hur shyssta är USA mot de som säger emot? Tänk Guantanamobasen...
Nej, läs på. Tänk.
Och framför alt, åk dit och upplev, uteslut inte!
Dagligt lästips om världens häftigaste land, med den mest fasciunrande historien:
Kinabloggen - Expressens dagliga korrespondent i Bejing, mycket undehållande OCH utbildande!
Speciellt om vår "snälla och människovänliga" kultur:
Om Europas inblandning i Kina...
Visst, Englands alla premiärministrar får gärna bojkotta OS, men för guds skull, det räcker inte. Det är faktiskt bara taskigt, både mot kineser och alla idrottare. Tycker jag alltså. Jag tolkar som jag själv vill, och är synnerligen partisk eftersom Bejing är min absoluta favorit hittills. Enda stället jag seriöst skulle vilja flytta till. Dessutom är jag bra mycket mer kritisk mot USA än mot Kina. Kolla bara vad de gjort genom åren. Kina vill behålla de de tycker är deras, USA vill ta det de inte alls har rätt till. (Läs: Afgahnistan och Irak, for crying out loud!)
Det var det. Dagens upprörning.
Bäst att återgå, på momangen!
För övrigt längtar vi ihjäl oss till Tintinfilmen. Hur kul blir det inte! Lätt framtida klassiker.
Jag irriterar mig på Europa och USA. Visst, Kina är inte helschyssta, men varför sätta dem under sådan press bara just nu? Varför inte arbeta fram bättre...förhållanden...under tid, istället för bara nu inför OS?
Det är en diktatur, visst, men inte världens hemskaste land. Det kan ingen någonsin övertyga mig om.
Massa svenskar vallfärdar till Thailand där prositution av både småtejer och killar är extremt vanligt. Men det håller vi tyst om! Fortsätt åk bara. Fortsätt knarka ner oss och ligg runt och förstör en hel kultur. (Läs: Phuket.)
Och hur shyssta är USA mot de som säger emot? Tänk Guantanamobasen...
Nej, läs på. Tänk.
Och framför alt, åk dit och upplev, uteslut inte!
Dagligt lästips om världens häftigaste land, med den mest fasciunrande historien:
Kinabloggen - Expressens dagliga korrespondent i Bejing, mycket undehållande OCH utbildande!
Speciellt om vår "snälla och människovänliga" kultur:
Om Europas inblandning i Kina...
Visst, Englands alla premiärministrar får gärna bojkotta OS, men för guds skull, det räcker inte. Det är faktiskt bara taskigt, både mot kineser och alla idrottare. Tycker jag alltså. Jag tolkar som jag själv vill, och är synnerligen partisk eftersom Bejing är min absoluta favorit hittills. Enda stället jag seriöst skulle vilja flytta till. Dessutom är jag bra mycket mer kritisk mot USA än mot Kina. Kolla bara vad de gjort genom åren. Kina vill behålla de de tycker är deras, USA vill ta det de inte alls har rätt till. (Läs: Afgahnistan och Irak, for crying out loud!)
Det var det. Dagens upprörning.
Bäst att återgå, på momangen!
För övrigt längtar vi ihjäl oss till Tintinfilmen. Hur kul blir det inte! Lätt framtida klassiker.
In a perfect world...
Alltså.
Vädret är verkligen jättesnyggt och tjusigt nu. Om det inte vore för att det är april och inte november-december-januari-februari-mars. De månaderna KRÄVER jag, min själ och mitt hjärta, vintrig snö med lite sol och en hel drös minusgrader. Men APRIL goddammit! Då ska det ju plaska och sola och snödroppa och knoppa och löva och ha sig. Inte vara massa snö och minus.
Nej, ge mig vårsol nu!
För då blir tamejsjutton livet änna perfekt.
Jag är inne i ett stim!
Praktiken går bra, jag har mina svakor, men thankgod det verkar faktiskt alla ha. Vi är långtifrån klara och perfekta, det ska gudarna veta, men oj så skoj vi har!
Pluggningen går okej. Jag vet inte vart jag landra, på flera plan, men jag är bestämd och har planer i alla fall.
Träningen känns också okej trots panikångest när jag inte hinner till gymmet.
På måndag kommer målaren och vårt sovrum blir en dröm! Det blir vår dröm, baby!
