Knas!
Det är så konstigt att vem man än är så vill man alltid, eller i alla fall ibland, vara någon annan. Kanske inte helt och hållet, men en liten bit.
En liten bit en annan.
(Fast idag skulle en liten bit achebeboll gå ner utan besvär också.)
En liten bit en annan.
(Fast idag skulle en liten bit achebeboll gå ner utan besvär också.)
Spådam?
Jag skulle så hemskt gärna någon gång i mitt liv gå till en spådam. Helst till en sådan som huserar på ett sånt där riktigt filmtivoli (typ som det i Carneval), i ett randig litet tält, med en äkta spåkula. Jag ska inte säga vilken...nationalitet?...hon borde ha, för det kommer säkert låta nedvärderande/rasistiskt. (Hon ska vara en sådan där uråldrig zigenargumma såklart.) Hon skulle titta mig i ögonen och sedan se mitt förflutna och min framtid i den där mystiska spåkulan.
Sjävklart skulle hon lura av mig pengar, men det vore det värt!
Men. Den enda spåtant som kan läsa mina tankar jag får besöka är youtube. Youtube fyller i mina meningar, ser in i den närmsta framtiden för att skynda före och berätta vad jag vill se.
Idag ville jag se det här:
Fleet Foxes - White Winter Hymnal
Är inte stämmorna underbara så säg?! Och allt tack vare kära gamla trogna SVT, och deras sköna nya sitta-klistrad-vid- program Dom kallar oss artiser. (Inte att förväxla med Kentas klassiker Dom kallar oss mods.)
Pole pole på er alla därute i etern.
(And God bless ya'll, såhär i presidentväljartider!)
Sjävklart skulle hon lura av mig pengar, men det vore det värt!
Men. Den enda spåtant som kan läsa mina tankar jag får besöka är youtube. Youtube fyller i mina meningar, ser in i den närmsta framtiden för att skynda före och berätta vad jag vill se.
Idag ville jag se det här:
Fleet Foxes - White Winter Hymnal
Är inte stämmorna underbara så säg?! Och allt tack vare kära gamla trogna SVT, och deras sköna nya sitta-klistrad-vid- program Dom kallar oss artiser. (Inte att förväxla med Kentas klassiker Dom kallar oss mods.)
Pole pole på er alla därute i etern.
(And God bless ya'll, såhär i presidentväljartider!)
Tyst
När man inte har något att säga, då ska man bara vara tyst. Väl?
(Synd att det inte funkar i pluggsammanhang. Även om jag vill lämna in en uppgift där det står ungefär "I have nothing to day, therefore I will not say it" så törs jag inte. Även om jag säkert kan bevisa att det är postmodernistiskt.)
Det mest irriterande idag gäller såklart Högskolan. Utbytesmänniskan svarar inte på mail, och jag vet inte hur våren blir.
Det mest bästa idag är att jag ÄNTLIGEN ska klippa mig imorgon. Jag vet knappt var, eller vem som får äran, men skönt ska det bli. Till och med jag ser att nederdelen av håret är en enda röra.
(Synd att det inte funkar i pluggsammanhang. Även om jag vill lämna in en uppgift där det står ungefär "I have nothing to day, therefore I will not say it" så törs jag inte. Även om jag säkert kan bevisa att det är postmodernistiskt.)
Det mest irriterande idag gäller såklart Högskolan. Utbytesmänniskan svarar inte på mail, och jag vet inte hur våren blir.
Det mest bästa idag är att jag ÄNTLIGEN ska klippa mig imorgon. Jag vet knappt var, eller vem som får äran, men skönt ska det bli. Till och med jag ser att nederdelen av håret är en enda röra.
"Back in the days"
Att slumpmässigt välja en blogg att läsa gör att jag får något slags perspektiv på livet, och på tiden.
En trettonårig flicka går igenom alla viktiga händelser i hennes liv. De flesta av dem tycks ha ägt rum under de senaste sex månaderna.
En femtonåring lägger ut ett kort på en grupp små människor och skriver att " det var back in the days", som om hon minns tillbaka med glädje.
En ung tonåring berättar av vad som hänt idag i skolan, en annan vad hon hade på sig fram till för två minuter sedan då hon bytte och tog en ny dagens-outfit-bild.
Jag går igenom de viktigaste händelserna i mitt liv. Den senaste inträffade för över två år sedan.
Jag ser tillbaka, hittar bilder tagna någonstans runt millieskiftet, och lite efter, och tänker "det var back in the days".
Jag försöker se framåt med hjälp av det som redan hänt, försöker ta mig framåt från nuet. Mina kläder varier, såklart, men oftast ser ni mig i byxor jag kan röra mig någorlunda fort i.
Vi ser tiden olika. Vi ser på livet från olika håll. Det är självklart, men ändå svårt att förstå.
Stora tankar (2)
Om någon klagar på att jag har för svårt att bestämma mig, då säger jag "jag är modernist!"
Om någon klagar på att jag är grinig och sur och svår att kommunicera med, då säger jag "jag är modernist!"
Om någon anser att jag är för pesstimistisk och inte ser det sköna i livet, då säger jag "jag är modernist!"
Om någon säger att jag är stressad och har problem med min tidsuppfattning, då säger jag "jag är modernist!"
Om någon säger att jag ljuger och förfalskar, då säger jag "jag är modernist!"
För si, så var de, de där gubbarna i mitten av förra seklet, och sådan är jag idag, i början av det här seklet. Konstigt va?
(PS. Vilken -ism är du?)
Om någon klagar på att jag är grinig och sur och svår att kommunicera med, då säger jag "jag är modernist!"
Om någon anser att jag är för pesstimistisk och inte ser det sköna i livet, då säger jag "jag är modernist!"
Om någon säger att jag är stressad och har problem med min tidsuppfattning, då säger jag "jag är modernist!"
Om någon säger att jag ljuger och förfalskar, då säger jag "jag är modernist!"
För si, så var de, de där gubbarna i mitten av förra seklet, och sådan är jag idag, i början av det här seklet. Konstigt va?
(PS. Vilken -ism är du?)
Sådär
Veckan jobbigaste dag avklarad (se gårdagens fundering) och nu börjar leken på allvar. Det är skönt.
Det är märkligt att veta att jag ska till skolan, men inte fröken T. Sådant är jag inte van vid, och jag undrar stilla hur det ska gå? Nåväl, fröken B är ju där, om någon (nååååågon, med jobbiga fingrar) skulle vara extra jobbig idag.
Som vanligt skrev jag mest på inlämningsuppgiften. Det är konstigt att jag har så många ord och tankar och funderingar.
I helgen blir det Hallsberg, med extra mycket lek och bus. Det ska bli skoj. Såklart.
(Ingen bild eller video idag, i alla fall inte än. Kanske sen.)
(Glöm inte Ugly Bettan ikväll!)
Ciao!
Det är märkligt att veta att jag ska till skolan, men inte fröken T. Sådant är jag inte van vid, och jag undrar stilla hur det ska gå? Nåväl, fröken B är ju där, om någon (nååååågon, med jobbiga fingrar) skulle vara extra jobbig idag.
Som vanligt skrev jag mest på inlämningsuppgiften. Det är konstigt att jag har så många ord och tankar och funderingar.
I helgen blir det Hallsberg, med extra mycket lek och bus. Det ska bli skoj. Såklart.
(Ingen bild eller video idag, i alla fall inte än. Kanske sen.)
(Glöm inte Ugly Bettan ikväll!)
Ciao!
Ungefär
Jag känner mig ungefär som en människa idag. Alltså inte helt, bara ungefär. Antagligen beror det på att det är måndag, veckans absolut värsta dag, mycket beroende på att plugget börjar om, men inte i skolan utan hemma. Helt ensamt.
Jag blir tokig på mig själv. Vägrar duscha ("eftersom jag gjorde det igår kväll), vägrar byta om från mjukisar till jeans (det enda plagg jag egentligen blir helt mig själv i), och vägrar ta kontakt med någon (eftersom jag känner mig stressad och omänniskoaktig).
Nu har jag gjort en del av dagens plugg. Alltså borde jag få belöna mig själv med att bli lite mer som en människa. Kanske kan jag till och med ta mig till biblioteket och faktiskt se någon annan, hitta någon att relatera till.
Återigen är jag lunchhungrig innan klockan slagit tolv. Det är illa. (Jag gör ett klent försök att skylla på vintretiden, men jag vet då banne mig inte om det gills.)
Jag blir tokig på mig själv. Vägrar duscha ("eftersom jag gjorde det igår kväll), vägrar byta om från mjukisar till jeans (det enda plagg jag egentligen blir helt mig själv i), och vägrar ta kontakt med någon (eftersom jag känner mig stressad och omänniskoaktig).
Nu har jag gjort en del av dagens plugg. Alltså borde jag få belöna mig själv med att bli lite mer som en människa. Kanske kan jag till och med ta mig till biblioteket och faktiskt se någon annan, hitta någon att relatera till.
Återigen är jag lunchhungrig innan klockan slagit tolv. Det är illa. (Jag gör ett klent försök att skylla på vintretiden, men jag vet då banne mig inte om det gills.)
