"Call a friend, call fröken Wallenlöv"
...sloganizer!
Ganska roligt. I alla fall en pyytepyttelitenstund. Och det är den stunden jag har att roa mig på just nu.
Håll till godo!
Immer höher, immer schneller, immer fröken Wallenlöv (den tyska versionen, utan /en på slutet. Rätt skoj!)
Fröken Wallenlöv rocks (så sant som det är sagt!)
You wouldn't want to miss fröken Wallenlöv
The art of fröken Wallenlöv
Discover the world of fröekn Wallenlöv
Over and out!
Våren är i luften?
Ett: solen sken.
Två: Jag cyklade!
Tre: De föredetta grannpojkarna (som jag gissade var runt tio elva år, tills jag såg mopparna parkerade alldeles bredvid...) spelade fotboll på gräsmattan.
Fyra: Vi betalde startavgiften på årets längsta resa hittills! (Förtydligande: vi ska åka på en veckas charter till en grekisk ö. Inte så långt, kanske inte så hett, men ack så charmigt! jag har inte varit på charter sen nittonhundranittiotalet, typ.)
Det var kryllet, alltså.
Nu ska jag jobba. I hela fyra timmar. Det är ack så jobbigt, huvudet strejkar redan!
Ängel
Det känns som att det var längesen jag hängde här!
Anledningen är såklart Linköping.
Vilken helg! Så underbar! Så många nya sköna minnen, trots regn, glasbitar och avsaknad av ordentlig nattamat (tur det i och för sig!).
Mycket hände; bartedrar blev raggade på, vi provade bodys och höll på att dö av skratt (seriöst fröken J, jag tror faktiskt de är bättre på dig!), stronge herr R och herr S sprang omkring med gips på axlarna, jag dansade my ass off med de nya bekantingarna (fröken K återser jag gärna, kanske till ännu en Uggla låt?) och alla gamla X var spårlöst försvunna, till min stora lycka.
Jag har inga bilder än, inte på den här datorn, men den helgen måste förevigas, här på mitt eget lilla gömställe.
Gotta go, Cashmere maffia är just my style right now!
On the road again
Snart på väg!
En timme av rättande och tänkande och matlagning delight.
En halvtimme ätande och kanske diskande om andan faller på.
Lite promenad till le Högskol.
Två timmar seminarie, följt av rast och sedan en timme seminarie.
Sen.
Sen drar vi! Eriksson på taket följer med efter lite mer än halva, fram tills dess är det bara jag och alla mina vårlåtar.
Och, kära fröken A! Då förstår mig precis! Trots att jag i min upprördhet över världens se-igenom-fingrarna-när-det-passar-alltså-när-det-är-massa-pengar-för-oss-att-tjäna låter som att jag tycker att det är okej att den kinesiska regeringen sysslar med censur, diktatur och andra taskigheter (det gör jag verkligen inte! fy på dem!), så förstår du mig. Precis. Som handen i handsken.
Det, mina vänner, känns tryggt!
Vi ses efter helgens eskapader.
Lugnet har lagt sig över Tallhöjden
Inte mycket mer plugg sen sist, men väl träning, utflykter med herr C som resulterade i spontaninköp, mat men inga skor, och så nu som avslutning - packning.
Vi fick som tur var gåvan tid av våra sjuka lärare så jag hinner plugga imorgon förmiddag. Jag törs inte våga vara supereffektiv, därför slutar vi fortfarande 16.00. Suck.
(Okej, Kina är inte världens snällaste land, jag ger mig, men därför behöver vi inte ta till idiotåtgärder. Fundera ut något annat och vägra Turkiet in i EU, låt inte USA styra allt och tro inte på allt som skrivs utan att ta en tänkare på det. Så är det. För övrigt hatar jag fortfarande Frankrike efter deras atombombningar - så de får säga precis vad de vill.)
När hjärnan är så där sockervaddig är det egentligen dags för mig att gå och lägga mig, men jag har ju massvis av saker att göra... Pust suck och flämt och stön.
Tack för mig!
Upprörd
Jag irriterar mig på Europa och USA. Visst, Kina är inte helschyssta, men varför sätta dem under sådan press bara just nu? Varför inte arbeta fram bättre...förhållanden...under tid, istället för bara nu inför OS?
Det är en diktatur, visst, men inte världens hemskaste land. Det kan ingen någonsin övertyga mig om.