Men innan dess - den efterlängtade helgen! Helgen med alltid lika stort H. Jag får träffa alla dem som gjort mig till den jag är. De som betyer mest av allt, de som jag har kvar även om herr C skulle göra allvar av sina hot att skaffa en yngre tjej när jag åldrats för hårt. Precis de ska jag träffa i helgen.
Göttmos!
Nu lär jag återgå till det avsvalnande kaffet och det högskolekomponerade (=lite sämre, lite svårare att förstå) kompendiet.
På återseende - auf wiedersehen för bövelen!
(I en perfekt värld skulle det vara min sorts april nu, inte klimatförändringarnas april... Så det så!)
Vädret är verkligen jättesnyggt och tjusigt nu. Om det inte vore för att det är april och inte november-december-januari-februari-mars. De månaderna KRÄVER jag, min själ och mitt hjärta, vintrig snö med lite sol och en hel drös minusgrader. Men APRIL goddammit! Då ska det ju plaska och sola och snödroppa och knoppa och löva och ha sig. Inte vara massa snö och minus.
Nej, ge mig vårsol nu!
För då blir tamejsjutton livet änna perfekt.
Jag är inne i ett stim!
Praktiken går bra, jag har mina svakor, men thankgod det verkar faktiskt alla ha. Vi är långtifrån klara och perfekta, det ska gudarna veta, men oj så skoj vi har!
Pluggningen går okej. Jag vet inte vart jag landra, på flera plan, men jag är bestämd och har planer i alla fall.
Träningen känns också okej trots panikångest när jag inte hinner till gymmet.
På måndag kommer målaren och vårt sovrum blir en dröm! Det blir vår dröm, baby!
Men innan dess - den efterlängtade helgen! Helgen med alltid lika stort H. Jag får träffa alla dem som gjort mig till den jag är. De som betyer mest av allt, de som jag har kvar även om herr C skulle göra allvar av sina hot att skaffa en yngre tjej när jag åldrats för hårt. Precis de ska jag träffa i helgen.
Göttmos!
Nu lär jag återgå till det avsvalnande kaffet och det högskolekomponerade (=lite sämre, lite svårare att förstå) kompendiet.
På återseende - auf wiedersehen för bövelen!
(I en perfekt värld skulle det vara min sorts april nu, inte klimatförändringarnas april... Så det så!)
Livet
Ibland är det bra, ibland är det dåligt. Ibland är allt med en, ibland är allt emot en. Men allt som oftast är det någonting däremellan.
Just nu är är jag inne i en gråzon tjock som dimman i Saltkråkan. (Hjälp vad sugen jag blev på gröt nu!) Ingenting är bra eller dåligt, ingenting är med eller emot mig.
Det är bara förvirrat, trött och fruktansvärt drömmande om något helt annat.
Ett vuxet liv, tror jag.
Men först! En ungdoms helg i studentsatden numero uno (för inte f-n är det Falun!), med massa prat, mys, lite shopping, återigen massa mat och en ganska skön, ungdomlig, karatig fylla. Med alla mina finaste raraste snäckor.
Det ni.
Män
Just det.
Häromdagen var det killar på mitt hjärta, idag är det männen som får lite uppmärksamhet.
Herr (fabror!) C har sin gode vän J här, men han kallas som ett vattenglatt djur, så vi kallar honom här...herr...S. För det är ungefär så han heter.
I alla fall, just nu tittar de, efter att ha fått inspiration från en av mina bästa böcker antar jag, på Allram Ests Julkalender, med tillhörande Höjdare. Jag hör både farbror C och herr S skratta högt då och då, och vem kan klandra dem?
Jag däremot pluggar.
Eller, det är ju verkligen inte sant!
Jag borde plugga. Jag ska plugga. Jag har ju för bövelen till och med intagit pluggposition med massa papper och pärmar och block och pennor kring datorn som för tillfället huserar i köket.
Men, det är trögstartat. Jag har helt tappat det! Det blir nog klurigt att inta den engelska delen av högskolan till hösten. Och om inte klurigt och svårt så väldigt segt.
Usch.
Och inte vet jag vad som händer ikväll...
Det är verkligen inte min dag idag.
Oh le pooh.
Häromdagen var det killar på mitt hjärta, idag är det männen som får lite uppmärksamhet.