Lyx!
Helgens planer so far:
Riktig Svenssonmiddag ikväll (kött&otatisgratäng, slå det!) + vin
Doobido och Robins
Melodikryssetträff imorgon förmiddag
Fotbollseftermiddag med M&E och min Älsklingsfilip.
Antagligen utflykt för att hälsa på "farfar" (ja, jag adopterar Cs gamla släktingar i brist på egna) på söndag
Det är lyx för mig.
Jag tror bestämt jag är medelålders. Klimakteriet nästa?
Sa jag förresten att jag inleder helgen med att städa. Och jag gillar det.
Riktig Svenssonmiddag ikväll (kött&otatisgratäng, slå det!) + vin
Doobido och Robins
Melodikryssetträff imorgon förmiddag
Fotbollseftermiddag med M&E och min Älsklingsfilip.
Antagligen utflykt för att hälsa på "farfar" (ja, jag adopterar Cs gamla släktingar i brist på egna) på söndag
Det är lyx för mig.
Jag tror bestämt jag är medelålders. Klimakteriet nästa?
Sa jag förresten att jag inleder helgen med att städa. Och jag gillar det.
Grått, gråare, gråast...
Ute är det novembergrått. Det är som om vädret förbereder sig på den dystraste månaden av dem alla, som om det visste att vi stackars nordbor måste föras in sakta i vintern för att inte förgås.
Eller stackars och stackars... Jag älskar ordet nordbor, och jag älskar att vara en nordbo, big time. Visst, sol och varmt året om är säkert tjusigt, men - omväxling förnöjer.
Vår med sakta avklädnand, färre vantar, mycket snuva men ändå en förundran över den nya världen.
Sommaren, som jag kanske inte älskar högt, snarare tvärtom, men då alla andra blir sådär skönt avslappnade.
Hösten med alla ljus! Nästan ljusare än sommarens längsta nätter, allt tack vare billiga IKEA-ljus.
Och så vintern. Vitt puff, mycke mössor, vantar i mängder och en och annan långkalsong.
Ja, jag längtar. Längtar mig fördärvad efter den första snön, den första jullåten i P4, det första Julkalendernavsnittet, det första pepparkaksdegsinköpet.
Men tills dess; grått. Alla är gråa; av kyla, trötthet och stress. Men lugn alla, snart är vår tid här. Tiden då vi kalla nordbor faktiskt får tillbaka lite energi. Så tror jag det är i alla fall.
Snöbilder jag toksnott från lite överallt.
Så kan det gå när man lägger ut bilder på the worldwideweb hursomhelst.
Det ringde just på dörren, utanför stod en tant och en farbror. Tanten började mitt i en mening, hon pratade om en liten broschyr om "livets stora frågor". Hon ville inte sälja något, bara dela ut den broschyren. Jag tackade och tog emot, vad gör man liksom?
Sedan tycket jag nog att hon stirrade lite väl ohemligt på vår namnskylt. Är jag uppsatt på en lista nu? Är jag indragen i en hemlig bibledyrkarsekt? Vem vet. Hon (eller de, men jag tittade faktiskt inte så mycket på den lille farbrorn) verkade i alla fall glad att jag tog emot den gula, fula broschyren.
Eller stackars och stackars... Jag älskar ordet nordbor, och jag älskar att vara en nordbo, big time. Visst, sol och varmt året om är säkert tjusigt, men - omväxling förnöjer.
Vår med sakta avklädnand, färre vantar, mycket snuva men ändå en förundran över den nya världen.
Sommaren, som jag kanske inte älskar högt, snarare tvärtom, men då alla andra blir sådär skönt avslappnade.
Hösten med alla ljus! Nästan ljusare än sommarens längsta nätter, allt tack vare billiga IKEA-ljus.
Och så vintern. Vitt puff, mycke mössor, vantar i mängder och en och annan långkalsong.
Ja, jag längtar. Längtar mig fördärvad efter den första snön, den första jullåten i P4, det första Julkalendernavsnittet, det första pepparkaksdegsinköpet.
Men tills dess; grått. Alla är gråa; av kyla, trötthet och stress. Men lugn alla, snart är vår tid här. Tiden då vi kalla nordbor faktiskt får tillbaka lite energi. Så tror jag det är i alla fall.
Snöbilder jag toksnott från lite överallt.
Så kan det gå när man lägger ut bilder på the worldwideweb hursomhelst.
Det ringde just på dörren, utanför stod en tant och en farbror. Tanten började mitt i en mening, hon pratade om en liten broschyr om "livets stora frågor". Hon ville inte sälja något, bara dela ut den broschyren. Jag tackade och tog emot, vad gör man liksom?
Sedan tycket jag nog att hon stirrade lite väl ohemligt på vår namnskylt. Är jag uppsatt på en lista nu? Är jag indragen i en hemlig bibledyrkarsekt? Vem vet. Hon (eller de, men jag tittade faktiskt inte så mycket på den lille farbrorn) verkade i alla fall glad att jag tog emot den gula, fula broschyren.
Meddelande
Härmed meddelas att jag önskar mig många nya bloggadresser i julklapp! Såna adresser som när jag klickar på dem kommer det upp nya spännande små texter och tankar, inte bara massa "nu är jag i skolan vi ska ha matte bläää...", "dagens outfit: tröja från h&m..." eller "titta vilket fint foto...". Jag vill ha texter, texter i mängder, om stort och smått, korta och långa.
Men, man läser som man tänker, så är det ju. Jag tänker i text, vissa tänker i bild och andra i mode.
Tur det finns några som faktiskt skriver om saker, inte bara bloggar.
(Utan inbördes ordning:
Clara
Toffs
Fröken R
Fröken A
Och jaaa, jag har visst pratat om dem förrut. Men om NÅGON känner sig manad - klicka och inspireras. Kanske gillar jag dem bara för att jag träffat sjutiofem procent av dem i verkliga livet och har massor att relatera till, kanske gillar jag d
Men, man läser som man tänker, så är det ju. Jag tänker i text, vissa tänker i bild och andra i mode.
Tur det finns några som faktiskt skriver om saker, inte bara bloggar.
(Utan inbördes ordning:
Clara
Toffs
Fröken R
Fröken A
Och jaaa, jag har visst pratat om dem förrut. Men om NÅGON känner sig manad - klicka och inspireras. Kanske gillar jag dem bara för att jag träffat sjutiofem procent av dem i verkliga livet och har massor att relatera till, kanske gillar jag d
Pensionär
Jag längtar till jag blir pensionär, för då får jag:
- Gå upp kvart i fem för att jag inte kan sova längre (nu sover jag gärna till kvart i sju-snåret, och det är på tok för länge!)
- Äta minst två frukostar eftersom att jag går upp så himla tidigt
- Äta lunch vråltidigt
- Äta middag vråltidigt
- Köpa mycket karameller, men inte äta upp dem (för det är sådant pensionärer gör)
- Spana på grannarna "i smyg" (det gör jag i och för sig redan nu, men det blir mer okej om sisådär femtio år)
- Börja fila på hur min begravning ska vara
- Vara hur tjurig jag vill på vad jag vill i min omgivning
- Äga en rullator att köra jättefort med
Nu ska jag äta lunch vråltidigt. Men jah kompenserar det med att se ett avsnit SATC, för att inte kroppen ska chockåldras fyrtio år liksom.
- Gå upp kvart i fem för att jag inte kan sova längre (nu sover jag gärna till kvart i sju-snåret, och det är på tok för länge!)
- Äta minst två frukostar eftersom att jag går upp så himla tidigt
- Äta lunch vråltidigt
- Äta middag vråltidigt
- Köpa mycket karameller, men inte äta upp dem (för det är sådant pensionärer gör)
- Spana på grannarna "i smyg" (det gör jag i och för sig redan nu, men det blir mer okej om sisådär femtio år)
- Börja fila på hur min begravning ska vara
- Vara hur tjurig jag vill på vad jag vill i min omgivning
- Äga en rullator att köra jättefort med
Nu ska jag äta lunch vråltidigt. Men jah kompenserar det med att se ett avsnit SATC, för att inte kroppen ska chockåldras fyrtio år liksom.
Sex och sex, aldrig är det annat...
I pirrväntan på att tentan ska komma ut på fronter lyssade jag på mitt vanliga radioprogram, där en av programledarna säger sig "hålla på sig tills hon är gift", typ. Och det är ju inte så tokigt som det låter. Egentligen. Jag menar, sex är väl ändå upphaussat? Ibland kan jag tycka att man kan få spara på tårtan, om man känner att det är rätt för en själv liksom. Även tårtor går väl att frysa?
Nåväl, tankegången kanske kan förstås. Som en vän till en vän ungefär sa; "det där med sex är väl ändå överskattat, så roligt är det ju inte...". Han (ja, det är en han, en mycket annorlunda han faktiskt) kan ha lagt till något om att det mest är krångligt. Och jag kan vara beredd att hålla med honom.
(Rubriken är fritt tolkad från Jävla Kajsa!, världens genom tiderna bästa svenska ((komedi))serie.)