Massa svenskar vallfärdar till Thailand där prositution av både småtejer och killar är extremt vanligt. Men det håller vi tyst om! Fortsätt åk bara. Fortsätt knarka ner oss och ligg runt och förstör en hel kultur. (Läs: Phuket.)
Och hur shyssta är USA mot de som säger emot? Tänk Guantanamobasen...
Nej, läs på. Tänk.
Och framför alt, åk dit och upplev, uteslut inte!
Dagligt lästips om världens häftigaste land, med den mest fasciunrande historien:
Kinabloggen - Expressens dagliga korrespondent i Bejing, mycket undehållande OCH utbildande!
Speciellt om vår "snälla och människovänliga" kultur:
Om Europas inblandning i Kina...
Visst, Englands alla premiärministrar får gärna bojkotta OS, men för guds skull, det räcker inte. Det är faktiskt bara taskigt, både mot kineser och alla idrottare. Tycker jag alltså. Jag tolkar som jag själv vill, och är synnerligen partisk eftersom Bejing är min absoluta favorit hittills. Enda stället jag seriöst skulle vilja flytta till. Dessutom är jag bra mycket mer kritisk mot USA än mot Kina. Kolla bara vad de gjort genom åren. Kina vill behålla de de tycker är deras, USA vill ta det de inte alls har rätt till. (Läs: Afgahnistan och Irak, for crying out loud!)
Det var det. Dagens upprörning.
Bäst att återgå, på momangen!
För övrigt längtar vi ihjäl oss till Tintinfilmen. Hur kul blir det inte! Lätt framtida klassiker.
In a perfect world...
Vädret är verkligen jättesnyggt och tjusigt nu. Om det inte vore för att det är april och inte november-december-januari-februari-mars. De månaderna KRÄVER jag, min själ och mitt hjärta, vintrig snö med lite sol och en hel drös minusgrader. Men APRIL goddammit! Då ska det ju plaska och sola och snödroppa och knoppa och löva och ha sig. Inte vara massa snö och minus.
Nej, ge mig vårsol nu!
För då blir tamejsjutton livet änna perfekt.
Jag är inne i ett stim!
Praktiken går bra, jag har mina svakor, men thankgod det verkar faktiskt alla ha. Vi är långtifrån klara och perfekta, det ska gudarna veta, men oj så skoj vi har!
Pluggningen går okej. Jag vet inte vart jag landra, på flera plan, men jag är bestämd och har planer i alla fall.
Träningen känns också okej trots panikångest när jag inte hinner till gymmet.
På måndag kommer målaren och vårt sovrum blir en dröm! Det blir vår dröm, baby!
Men innan dess - den efterlängtade helgen! Helgen med alltid lika stort H. Jag får träffa alla dem som gjort mig till den jag är. De som betyer mest av allt, de som jag har kvar även om herr C skulle göra allvar av sina hot att skaffa en yngre tjej när jag åldrats för hårt. Precis de ska jag träffa i helgen.
Göttmos!
Nu lär jag återgå till det avsvalnande kaffet och det högskolekomponerade (=lite sämre, lite svårare att förstå) kompendiet.
På återseende - auf wiedersehen för bövelen!
(I en perfekt värld skulle det vara min sorts april nu, inte klimatförändringarnas april... Så det så!)
Livet
Ibland är det bra, ibland är det dåligt. Ibland är allt med en, ibland är allt emot en. Men allt som oftast är det någonting däremellan.
Just nu är är jag inne i en gråzon tjock som dimman i Saltkråkan. (Hjälp vad sugen jag blev på gröt nu!) Ingenting är bra eller dåligt, ingenting är med eller emot mig.
Det är bara förvirrat, trött och fruktansvärt drömmande om något helt annat.
Ett vuxet liv, tror jag.
Men först! En ungdoms helg i studentsatden numero uno (för inte f-n är det Falun!), med massa prat, mys, lite shopping, återigen massa mat och en ganska skön, ungdomlig, karatig fylla. Med alla mina finaste raraste snäckor.
Det ni.
Jag är snäll idag
Loke Martinzon regerade verkligen 90-talet. I alla fall mitt 90-tal.
Hela Killinggänget har en speciell pltas i mitt hjärta, men det är nog mest herr Inde som finns med på listan. Ännu.