Herr (fabror!) C har sin gode vän J här, men han kallas som ett vattenglatt djur, så vi kallar honom här...herr...S. För det är ungefär så han heter.
I alla fall, just nu tittar de, efter att ha fått inspiration från en av mina bästa böcker antar jag, på Allram Ests Julkalender, med tillhörande Höjdare. Jag hör både farbror C och herr S skratta högt då och då, och vem kan klandra dem?
Jag däremot pluggar.
Eller, det är ju verkligen inte sant!
Jag borde plugga. Jag ska plugga. Jag har ju för bövelen till och med intagit pluggposition med massa papper och pärmar och block och pennor kring datorn som för tillfället huserar i köket.
Men, det är trögstartat. Jag har helt tappat det! Det blir nog klurigt att inta den engelska delen av högskolan till hösten. Och om inte klurigt och svårt så väldigt segt.
Usch.
Och inte vet jag vad som händer ikväll...
Det är verkligen inte min dag idag.
Oh le pooh.
Jag är snäll idag
Den här låten går och ofta och sjunger lite på. Mest när jag är glad, munter och känner mig väldigt 90-tal.
Loke Martinzon regerade verkligen 90-talet. I alla fall mitt 90-tal.
Hela Killinggänget har en speciell pltas i mitt hjärta, men det är nog mest herr Inde som finns med på listan. Ännu.
Varför är det bara komiker som ligger på min lista? Är det bara humorn jag går på? Är det därför jag bor ihop med farbror C? Utstrålade han humor?
Jag tror jag ska forska i detta. Även om jag egentligen vet svaret.
Ett tips; Grillvagn är också en helt fantastisk låt, eller jag menar melodi. Det ordet passar bättre.
Loke Martinzon regerade verkligen 90-talet. I alla fall mitt 90-tal.
Hela Killinggänget har en speciell pltas i mitt hjärta, men det är nog mest herr Inde som finns med på listan. Ännu.
Varför är det bara komiker som ligger på min lista? Är det bara humorn jag går på? Är det därför jag bor ihop med farbror C? Utstrålade han humor?
Jag tror jag ska forska i detta. Även om jag egentligen vet svaret.
Ett tips; Grillvagn är också en helt fantastisk låt, eller jag menar melodi. Det ordet passar bättre.
Killar
Sverige kramas & pussas är på just NU! Och det är ju fantastiskt!
Jag kan inte annat än ÄLSKA Filip och Fredrik, och jag AVGUDAR Anders och Måns. Mest Anders såklart, eftersom han faktiskt har ett fiskeprogram för barn. Det är ju helt galet smart. Enligt mig.
Toktrött. Är jag.
Nu pratar Jonas Wahlström om en gecko som om det vore en människa. Fantastiskt.
Och, jag har officiellt lagt till André Wickström på min lista. Alldeles efter...vem var det nu i toppen?...Johan Glans?
Herr Schyffert fick följa med oxå.
Jag kan inte annat än ÄLSKA Filip och Fredrik, och jag AVGUDAR Anders och Måns. Mest Anders såklart, eftersom han faktiskt har ett fiskeprogram för barn. Det är ju helt galet smart. Enligt mig.
Toktrött. Är jag.
Nu pratar Jonas Wahlström om en gecko som om det vore en människa. Fantastiskt.
Och, jag har officiellt lagt till André Wickström på min lista. Alldeles efter...vem var det nu i toppen?...Johan Glans?
Herr Schyffert fick följa med oxå.
Döden hälsar på...
...Igen.
Mina favoriter trillar av pinn som...spindlar i ett aprilregn?
Allra först fröken Sällström, sedan herr Ledger, och nu MONA!
Mona, som är sååå bra i allt hon gjort med Björn Gustavsson (den riktige!), och i allt annat också.
En klar favvo.
Så sorgligt. Tur hon inte valde det själv.
Hej då Mona!
Jag tokladdar för helgens eskapader.
Mina favoriter trillar av pinn som...spindlar i ett aprilregn?
Allra först fröken Sällström, sedan herr Ledger, och nu MONA!
Mona, som är sååå bra i allt hon gjort med Björn Gustavsson (den riktige!), och i allt annat också.
En klar favvo.
Så sorgligt. Tur hon inte valde det själv.