Nåväl, tankegången kanske kan förstås. Som en vän till en vän ungefär sa; "det där med sex är väl ändå överskattat, så roligt är det ju inte...". Han (ja, det är en han, en mycket annorlunda han faktiskt) kan ha lagt till något om att det mest är krångligt. Och jag kan vara beredd att hålla med honom.
(Rubriken är fritt tolkad från Jävla Kajsa!, världens genom tiderna bästa svenska ((komedi))serie.)
Pigg?
Först tänkte jag ta ett glas boxvin, för att bli sådär skönt flummig lagom till diktanalysen.
Men då blir jag nog trött istället.
Sen tänkte jag ta lite hemmapyscola.
Men då blir jag nog sockerberoende, mer än jag är.
Sen kom jag på att jag ju har ännu en kafferanson att dricka!
För en viss kafferanson har jag. Två gånger "fyra koppar". Det är nog lagom. Men inte mer. Helst.
Jag måste dementera mig själv!
Dagens video:
Jonas Gardell (Tillfällig gäst i ditt liv) - Aldrig ska jag ska jag sluta älska dig
(ALLT finns inte på youtube. Tyvärr. Men, filmen finns på DVD. Och den är underbar.)
This one's for you baby. Jag är din så länge du vill.
Toffs: Looking forward to meet dear Caesar! Det ska bli ett sant nöje! Hoppas han gillar kramar, det råkar tyvärr alla djur i min väg ut för...
Men då blir jag nog trött istället.
Sen tänkte jag ta lite hemmapyscola.
Men då blir jag nog sockerberoende, mer än jag är.
Sen kom jag på att jag ju har ännu en kafferanson att dricka!
För en viss kafferanson har jag. Två gånger "fyra koppar". Det är nog lagom. Men inte mer. Helst.
Jag måste dementera mig själv!
Dagens video:
Jonas Gardell (Tillfällig gäst i ditt liv) - Aldrig ska jag ska jag sluta älska dig
(ALLT finns inte på youtube. Tyvärr. Men, filmen finns på DVD. Och den är underbar.)
This one's for you baby. Jag är din så länge du vill.
Toffs: Looking forward to meet dear Caesar! Det ska bli ett sant nöje! Hoppas han gillar kramar, det råkar tyvärr alla djur i min väg ut för...
Second time around
Dagens sms: Puss gumman
Från en kompis jag hör ifrån typ två gånger om halvåret. Oftast med sms som det där. Hon är tokig hon!
Från en kompis jag hör ifrån typ två gånger om halvåret. Oftast med sms som det där. Hon är tokig hon!
Dagens
Eftersom hjärnan snurrar på för fullt med litteraturtjaffs tänker jag int skriva något djupt filosofiskt, men jag känner ändå att jag måste få ur en del tankar som snabbar och förstör i hjärnan.
Dagens...
...mat: frukost, och till lunch min bästa: rårakor. Jag hjärta potatis!
...ork: tränade gym). Mycket bra.
...kläder: favvojeansen (mycket håliga) kom fram efter lång vila i graderoben.
...tanke: p-piller är dyrt, men vad är altrenativet liksom?
...nyaste: farbror Cs telefon. Jag har inget nytt.
...kaffemängd: so far, fyra bryggkoppar, alltså typ två halvfulla muggar. Finns risk för att det blir mer snaaart.
...plugg: modernism. Jag är lätt trött på det efter i våras, men men...
...prat: hm, lite med C imorse, annars är det dåligt med det...
...liv: urdött. Äta, plugga, träna. Kul!
...låt: det är många idag, av någon anledning... Kanske...den? Eller...den?
...video: (nästan som dagens låt, jag vet...) Lite töntig menmen...
Agnes - On and on
Egeeeentligen skulle jag nog ha Brucan som dagens video, men youbajstube vill inte det, så ni får vackert klicka dit för att se honom, och tokhunkig som han är tycker jag allt att man bör göra det.
Usch, nu måste jag ta tag i alla andra tankar. Segt.
Dagens...
...mat: frukost, och till lunch min bästa: rårakor. Jag hjärta potatis!
...ork: tränade gym). Mycket bra.
...kläder: favvojeansen (mycket håliga) kom fram efter lång vila i graderoben.
...tanke: p-piller är dyrt, men vad är altrenativet liksom?
...nyaste: farbror Cs telefon. Jag har inget nytt.
...kaffemängd: so far, fyra bryggkoppar, alltså typ två halvfulla muggar. Finns risk för att det blir mer snaaart.
...plugg: modernism. Jag är lätt trött på det efter i våras, men men...
...prat: hm, lite med C imorse, annars är det dåligt med det...
...liv: urdött. Äta, plugga, träna. Kul!
...låt: det är många idag, av någon anledning... Kanske...den? Eller...den?
...video: (nästan som dagens låt, jag vet...) Lite töntig menmen...
Agnes - On and on
Egeeeentligen skulle jag nog ha Brucan som dagens video, men youbajstube vill inte det, så ni får vackert klicka dit för att se honom, och tokhunkig som han är tycker jag allt att man bör göra det.
Usch, nu måste jag ta tag i alla andra tankar. Segt.
Energikick
Jag har suttit vid datorn sedan lunch. Och jag kan säga er att den är lika mycket energitjuv som en viss person faktiskt är. På ett annat sätt förstås; med datorn får jag faktiskt något gjort, det får jag då rakt inte i närheten av den personen.
Dessutom har jag ingen mjölk hemma. Och ingen mjölk betyder inget kaffe. Faktiskt.
Så jag får hittat ett annat sätt att få ny energi till eftermiddagen.
Provar det här (med läskigt högt ljud på, nästan):
The Ark - Clamour for glamour
Reminds me of:
Andy
Kåren i Örebro
En bra Sälenvecka
Nu ska jag fortsätta...dö?
(Jamen, dör gör vi ju hela tiden, en smula i taget! Eller? Det är väl dit vi är på väg? Testa att läsa en litteraturkurs så får ni se hur lätt det är att INTE tänka på döden...)
Dessutom har jag ingen mjölk hemma. Och ingen mjölk betyder inget kaffe. Faktiskt.
Så jag får hittat ett annat sätt att få ny energi till eftermiddagen.
Provar det här (med läskigt högt ljud på, nästan):
The Ark - Clamour for glamour
Reminds me of:
Andy
Kåren i Örebro
En bra Sälenvecka
Nu ska jag fortsätta...dö?
(Jamen, dör gör vi ju hela tiden, en smula i taget! Eller? Det är väl dit vi är på väg? Testa att läsa en litteraturkurs så får ni se hur lätt det är att INTE tänka på döden...)
Vuxen?
Helgen var skoj, såklart. Men jag tror allt att jag växte upp en smula mer. På väg att bli vuxen på riktigt? Det känns allt så.
Jag har lovat mig själv en eller två saker, och de måste jag försöka hålla, för jag är trött på mig själv.
Nu är Gastby klar, då väntar Heart of Darkness och annat litteraturbajs.
Jag längtar till imorgon och hoppas att jag hamnar i samma grupp som fröken T (Toffs!), för det vore skönt.
Jag längtar till helgen, då det förmodligen förhoppningsvis blir en efterlängtad Melodikryssetlördag, mys och absolut ingen utgång. Utgångsdagarna är förbi, räknade.
Jag längtar till Stockholm, till en-kanske-resa till England, till jul och till mer mys än tänkas kan.
Här Toffs, här är Coldplays bästa låt:
Till Kingdom comes - Coldplay live in Glastonbury
Ses vi imorgon? =)
Nu tar vi helg
Så. Nu är det ÄNTLIGEN fredag. C och jag ska åka bil i sisådär en fyra timmar ner till -köping.
Bakom oss lämnar vi alla våra bekymmer.
Jobb och Plugg tar också helg.
(Där ljög jag, jag ska ha med mig Heart of Darkness i bilen. Skoj skoj.)
Bakom oss lämnar vi alla våra bekymmer.
Jobb och Plugg tar också helg.
(Där ljög jag, jag ska ha med mig Heart of Darkness i bilen. Skoj skoj.)
Upp&ner
Okej.
Just nu är jag mitt i världens känslostorm.
Visst är det irriterande när man är totalt inställd på en sak, sedan ändras det liksom bara en smula, och så känns det som om hela världen går under? Som när tåget är tio minuter sent, det börjar regna lagom till man kommer fram, och är man dyngsur när man kommer hem.
Okej, så är det väl inte, men nästan. Det känns som att det ösregnar på mig, fast jag vet att jag kommer komma hem, och jag kommer torka. Men ändå...
Äh.
Nu skulle jag behöva en rejälv kaffe- och shoppingrunda med...vemsomhelst. Trots att fikat och minishoppingen med fröken Burce var bra idag.
Men. Jag hade behövt den nu.
Just nu är jag mitt i världens känslostorm.
Visst är det irriterande när man är totalt inställd på en sak, sedan ändras det liksom bara en smula, och så känns det som om hela världen går under? Som när tåget är tio minuter sent, det börjar regna lagom till man kommer fram, och är man dyngsur när man kommer hem.