Varför är det bara komiker som ligger på min lista? Är det bara humorn jag går på? Är det därför jag bor ihop med farbror C? Utstrålade han humor?
Jag tror jag ska forska i detta. Även om jag egentligen vet svaret.
Ett tips; Grillvagn är också en helt fantastisk låt, eller jag menar melodi. Det ordet passar bättre.
Killar
Jag kan inte annat än ÄLSKA Filip och Fredrik, och jag AVGUDAR Anders och Måns. Mest Anders såklart, eftersom han faktiskt har ett fiskeprogram för barn. Det är ju helt galet smart. Enligt mig.
Toktrött. Är jag.
Nu pratar Jonas Wahlström om en gecko som om det vore en människa. Fantastiskt.
Och, jag har officiellt lagt till André Wickström på min lista. Alldeles efter...vem var det nu i toppen?...Johan Glans?
Herr Schyffert fick följa med oxå.
Döden hälsar på...
Mina favoriter trillar av pinn som...spindlar i ett aprilregn?
Allra först fröken Sällström, sedan herr Ledger, och nu MONA!
Mona, som är sååå bra i allt hon gjort med Björn Gustavsson (den riktige!), och i allt annat också.
En klar favvo.
Så sorgligt. Tur hon inte valde det själv.
Hej då Mona!
Jag tokladdar för helgens eskapader.
Ångest är min arvedel
Den kommer alltid finnas där, det är inget man blir av med så lätt gott folk!
Jag börjar sannerligen tro att Kirkegaard, Sartre och de andra (ja ja jag är en nörd...) hade rätt; vi har ett val, vi har livet, och det kommer sannerligen alltid ge oss ångest.
Jag är en existentialist, ut i fingerspetsarna.
Men jag sover, vrider och vänder mig, i sköna lakan. Badass lakan om jag får säga det själv.
Välkomna ångesten, se den utveckla dig!
För ni vet väl; det som inte dödar härdar.
Och, att en Han med stort N faktiskt var kärlek vid tredje ögonkastet (något sådant var det väl enligt mina beräkningar?) är väl ingen överraskning. Jag träffade en viss herr the-love-of-my-life vid det allra första ögonkastet. Fast inte heller jag visste att han var SÅ rätt efter sisådär det tredje. Precis som föken A, som jag saknar tills det gör ont och jag påminner mig om att hon nog är nära, fast på helt andra sätt och vis.
Det är visst nån som är tillbaka
Bloggen hotar med flytt, strular men ingeting händer. Just my luck att välja rätt...blogg liksom.
Inte mycket har hänt, förutom att första veckan med bara en klass är i princip över, det känns både sorgligt och skönt. Men sweet jesus vad jag kommer att sakna dem... Och vad jag längtar efter att faktiskt vara med människor som dem varje dag!
Det är alltså snart, mycket snart, dags för utvecklingssamtal, och det var inte förrän handledare A undrade som jag insåg att jag banne mig är nervös. Hua! Men, jag är väl förberedd och har lovat mig att det inte kan gå fel, hur det är går.
Mamma var här, och tur var väl det - farbror C kunde rädda hennes dator! Nu är jag bara orolig för min...
Vi åt med dalmasen och -kullan i exil, plus herr Pappa och fröken Mamma. Det var trevligt trots läskiga dessertalternativ som gjorde att vi flydde hem till kladdkaka, soffan och final av the Dansprogram. Och allas vår närking vann ju! Tjohoooo!
Det var helgen det. Söndag bjöd på några minuters fotboll och lite sol, och sista timmarna med mor i lägenheten - för den här gången.
Jag längtar till helgen. Jag har inget inbokat, förutom att en viss Avestapojke som går under ett djurnamn kommer hit och hänger, kalasar till det (antagligen) och somnar till valfri tecknad djurfilm, kanske en om djur vid havet även denna gång?
Och! Vi får inte glömma herr M! Kanske, kanske bidrog jag till hans romans, hans livs kärlek! jag gjorde i alla fall letandet lättare, och jag tackar stronge herr R för att han faktiskt ringde! Jag blig glad av andra medmänniskors kärlekar, så är det bara. Och detta gäller varesig de är mycket nära eller på stort avstånd.
Men det hoppas jag att ni redan visste.