Hej då Mona!
Jag tokladdar för helgens eskapader.
Ångest är min arvedel
Varför har alla sådan ångest över att ha ångest?
Den kommer alltid finnas där, det är inget man blir av med så lätt gott folk!
Jag börjar sannerligen tro att Kirkegaard, Sartre och de andra (ja ja jag är en nörd...) hade rätt; vi har ett val, vi har livet, och det kommer sannerligen alltid ge oss ångest.
Jag är en existentialist, ut i fingerspetsarna.
Men jag sover, vrider och vänder mig, i sköna lakan. Badass lakan om jag får säga det själv.
Välkomna ångesten, se den utveckla dig!
För ni vet väl; det som inte dödar härdar.
Och, att en Han med stort N faktiskt var kärlek vid tredje ögonkastet (något sådant var det väl enligt mina beräkningar?) är väl ingen överraskning. Jag träffade en viss herr the-love-of-my-life vid det allra första ögonkastet. Fast inte heller jag visste att han var SÅ rätt efter sisådär det tredje. Precis som föken A, som jag saknar tills det gör ont och jag påminner mig om att hon nog är nära, fast på helt andra sätt och vis.
Den kommer alltid finnas där, det är inget man blir av med så lätt gott folk!
Jag börjar sannerligen tro att Kirkegaard, Sartre och de andra (ja ja jag är en nörd...) hade rätt; vi har ett val, vi har livet, och det kommer sannerligen alltid ge oss ångest.
Jag är en existentialist, ut i fingerspetsarna.
Men jag sover, vrider och vänder mig, i sköna lakan. Badass lakan om jag får säga det själv.
Välkomna ångesten, se den utveckla dig!
För ni vet väl; det som inte dödar härdar.
Och, att en Han med stort N faktiskt var kärlek vid tredje ögonkastet (något sådant var det väl enligt mina beräkningar?) är väl ingen överraskning. Jag träffade en viss herr the-love-of-my-life vid det allra första ögonkastet. Fast inte heller jag visste att han var SÅ rätt efter sisådär det tredje. Precis som föken A, som jag saknar tills det gör ont och jag påminner mig om att hon nog är nära, fast på helt andra sätt och vis.
Det är visst nån som är tillbaka
Bloggen hotar med flytt, strular men ingeting händer. Just my luck att välja rätt...blogg liksom.
Inte mycket har hänt, förutom att första veckan med bara en klass är i princip över, det känns både sorgligt och skönt. Men sweet jesus vad jag kommer att sakna dem... Och vad jag längtar efter att faktiskt vara med människor som dem varje dag!
Det är alltså snart, mycket snart, dags för utvecklingssamtal, och det var inte förrän handledare A undrade som jag insåg att jag banne mig är nervös. Hua! Men, jag är väl förberedd och har lovat mig att det inte kan gå fel, hur det är går.
Mamma var här, och tur var väl det - farbror C kunde rädda hennes dator! Nu är jag bara orolig för min...
Vi åt med dalmasen och -kullan i exil, plus herr Pappa och fröken Mamma. Det var trevligt trots läskiga dessertalternativ som gjorde att vi flydde hem till kladdkaka, soffan och final av the Dansprogram. Och allas vår närking vann ju! Tjohoooo!
Det var helgen det. Söndag bjöd på några minuters fotboll och lite sol, och sista timmarna med mor i lägenheten - för den här gången.
Jag längtar till helgen. Jag har inget inbokat, förutom att en viss Avestapojke som går under ett djurnamn kommer hit och hänger, kalasar till det (antagligen) och somnar till valfri tecknad djurfilm, kanske en om djur vid havet även denna gång?
Och! Vi får inte glömma herr M! Kanske, kanske bidrog jag till hans romans, hans livs kärlek! jag gjorde i alla fall letandet lättare, och jag tackar stronge herr R för att han faktiskt ringde! Jag blig glad av andra medmänniskors kärlekar, så är det bara. Och detta gäller varesig de är mycket nära eller på stort avstånd.
Men det hoppas jag att ni redan visste.
Att stryka nytvättade, nya fina lakan gör min kväll mycket roligare. Och ett avsnitt eller två av Vänner oxå förstås.
Cheers baby! (alt. Skål utan alkohol!)