Okej, så är det väl inte, men nästan. Det känns som att det ösregnar på mig, fast jag vet att jag kommer komma hem, och jag kommer torka. Men ändå...
Äh.
Nu skulle jag behöva en rejälv kaffe- och shoppingrunda med...vemsomhelst. Trots att fikat och minishoppingen med fröken Burce var bra idag.
Men. Jag hade behövt den nu.
Ingenting
Grejen med mig och där här...ursäkten till blogg är ju att jag skriver och skriver utan att egentligen ha något att skriva.
Blonda Bella gjorde listor på vad hon skulle göra i veckan som kom.
RedaktörsKarin skriver när hon kommer åt, om bloggar, kläder, jobb eller träning.
Underbara Clara skriver om värderingar, mest, på alla sätt och vis.
Ninni fokuserar på barn.
Ozzy skriver om roligheter i vardagen.
Kanske borde man - jag - fundera igenom mina inlägg innan jag brakar på?
Kanske ha ett tema?
Kanske, bara kanske, ska mitt tema bli kaffe.
I alla fall ska jag försöka nämna denna ädla dryck i varje inlägg.
Sweet.
(parentes)
Den här dagen blir en parentes i mitt liv.
Inget fel med det, jag älskar parenteser, i alla fall skrift (de dyker ju inte upp live så ofta, kanske är tur det...).
Men, jag får saker gjorda då och då, som i parenteser, inte i en enda lång mening som de borde göras.
Jag vill ha en hund. Vilksomhelstnästan.
Kanske...
en sån? 
Eller, en sån? 
Nåväl. Det får vänta. Jag måste ta mig an The Great Gatsby nu.
Chip chip cheerio.
Dagens
Dagens outfit, utan bild: mjuksibyxor, sälenstyle och grå luvtröja (lager 157). Samtidigt läser jag modebloggar (alla bloggar handlar om mode...det är tröttsamt) och funderar på om ännu en bekanting väntar smått. Om jag får pussla och fantasiera fritt gör hon det, men det händer faktiskt ganska ofta att fantasin skenar iväg med mig i släptåg.
So far går pluggningen okej, har somnat över grammatiken om någon undrar, men nu är den klar.
Det jobbiga är ju att så fort jag startar datorn för att göra ngot vettigt måste jag kolla så många bloggar som möjligt...
Just nu önskar jag att typ alla på min msn-lista kunde få ändan ur och börja med detta rogivande nöje. För då slap jag prata med dem...
Osocial idag? Nähä?!
So far går pluggningen okej, har somnat över grammatiken om någon undrar, men nu är den klar.
Det jobbiga är ju att så fort jag startar datorn för att göra ngot vettigt måste jag kolla så många bloggar som möjligt...
Just nu önskar jag att typ alla på min msn-lista kunde få ändan ur och börja med detta rogivande nöje. För då slap jag prata med dem...
Osocial idag? Nähä?!
Pimp my...
Den här veckan är något av en Pimp it! vecka hos oss. Helt fritt tolkat efter MTV-programmet naturligtvis.
Pimp my soffa! Vi har köpt ett nytt sofföverdrag, brunt och murrigt och alldeles underbaaaaart!
Pimp my frys! Vi var och handlade idag, bara en massa bra saker, typ två kilo (nästan färsk) köttfärs för 49.50.
Pimp my tröjlåda! Jag fyndade en vit favvotröja för 49:- på Boråskedjan som finns representerad på varenda tonåring i Falun.
Pimp my lägenhet! blir det imorgon, jag MÅSTE dammsuga. Eller lövsuga, det är mest löv i hela lägenheten. Jag tror farbro C har smygfotat sig i lövhögar i vår lägenhet när jag var borta.
Pimp my helg! blir det i helgen, då ni som har payed attention vet att vi ska till varsitt -köping och träffa några nära och kära.
Soffan i stearinljusläge, och i vanligt blixtläge.
För övrigt tappar jag typ alla bloggtankar jag har just nu.
Det mesta krestar kring Ansökan. Hoppashoppashoppas. Då blir det här en hyllning till Robin Hood-blogg. Fiffigt va?
Nu: scones och massor av te och Ugly Betty. Yey!
Pimp my soffa! Vi har köpt ett nytt sofföverdrag, brunt och murrigt och alldeles underbaaaaart!
Pimp my frys! Vi var och handlade idag, bara en massa bra saker, typ två kilo (nästan färsk) köttfärs för 49.50.
Pimp my tröjlåda! Jag fyndade en vit favvotröja för 49:- på Boråskedjan som finns representerad på varenda tonåring i Falun.
Pimp my lägenhet! blir det imorgon, jag MÅSTE dammsuga. Eller lövsuga, det är mest löv i hela lägenheten. Jag tror farbro C har smygfotat sig i lövhögar i vår lägenhet när jag var borta.
Pimp my helg! blir det i helgen, då ni som har payed attention vet att vi ska till varsitt -köping och träffa några nära och kära.
Soffan i stearinljusläge, och i vanligt blixtläge.
För övrigt tappar jag typ alla bloggtankar jag har just nu.
Det mesta krestar kring Ansökan. Hoppashoppashoppas. Då blir det här en hyllning till Robin Hood-blogg. Fiffigt va?
Nu: scones och massor av te och Ugly Betty. Yey!
On and on
Det här blir ett sånt här helt meningslöst inlägg som inte kommer vinna några awards (som det ju så snyggt heter nuförtiden) någonsin, men som ändå behövs i min stökiga värld just nu.
Jag har suttit och skrivit literature-frågor. Eller ja, svar på literature-frågor. Efter det behövs alltid lite städning, för man (jag!) blir knäpp av dem. (Ursäkta blandningen av språk, det blir bara så när jag tvingas tänka på två språk, samtidigt.)
Dessutom har jag googlat i typ en timme idag igen. Sktijobbigt. Hittar mycket trevligt bakgrundstjafs, men inget som jag tror jag kan använda. Men att googla i en timme (eller mer) brukar i alla fall ge vissa störiga effekter. Som att man klickar massor utan att komma vidare. Eller nåt.
Förstår ni?
Ända sedan vintern innan farbror C har jag hatat Agnes. Av mest en anledning. Men hennes nya låt är, efter lite radiotjat, rätt bra ju.
Dagens låt får ändå bli...denna:
Mika - Grace Kelly
Jag köpte Mikas album, the best ever nästan, för hela 39 kronor i Bejing. Those were the days! Åh vad jag vill tillbaka... Nästa höst blir det av. Jag har redan börjat skissa på en shoppinglista, såklart!
Nu: springa. Eller ja, jogga, lufsa - ta mig framåt i sköna schyssta kläder.
Sedan: Hämta sofföverdraget. Sweet.
Jag har suttit och skrivit literature-frågor. Eller ja, svar på literature-frågor. Efter det behövs alltid lite städning, för man (jag!) blir knäpp av dem. (Ursäkta blandningen av språk, det blir bara så när jag tvingas tänka på två språk, samtidigt.)
Dessutom har jag googlat i typ en timme idag igen. Sktijobbigt. Hittar mycket trevligt bakgrundstjafs, men inget som jag tror jag kan använda. Men att googla i en timme (eller mer) brukar i alla fall ge vissa störiga effekter. Som att man klickar massor utan att komma vidare. Eller nåt.
Förstår ni?
Ända sedan vintern innan farbror C har jag hatat Agnes. Av mest en anledning. Men hennes nya låt är, efter lite radiotjat, rätt bra ju.
Dagens låt får ändå bli...denna:
Mika - Grace Kelly
Jag köpte Mikas album, the best ever nästan, för hela 39 kronor i Bejing. Those were the days! Åh vad jag vill tillbaka... Nästa höst blir det av. Jag har redan börjat skissa på en shoppinglista, såklart!
Nu: springa. Eller ja, jogga, lufsa - ta mig framåt i sköna schyssta kläder.
Sedan: Hämta sofföverdraget. Sweet.
Svar på tal
Eftersom stronge herr R inte har blogg, inte vad jag vet i alla fdall, svarar jag såhär här:
Nej, jag förstår inte att du blev underkänd på etikdelen i en praktisk examination. Det övergår mitt förstånd, och jag skulle bra gärna vilja se hur de där tomtarna på P-högskolan tänker och bedömmer. Men vad jag vet är att ibland är högskolelärare helt knasiga och faktiskt en smula inkomptenta. Och vad jag vet är att stronge herr R kommer bli en av de bästa utövarna av de yrket, faktiskt någonsin tror jag. Han passar liksom. Och skulle han ändra sig, och tycka att P-yrket är dumt, kan han alltid bli lärare tycker jag. Kanske i historia, kanske i skogshuggeri, han skulle passa som båda tror jag. Fortsätter han på den bana han gett sig in på har han nog mycket kvar att lära, och något av det han måste behärska är att ibland anpassa sig efter vad lärare tycker och tror och känner, även om det inte följer den egna övertygelsen. Det gör jag ofta, även om jag skriker emot innombords och får skit för det lilla som syns igenom.
Men detta är bara vad jag tror.
Vad jag vet är att jag ska cykla till Högskolan och lämna in en ansökan om en helt annan framtid. Hur ska det gå?
Nej, jag förstår inte att du blev underkänd på etikdelen i en praktisk examination. Det övergår mitt förstånd, och jag skulle bra gärna vilja se hur de där tomtarna på P-högskolan tänker och bedömmer. Men vad jag vet är att ibland är högskolelärare helt knasiga och faktiskt en smula inkomptenta. Och vad jag vet är att stronge herr R kommer bli en av de bästa utövarna av de yrket, faktiskt någonsin tror jag. Han passar liksom. Och skulle han ändra sig, och tycka att P-yrket är dumt, kan han alltid bli lärare tycker jag. Kanske i historia, kanske i skogshuggeri, han skulle passa som båda tror jag. Fortsätter han på den bana han gett sig in på har han nog mycket kvar att lära, och något av det han måste behärska är att ibland anpassa sig efter vad lärare tycker och tror och känner, även om det inte följer den egna övertygelsen. Det gör jag ofta, även om jag skriker emot innombords och får skit för det lilla som syns igenom.
Men detta är bara vad jag tror.
Vad jag vet är att jag ska cykla till Högskolan och lämna in en ansökan om en helt annan framtid. Hur ska det gå?
Och
And the world is calm tonight...
Världen är uppochner
Allt är bakochfram idag. Eller uppochner. Eller bara konstigt.
Vi hade seminarie idag, inte imorgon.
Blondinbella slutar blogga.
Vi har haft typ tre grammatik seminarier och nästa vecka är det tenta.
Söndagsångesten kom idag.
En kompis sprang iväg, som hon inte brukar göra, och en annan har skickat vykort, som hon inte brukar göra.
Och då är klockan inte ens förbi lunch.
På tal om det så har jag inte ätit lunch än. Det är så tråkigt. Vart är den där kocken jag önskade mig?
(Dagens ord: inte.)
Vi hade seminarie idag, inte imorgon.
Blondinbella slutar blogga.
Vi har haft typ tre grammatik seminarier och nästa vecka är det tenta.
Söndagsångesten kom idag.
En kompis sprang iväg, som hon inte brukar göra, och en annan har skickat vykort, som hon inte brukar göra.
Och då är klockan inte ens förbi lunch.
På tal om det så har jag inte ätit lunch än. Det är så tråkigt. Vart är den där kocken jag önskade mig?
(Dagens ord: inte.)
Vänner
Jag tror att jag är ganska bra på att hitta nya kompisar. I alla fall säger vissa det till mig; mamma, farbror C, kusin CE. I alla fall nya bekantingar.
En tråkig del i detta är såklart att jag tappar väldigt många också, ofta på grund av avstånd. När jag tänker efter; nästan bara på grund av avstånd.
Fröknarna F, S och K, till exempel. Vi träffades på långt avstånd, från hemma alltså. Närmare bestämt i en annan världsdel. Eller ja, S träffade jag på Arlanda, sen hängde vi ihop en del i den där varma/kalla världsdelen långt borta, nästan vid världens ände.
Fröken M. Hon och jag bodde nästan ihop i några terminer, innan hon flyttade till en stad jag inte vet något om. Jag har tänkt hälsa på, men det har liksom inte blivit... Jag skäms förstås, men hon har inte hälsat på mig heller.
Fröken E, en annan flicka jag nästan bodde med i min ungdom, det där nästanåret i mina drömmars stad. (OBS! inte Stockholm!)
Fröken K, på många sätt. Vi gör trevande försök, men det är svårt.
Fröken A, trots att vi pratar ibland via våra bloggar. Någon gång i Närke ska vi väl lyckas!
Fröken M, som var en stadig promenadpartner där nere i sköna Öret. Vi hörs ibland, men inte på det sättet som vänner önskar.
Inte så många herrar på den listan... Kanske beror det på det där med kärleken; jag har så sjukt lätt att trilla dit.
Herr A och jag gjorde ett försök, men han var svår att få grepp om, en sådan man inte vet var man har.
Herr A (inte samma som ovan) som jag nog var nära, men sedan hände något. Han tänker jag på ibland och hoppas att
Men, det finns de jag behållt trots avståndet (förutom de gamla vanliga ni ju känner igen):
Herr Andypandy, trots att han ju bor i England går det faktiskt bra! Sbart ses vi!
Fröken A, som jag ju flyttade till.
Var det alla?
Men, min ambition är alltid att behålla de jag lyckas fånga. Såklart!
Mina favoritvännernamn: Margareta (hur kan man inte älska det namnet liksom?!) och Britta. Skitbra namn.
En tråkig del i detta är såklart att jag tappar väldigt många också, ofta på grund av avstånd. När jag tänker efter; nästan bara på grund av avstånd.
Fröknarna F, S och K, till exempel. Vi träffades på långt avstånd, från hemma alltså. Närmare bestämt i en annan världsdel. Eller ja, S träffade jag på Arlanda, sen hängde vi ihop en del i den där varma/kalla världsdelen långt borta, nästan vid världens ände.
Fröken M. Hon och jag bodde nästan ihop i några terminer, innan hon flyttade till en stad jag inte vet något om. Jag har tänkt hälsa på, men det har liksom inte blivit... Jag skäms förstås, men hon har inte hälsat på mig heller.
Fröken E, en annan flicka jag nästan bodde med i min ungdom, det där nästanåret i mina drömmars stad. (OBS! inte Stockholm!)
Fröken K, på många sätt. Vi gör trevande försök, men det är svårt.
Fröken A, trots att vi pratar ibland via våra bloggar. Någon gång i Närke ska vi väl lyckas!
Fröken M, som var en stadig promenadpartner där nere i sköna Öret. Vi hörs ibland, men inte på det sättet som vänner önskar.
Inte så många herrar på den listan... Kanske beror det på det där med kärleken; jag har så sjukt lätt att trilla dit.
Herr A och jag gjorde ett försök, men han var svår att få grepp om, en sådan man inte vet var man har.
Herr A (inte samma som ovan) som jag nog var nära, men sedan hände något. Han tänker jag på ibland och hoppas att
Men, det finns de jag behållt trots avståndet (förutom de gamla vanliga ni ju känner igen):
Herr Andypandy, trots att han ju bor i England går det faktiskt bra! Sbart ses vi!
Fröken A, som jag ju flyttade till.
Var det alla?
Men, min ambition är alltid att behålla de jag lyckas fånga. Såklart!
Mina favoritvännernamn: Margareta (hur kan man inte älska det namnet liksom?!) och Britta. Skitbra namn.
Definition
Ibland är det svårt att veta vem man är (fast man - läs jag - är tjugofyra år asgammal och borde veta bättre), svårt att veta den rätta definitionen av sig själv, om man säger så.
Så ibland roar jag mig med att jämföra mig med dem jag älskar mest.
Jag är lite mittemellan fröken P och fröken J. Jag är inte lika planerande som J, men inte lika spontanflummig som P.
Jag vill vara som mamma, men är ganska mycket som pappa.
Jag kan vara rätt rolig, men fröken T är änna lite roligare.
Jag kan vara rätt sarkastisk, men fröken B slår mig faktiskt.
Jag kan vara rätt medkännande, men stronge herr R är mest medkännande av dem alla. Men jag är inte lika nördigt omedkännande som herr S.
Jag är lite kaffeberoende, men inte lika mycket som farbror C.
Jag är rätt bra på att analysera meningslösa dikter, men inte lika bra som fröken A (och tur är väl det!).
Jag är bra på engelska, ibland i alla fall, men inte lika bra som Andypandy eller Willy Wonka.
Det är nog det mesta om mig. Med lite hjälp av andra förstås.
Så ibland roar jag mig med att jämföra mig med dem jag älskar mest.
Jag är lite mittemellan fröken P och fröken J. Jag är inte lika planerande som J, men inte lika spontanflummig som P.
Jag vill vara som mamma, men är ganska mycket som pappa.
Jag kan vara rätt rolig, men fröken T är änna lite roligare.
Jag kan vara rätt sarkastisk, men fröken B slår mig faktiskt.
Jag kan vara rätt medkännande, men stronge herr R är mest medkännande av dem alla. Men jag är inte lika nördigt omedkännande som herr S.
Jag är lite kaffeberoende, men inte lika mycket som farbror C.
Jag är rätt bra på att analysera meningslösa dikter, men inte lika bra som fröken A (och tur är väl det!).
Jag är bra på engelska, ibland i alla fall, men inte lika bra som Andypandy eller Willy Wonka.
Det är nog det mesta om mig. Med lite hjälp av andra förstås.
Hon fattas oss!
Idag var inte fröken T i skolan. Jag och fröken B kände oss ovanligt vilsna, mitt uppe i grammatikens alla skumma regler och påbud. Hon fattades oss liksom, utan henne blir spypratet inte lika meningsfullt. Man kan kalla henne klistret som håller oss samman.
Tur att msn finns, för alla möjliga uppdateringar hit och dit!
Jag avslutar denna korta session med ett citat från en viss farbror C: "[h]östen är mörkrets, depresionens och självmordens årstid". Jag instämmer inte, som ni alla vet. Hur regnigt och jävligt det än är nu.
Nej, det som fattas är lite skojigheter! Det blir det nästa helg. Och i helgen blir det lugn och ro, BIG TIME!
Dagens video, enjoy!:
Coldplay - Viva la vida
Tur att msn finns, för alla möjliga uppdateringar hit och dit!
Jag avslutar denna korta session med ett citat från en viss farbror C: "[h]östen är mörkrets, depresionens och självmordens årstid". Jag instämmer inte, som ni alla vet. Hur regnigt och jävligt det än är nu.
Nej, det som fattas är lite skojigheter! Det blir det nästa helg. Och i helgen blir det lugn och ro, BIG TIME!
Dagens video, enjoy!:
Coldplay - Viva la vida
Ihopkopplade
Ibland snurrar världen bra konstigt.
Jag pratade med mina två bästa flickor idag, fem minuter med varje (det var allt vi hann, inte allt vi ville), och vi upptäckte en skrämmande sak - alla tre kände likadant. Ett oförklarlig trötthet, som om någon snott en stor bit av vår energikaka liksom. Och då är vi på tre ganska olika håll. Det känns märkligt. Men kanske är det bara hösten, plugget eller längtan efter att Någonting ska hända.
Eller också vill Universum bara visa att vi faktiskt hör ihop. Fortfarande.
Jag vet inte vad jag tror, men på något sätt hoppas jag såklart på det sista.
Om lite mer än en liten vecka får jag ha dem i min närhet igen.
Tjoo för det!
Vi! Och lita på att det blir fler sånahära nästa gång i -köping!
Jag pratade med mina två bästa flickor idag, fem minuter med varje (det var allt vi hann, inte allt vi ville), och vi upptäckte en skrämmande sak - alla tre kände likadant. Ett oförklarlig trötthet, som om någon snott en stor bit av vår energikaka liksom. Och då är vi på tre ganska olika håll. Det känns märkligt. Men kanske är det bara hösten, plugget eller längtan efter att Någonting ska hända.
Eller också vill Universum bara visa att vi faktiskt hör ihop. Fortfarande.
Jag vet inte vad jag tror, men på något sätt hoppas jag såklart på det sista.
Om lite mer än en liten vecka får jag ha dem i min närhet igen.
Tjoo för det!
Vi! Och lita på att det blir fler sånahära nästa gång i -köping!
Smashing!
Ibland måste jag nypa mig i armen och påminna mig om att jag faktiskt älskar Smashing Pumkpins.
En av mina bästa skivor är Adore, med ovan nämnda band. Mörk och vacker, skrämmande och upplyftande. Jag tror jag älskar kontraster.
Den här låten är inte med på den skivan, men så fin ändå. Och vilken liten video! Men varför har vi aldrig sådana kläder på oss längre? Jag skulle gärna strutta runt i någon av jackorna i filmen, eller kanske, vid ett speciellt tillfälle, en klänning som hennes.
Oh well, jag får väl modebloggsöka upp något liknande...
The Smashing Pumpkins - Tonight, tonight
En av mina bästa skivor är Adore, med ovan nämnda band. Mörk och vacker, skrämmande och upplyftande. Jag tror jag älskar kontraster.
Den här låten är inte med på den skivan, men så fin ändå. Och vilken liten video! Men varför har vi aldrig sådana kläder på oss längre? Jag skulle gärna strutta runt i någon av jackorna i filmen, eller kanske, vid ett speciellt tillfälle, en klänning som hennes.
Oh well, jag får väl modebloggsöka upp något liknande...
The Smashing Pumpkins - Tonight, tonight
Sweet Moses!
Sweet Moses vad trött jag är! är dagens utrop.
Men, som tur är, efter lite letande på Killinbloggen där eminente Johan alltid lägger upp videos, vaknade jag till lite efter det här:
Killen kan dansa!
Annars då?
Jag såg lite ur presidentvalskampanjsdebatten imorse (på gymmet, jojo!) att McCain anser att USA är "fredsbevarare" och "fredsmäklare". My ass, säger jag bara. Det har de inte varit på ganska länge nu. Obama tycks förstå detta, då han sa att förtroendet för USA har sjunkit de senaste åtta åren (nähä?). McCain uppförde sig som den gamle skröpliga farbror han är, anser jag.
Jag tog kort på mig själv och en tshirt i en provhytt idag. Det är inget jag är stolt över, ochjag lovar mig själv härmed att aldrig lägga ut bilden på bloggen.
(Jag köpte den inte, men en likadan fast röd, för er som undrar.)
Present till mamma: Boken om ABBA (heter den inte, men något liknande), såklart! Hon är en ABBA-diggare så nu ska hon bli ABBA-kännare också tänkte jag.
Gud, nu får den här ego-bloggningssessionen allt vara till ända.
PS. Engelsk grammatik är skittråkigt!
Men, som tur är, efter lite letande på Killinbloggen där eminente Johan alltid lägger upp videos, vaknade jag till lite efter det här:
Killen kan dansa!
Annars då?
Jag såg lite ur presidentvalskampanjsdebatten imorse (på gymmet, jojo!) att McCain anser att USA är "fredsbevarare" och "fredsmäklare". My ass, säger jag bara. Det har de inte varit på ganska länge nu. Obama tycks förstå detta, då han sa att förtroendet för USA har sjunkit de senaste åtta åren (nähä?). McCain uppförde sig som den gamle skröpliga farbror han är, anser jag.
Jag tog kort på mig själv och en tshirt i en provhytt idag. Det är inget jag är stolt över, ochjag lovar mig själv härmed att aldrig lägga ut bilden på bloggen.
(Jag köpte den inte, men en likadan fast röd, för er som undrar.)
Present till mamma: Boken om ABBA (heter den inte, men något liknande), såklart! Hon är en ABBA-diggare så nu ska hon bli ABBA-kännare också tänkte jag.
Gud, nu får den här ego-bloggningssessionen allt vara till ända.
PS. Engelsk grammatik är skittråkigt!
Dagen
Dagen idag - ett liv.
Eller hur var det nu farbror Melker (vetduvaaa) sa?
I sure hope to God att livet inte alltid är såhär. Stress och jäkt och inte en minut för tankeåtersamling.
Pust.
Eller hur var det nu farbror Melker (vetduvaaa) sa?
I sure hope to God att livet inte alltid är såhär. Stress och jäkt och inte en minut för tankeåtersamling.
Pust.
Feminist, javisst!
Om ni har missat det så läser vi alltså Jane Eyre nu. Den är väl bra och sådär, men tyvärr är den från en tid då kvinnor skulle vara perfekta. De skulle kunna mycket, men inte vara för välutbildade. De skulle helst gå på en sjukt religiös internatskola där de inte fick ha något som helst kul, men sedan skulle de vara superfeminina och gärna lite skojiga så att männen skulle vilja ha dem. De skulle vara blyga och söta och rara, men samtidigt behaga männen (genom att flörta såklart!). De skulle vara the angels of the houses och få männen att drömma våta drömmar, men de skulle inte förvänta sig något tillbaka. Nåde den kvinna som bröt detta! Nåde den kvinna som inte gjorde allt i sin makt för att behaga Mannen. Mannen var Gud, kvinnan knappt ens betjänt. Och skulle man (kvinna for crying out loud!) som kvinna hitta en någorlunda väluppfostrad, helst rik, karlslok att gänga sig med, och det sedan visade sig att han var otrogen, slogs och levde allmänt rövare kunde man (kvinna) kaaaanske få skilja sig. Fast då fick man (kvinna) inte behålla sina barn, de var ju mannens ägodelar. Kanske ville han sälja dem till någon fabrik där de fick sitta i ett mörkt rum och öppna och stänga ventilationsluckor sexton timmar om dagen...
Och ooooom, jag säger ooooom, man (kvinna) inte skulle vilja allt det där (plugga franska fraser att svänga sig med, lära sig måla lite, sjunga och spela piano och se allmänt förtjusande ut) så ansågs man galen. I princip. I Jane Eyre finns en kvinna som går emot det idealet. Och hon är spritt språngande. The mad women in the attic. Allt på grund av mannens förtryck av kvinnan.
Nu är det ju fiktion, säger ni och viftar bort min ilska, men då säger jag: författarna på den tiden strävade efter att visa verkligheten. Och verkligheten var att kvinnor antingen framställdes som just männens ägodel, helt värdelösa och utan eget intellekt, eller också som helt galna. Det fanns inget mellanting. Kvinnor är försynta, förtjusande, tysta varelser, eller skrikande, rivande, bitande och skogstokiga. I "verkligheten" fanns såklart starka flickor, tjejer, kvinnor, damer, som kunde mer än männen, som var mer än ägodeler, men det, det ville man (männen!) inte låtsas om.
Nej, jag säger tvi vale åt alla dem, er, som inte är det minsta feministiska i era hjärtan! För visst har det gått framåt, och jag är så sjukt nöjd att vi kan göra så mycket vi faktiskt kan idag, men bara genom att kolla på hur det var för 150, 100, 50 år sedan får mig att spy på män, och på hur kvinnor faktiskt blivit behandlade. (Dessutom finns det än idag förtryck mot kvinnor att kämpa för!) Så go ahead, get a little feminist, javisst!
Underbaraclara håller med, och tar upp ett mer nutida exempel.
Guuuud vad skönt det är att lätta på trycket ibland!
Till min kära fröken Toffs: Vi läste också Himlens hemlighet, och vår lärare sa något liknande! Inte ville vi ta livet av oss direkt, men vi drömde om dansande dvärgar i minst sju veckor efter den... Vi tyckte för övrigt att Pär Lagerkvist var helt genialisk, mest för att han var så koko.
Och ooooom, jag säger ooooom, man (kvinna) inte skulle vilja allt det där (plugga franska fraser att svänga sig med, lära sig måla lite, sjunga och spela piano och se allmänt förtjusande ut) så ansågs man galen. I princip. I Jane Eyre finns en kvinna som går emot det idealet. Och hon är spritt språngande. The mad women in the attic. Allt på grund av mannens förtryck av kvinnan.
Nu är det ju fiktion, säger ni och viftar bort min ilska, men då säger jag: författarna på den tiden strävade efter att visa verkligheten. Och verkligheten var att kvinnor antingen framställdes som just männens ägodel, helt värdelösa och utan eget intellekt, eller också som helt galna. Det fanns inget mellanting. Kvinnor är försynta, förtjusande, tysta varelser, eller skrikande, rivande, bitande och skogstokiga. I "verkligheten" fanns såklart starka flickor, tjejer, kvinnor, damer, som kunde mer än männen, som var mer än ägodeler, men det, det ville man (männen!) inte låtsas om.
Nej, jag säger tvi vale åt alla dem, er, som inte är det minsta feministiska i era hjärtan! För visst har det gått framåt, och jag är så sjukt nöjd att vi kan göra så mycket vi faktiskt kan idag, men bara genom att kolla på hur det var för 150, 100, 50 år sedan får mig att spy på män, och på hur kvinnor faktiskt blivit behandlade. (Dessutom finns det än idag förtryck mot kvinnor att kämpa för!) Så go ahead, get a little feminist, javisst!
Underbaraclara håller med, och tar upp ett mer nutida exempel.
Guuuud vad skönt det är att lätta på trycket ibland!
Till min kära fröken Toffs: Vi läste också Himlens hemlighet, och vår lärare sa något liknande! Inte ville vi ta livet av oss direkt, men vi drömde om dansande dvärgar i minst sju veckor efter den... Vi tyckte för övrigt att Pär Lagerkvist var helt genialisk, mest för att han var så koko.
Hemma igen
En helg hemma, alltså hemma i gamla Närke, går alltid satans fort, helt enkelt. Mat och prat, jobb och handling, häng och kaffe, åka och åktillbaks, mer häng och så lite TV. Och mer mat och fika och helt plötsligt Hej då. Tråkigt, men vi ses ju snart igen!
Klart vi hann fira Kanelbullens dag också, mitt upp i alltihopa.
Farbro C och jag hann kanppt träffas under helgen, och i veckan blir det också dåligt med sambohänget (men vill ni veta vad han gör får ni vackert säga åt han att skaffa blogg!).
Nu har jag gjort veckans, inte alltför långa, to do-list. Det känns bra. Nu ska jag bara sätta planerna i verket.
Morgonens...
...tanke: går till fröken A, som jag helt enkelt tycker förtjänar den!
...minne: i fredag tryckte jag ner knubbfinger i prat om amerikaner och indier. Det var skönt.
...längtan: till en vecka längre fram i tiden, då allt inte känns...mycket!
...sug: KAFFE!
...segaste: jag.
Inte som Whitney, men ganska bra ändå
Jag och Kjelleman the discoman liftar, någonstans i Sälen, någon gång förra året. Det ska jag längta till igen.
Klart vi hann fira Kanelbullens dag också, mitt upp i alltihopa.
Farbro C och jag hann kanppt träffas under helgen, och i veckan blir det också dåligt med sambohänget (men vill ni veta vad han gör får ni vackert säga åt han att skaffa blogg!).
Nu har jag gjort veckans, inte alltför långa, to do-list. Det känns bra. Nu ska jag bara sätta planerna i verket.
Morgonens...
...tanke: går till fröken A, som jag helt enkelt tycker förtjänar den!
...minne: i fredag tryckte jag ner knubbfinger i prat om amerikaner och indier. Det var skönt.
...längtan: till en vecka längre fram i tiden, då allt inte känns...mycket!
...sug: KAFFE!
...segaste: jag.
Inte som Whitney, men ganska bra ändå
Jag och Kjelleman the discoman liftar, någonstans i Sälen, någon gång förra året. Det ska jag längta till igen.
Beroende
Jag är sjukt bloggberoende.
Inte av att skriva eller kommentera eller kolla statistik och så, nej; mer av att läsa bloggar. Jag läser de flesta jag kommer över, och jag vill gärna att mina favorter ska uppdatera sisådär minst fem gånger om dagen.
Fast det är väl tur att de inte gör det, då skulle mycket av min tid gå åt till att läsa.
And you read your Emily Dickinson (and I my Robert Frost)...
(Världens finaste låt är för övrigt The Dangling Conversation, med Simon&Garfunkel, såklart.)
Inte av att skriva eller kommentera eller kolla statistik och så, nej; mer av att läsa bloggar. Jag läser de flesta jag kommer över, och jag vill gärna att mina favorter ska uppdatera sisådär minst fem gånger om dagen.
Fast det är väl tur att de inte gör det, då skulle mycket av min tid gå åt till att läsa.
And you read your Emily Dickinson (and I my Robert Frost)...
(Världens finaste låt är för övrigt The Dangling Conversation, med Simon&Garfunkel, såklart.)
Lagen om allts jävlighet
Varför i hela fridens dar ska ALLT gå emot en när livet känns det minsta jobbigt? När man är trött och sliten, seg och lite småsur, varför ska allt då hela tiden bli mycket, mycket värre? Varför ska allt kännas extra jobbigt just då, varför inte lättare? Varför snurrar hjulet bara på? Varför blir snöbollen (den med extra mycket is i) bara så mycket större, snabbare och läskigare?
Varför kan inte jävligheterna komma en i taget, så att jag hinner handskas med dem i lugn och ro? Alla demoners helvetshundar skäller utanför dörren samtidigt, medan jag slåss med de förberedande småjvälarna, som rivs och sparkas, och jag hinner inte med...
Stunder som denna, när jag tror att världen bara vill mig ont, är det skönt att höra av en vän långtbortifrån. Idag, när allt var precis så som jag sa, hörde jag av två. En som säger att jag bubblar över av energi, att jag aldrig ska ändar på mig och att jag är hans "svenske flicke", och en som säger att hon lider av mig-abstines. Helt fucking underbart. Stunder som den, då vid halv sju-snåret, vet jag att demonernas fulhundar bara är inbillning, att de egentligen bara är irriterande dammråttor som går att blåsa bort. Stunder som den, då två vänner samtidigt påkallar ens uppmärksamhet; då vet jag ju att livet älskar mig, och att jag älskar livet.
(Frågan kvarstår dock om min blåa cykel kommer att överleva, eller om han ((det är en han, förutsägbart, jag vet, men likförbannat är det en han)) får vila i frid någonstans... Jag vill ha honom kvar, såklart, men frågan är om det enbart är övernostalgiskt och fånigt, eller om det är smart... Helst vill jag vara smart. Såklart.)
Och självklart stronge herr R! Självklart är jag i hemkommunen i helgen! Vi åker ner imorgon, hem till kära gamla Närke, där mina rötter ju är och min tanke alltid kommer finnas. På fredag väntar föräldrahäng, men på lördag är jag all yours. Fiffigt va? (PS. Jag ringer i morgon!)
Puss och kram på er där ute i cyberrymden!
(Er = mina...ungefär tre...läsare, och så jag om åtta dagar, åtta veckor, åtta månader, åtta...decennier... )
Varför kan inte jävligheterna komma en i taget, så att jag hinner handskas med dem i lugn och ro? Alla demoners helvetshundar skäller utanför dörren samtidigt, medan jag slåss med de förberedande småjvälarna, som rivs och sparkas, och jag hinner inte med...
Stunder som denna, när jag tror att världen bara vill mig ont, är det skönt att höra av en vän långtbortifrån. Idag, när allt var precis så som jag sa, hörde jag av två. En som säger att jag bubblar över av energi, att jag aldrig ska ändar på mig och att jag är hans "svenske flicke", och en som säger att hon lider av mig-abstines. Helt fucking underbart. Stunder som den, då vid halv sju-snåret, vet jag att demonernas fulhundar bara är inbillning, att de egentligen bara är irriterande dammråttor som går att blåsa bort. Stunder som den, då två vänner samtidigt påkallar ens uppmärksamhet; då vet jag ju att livet älskar mig, och att jag älskar livet.
(Frågan kvarstår dock om min blåa cykel kommer att överleva, eller om han ((det är en han, förutsägbart, jag vet, men likförbannat är det en han)) får vila i frid någonstans... Jag vill ha honom kvar, såklart, men frågan är om det enbart är övernostalgiskt och fånigt, eller om det är smart... Helst vill jag vara smart. Såklart.)
Och självklart stronge herr R! Självklart är jag i hemkommunen i helgen! Vi åker ner imorgon, hem till kära gamla Närke, där mina rötter ju är och min tanke alltid kommer finnas. På fredag väntar föräldrahäng, men på lördag är jag all yours. Fiffigt va? (PS. Jag ringer i morgon!)
Puss och kram på er där ute i cyberrymden!
(Er = mina...ungefär tre...läsare, och så jag om åtta dagar, åtta veckor, åtta månader, åtta...decennier... )
Fix och trix
Dagen so far:
- Skola i hela en och en halv timme, sedan "möte" med mrs Flum tjugohundraalltid.
- En extremt utdragen sväng till Maxi för att leta film till Andypandy som fyllde för ungefär hundratjugo år sedan. Jag hittade ingen. Ska leta på nätet istället, där finns den nog, som mamma eller pappa kunde ha sagt.
- Hem och sufrade, mest på designadinblogg...
- Mat med farbror C.
- Mer surf, på diverse ställen.
- Trix och fix med sista sociolingusticsuppgiften, lämnade in den och kommenterade andras.
Dagens fortsättning:
- Diska, till Eftermiddag med Pär&Susan (på Mixkanalen...) och koka kaffe (i kaffebryggare dock), samtidigt.
- Dricka kaffe och börja fila på literatureuppgiften, samtidigt.
- Träna, men lungt och försiktigt då jag inte alls är mig själv idag.
- Fila mer på literatureuppgiften eftersom farbror C ska kolla på ett gäng snubbar som sparkar boll (på nya Canalen, inte live).
- Kanske, kanske kolla på ett Tjockisprogram som jag tror startar ikväll. Annars: inte ett skit på TV?
Gud vilken tur att jag skrev ner allt det här just nu kände jag. Ett väldigt nödvändigt tillägg i litteraturvärlden helt enkelt. Kanon nästa?
Jag får väl skylla på att det finns i alla fall en ynka liten läsare därute som kanske, kanske bryr sig.
Gissa vem?
Meeeh, stronge herr polisR såklart!
För övrigt har jag tydligen gått och blivit en total bloggnörd, om ni inte upptäckt det. Skrämmande.
- Skola i hela en och en halv timme, sedan "möte" med mrs Flum tjugohundraalltid.
- En extremt utdragen sväng till Maxi för att leta film till Andypandy som fyllde för ungefär hundratjugo år sedan. Jag hittade ingen. Ska leta på nätet istället, där finns den nog, som mamma eller pappa kunde ha sagt.
- Hem och sufrade, mest på designadinblogg...
- Mat med farbror C.
- Mer surf, på diverse ställen.
- Trix och fix med sista sociolingusticsuppgiften, lämnade in den och kommenterade andras.
Dagens fortsättning:
- Diska, till Eftermiddag med Pär&Susan (på Mixkanalen...) och koka kaffe (i kaffebryggare dock), samtidigt.
- Dricka kaffe och börja fila på literatureuppgiften, samtidigt.
- Träna, men lungt och försiktigt då jag inte alls är mig själv idag.
- Fila mer på literatureuppgiften eftersom farbror C ska kolla på ett gäng snubbar som sparkar boll (på nya Canalen, inte live).
- Kanske, kanske kolla på ett Tjockisprogram som jag tror startar ikväll. Annars: inte ett skit på TV?
Gud vilken tur att jag skrev ner allt det här just nu kände jag. Ett väldigt nödvändigt tillägg i litteraturvärlden helt enkelt. Kanon nästa?
Jag får väl skylla på att det finns i alla fall en ynka liten läsare därute som kanske, kanske bryr sig.
Gissa vem?
Meeeh, stronge herr polisR såklart!
För övrigt har jag tydligen gått och blivit en total bloggnörd, om ni inte upptäckt det. Skrämmande.
Äntligen!
Mitt bäst program är slut för denna säsong; America's Next Top Model (säsong 10). Det är så bra, helt utan anledning, alltså; jag vet inte varför jag älskar det så.
Kanske är det för att alla är så vackra.
Kanske för det för alla drömmar som krossas och uppfylls.
Kanske är det för att miss J är så cool att jag nästan tuppar av.
Såsongen vinnare var för övrogt en av mina favoriter, "mulliga" Whitney. Mullig och mullig vet jag inte, men väldigt tjusig att titta på. Se själva:
Hon är så snygg att hon får en helbild, lite son fröken Monroe
Visst, jag ville att hon skulle vinna för att hon beskrivs som kurvig och mullig och allt det där, och även om jag inte håller med så tycker jag att det är toppen att en tjej över 50 kilo vinner en sådan fånig tävling. Får ni inte nog? Inte jag heller:
Just look at her!
Grattis till henne, i efterskott förstås.
Till hennes ära; dagens spinninglåt.
Nyheter
Jag börjar knäcka gamla Walt! Jag hittar i och för sig bara ett tema (eller om det är subject?) , i princip, men det kanske är det som är meningen.
Därför blir det nu lunchlagning, sedan pallar jag med resten av sångerna, innan det finally är dags för lunchätande.
För övrigt kanske vår favorit fingermänniska inte alls blir en fröken, som vi andra. Tur! säger jag.
Tänkte även passa på och promota för den bästa filmen någonsin, även om den är sjuuuukt svår att få tag på (jag har den på VHS (ha!)) någonstans):
Dogfight, med River Phoenix (mmmm!) och Lili Taylor, från 1991
Och glöm inte! Ikväll är det Alfons på TV, jojo! (Kvart över fem tror jag, eller nåt i den stilen.)
Därför blir det nu lunchlagning, sedan pallar jag med resten av sångerna, innan det finally är dags för lunchätande.
För övrigt kanske vår favorit fingermänniska inte alls blir en fröken, som vi andra. Tur! säger jag.
Tänkte även passa på och promota för den bästa filmen någonsin, även om den är sjuuuukt svår att få tag på (jag har den på VHS (ha!)) någonstans):
Dogfight, med River Phoenix (mmmm!) och Lili Taylor, från 1991
Och glöm inte! Ikväll är det Alfons på TV, jojo! (Kvart över fem tror jag, eller nåt i den stilen.)
Ordbajseri
Jag är så trött. Så less. Så slut.
Trött på att sitta och fundera, tänka, klura, för att sedan få ner de här små fyndigheterna på papper (nåja, på det elektroniska pappret om vi såå säger). Jag har ägnat morgonen åt att stirra på ett tomt W-dokument, där det så smånigom ska stå varfär just jag ska få åka till Nottingham och bli ännu lite smartare än vad jag redan är.
När jag insåg att just den inspirationen inte skulle komma tog jag tag i grammatiken. Den är kul, bara för att det står ungefär exakt vad man ska skriva. Lite lagom, jobbigt.
Nu till nästa uppgift: fundera på det här med språk, entnicitet och ålder. Och det blir ungefär samma ordbajseri (fast dubbelt så långt, kära vänner!) som tidigare veckor.
Jag är så less.
Och försöker jag byta uppgift, ja då blir det bara ännu värre! Walt "ordbajsaren" Whitman och Emily Dickinson står på tur. Heja. Dickinson kan jag väl änna förstå, men den där Whitman... Han är mest bara skum. Och inte kommer jag ihåg några som helst ledtrådar om dem! Det blir till att plöja de där många sidorna igen. Heja.
Som sagt; jag är less.
Snart, snart, kanske jag får bo nära den skogen...
Ur Disneys Robin Hood
Trött på att sitta och fundera, tänka, klura, för att sedan få ner de här små fyndigheterna på papper (nåja, på det elektroniska pappret om vi såå säger). Jag har ägnat morgonen åt att stirra på ett tomt W-dokument, där det så smånigom ska stå varfär just jag ska få åka till Nottingham och bli ännu lite smartare än vad jag redan är.
När jag insåg att just den inspirationen inte skulle komma tog jag tag i grammatiken. Den är kul, bara för att det står ungefär exakt vad man ska skriva. Lite lagom, jobbigt.
Nu till nästa uppgift: fundera på det här med språk, entnicitet och ålder. Och det blir ungefär samma ordbajseri (fast dubbelt så långt, kära vänner!) som tidigare veckor.
Jag är så less.
Och försöker jag byta uppgift, ja då blir det bara ännu värre! Walt "ordbajsaren" Whitman och Emily Dickinson står på tur. Heja. Dickinson kan jag väl änna förstå, men den där Whitman... Han är mest bara skum. Och inte kommer jag ihåg några som helst ledtrådar om dem! Det blir till att plöja de där många sidorna igen. Heja.
Som sagt; jag är less.
Snart, snart, kanske jag får bo nära den skogen...
Ur Disneys Robin Hood