Att stryka nytvättade, nya fina lakan gör min kväll mycket roligare. Och ett avsnitt eller två av Vänner oxå förstås.
Cheers baby! (alt. Skål utan alkohol!)
"Gustav V var en turtels"
Samtidigt är jag sliten; fröken J ÄR ju min lyckliga stjärna... Hur ska vi hinna allt? Den glada resan börjar bli ett orosmoment, vilket jag inte alls gillar.
Något annat jag inte gillar:
- Rika jävla bortskämda äckelryskor (och amerikanskor) som lägger en mille dollars på kläder de inte ens har smak att välja själva, varje år! Hualigen!
- Folk som inte uppdaterar mig. Jah vill veta!!!
- Stress och pressade dagar, längtar till allt är över och jag bara behöver jobba på Mataffären, sköna tider!
- Att jag inte vet vart jag ska be och få någon att rita på mig...
Nu är jag trött, men mest hungrig - är det inte frukost snart?
I helgen kommer mamma. Det blir übermysigt, min mamma är nämligen världens bästa, nej inte mamma, människa. Gud så jag längtar!
Nu kommer John Blund snart och tränger sig ner mellan mig och farbror C, som helgen till ära är nyklippt.
Ciao!
Avkrysssat
- check!
- check!
- check!
- på god väg...
Bra va? Jag TRIVS!
Och snart får jag träffa stronge herr R, en hel bilfärd för mig själv! Och herr S , mysigt värre, faktiskt! Och så såklart min älskade fröken J, som jag aldrig släpper.
Sovdax i vår nya säng. Hallonröd och vit, som en efterrättsdröm. Mmm...
I'm gonna dace for them today
Det här är nummer 100. Tydligen. Spännande!
Vad fort det har gått, jag började ju nyss med detta tidsfördriv... Jag tror bestämt det blir en vana; der är skönt att ha koll på sig själv.
Jag har vant mig så mycket vid att ha ångest att jag nästan saknar det, nu när allt känns bra.
Bra. Tryggt. Lungt. Stilla. Fantastiskt?
Det går bra nu. Kompis det går bra nu!
Vi får se hur näst vecka artar sig, om jag kan guida dem dit jag vill.
Andypandy, som får omnämnas eftersom han bor i England, har strul med sin framska flicka C. Det stärker min teori om att alla fransmän och -kvinnor är egoistiska idioter som aldrig kan behagas. Vare sig man vill eller inte.
Hör du det, O? Jag hittade någon och behövde inte vänta på dig.
A, ångrar du dig? Jag hoppas det, för jag ångrar dig! Du var bara till besvär.
Och framför allt B, håll dig borta från Flamman! Jag är inte som jag var, och tur är väl det. Jag är vuxen nu (och ingen leksak!).
Men mest till dig, farbror C, för att du faktiskt gör mig hel.
Hur klyschigt det än kan låta.
Isabella, det är väl ett vackert namn så säg? Singoalla är min favorit, men det kanske man inte kan heta.
Over and out, för hundrade gången.
Glad påskafton?
Min är än så länge trist, ogul och fruktansvärt omysig. Hoppas trenden vänder...
Puss.
Långfredag
Jag tänker inte oroa sönder påskhelgen bara för att en viss onämnbar fröken sätter avigsidan till, bättre saker kan jag allt ha för mig.
Ikväll tänker jag njuta av min extra familj, den som kanske bryr sig mer om mig än den utökade familjen. Om inte så är det heöt okej, det är inget jag förväntar mig. Men er andra är jag besviken på...
Jag lovar att hälsa till Styrbjörn, även om jag nog egentligen hoppas att det blir en liten Singoalla, eller dylikt. En som kan överglänsa en viss bebis, och skina ikapp med min älskade Ebbaflicka.
Lindexmamma fick visst vara med på ett hörn också.Nu ska jag återgå till långfredagsmyset; baka bröd och städa, bjuda svärmor på hennes egna bullar och försöka hålla mig undan när farbror C försöker byggareboba.
(Nervositeten har gått över, men rastlösheten är kvar.)
Peace!
Bokblogg?
"I dina ögon läser du förmodligen mer än nästan alla andra i världen. Förvånansvärt nog har du långt kvar innan du blir boknörd på allvar. Gör det dig besviken?"
En smula kanske. Men det är nog tur det, för annars skulle jag nog snöa in liiiite för mycket på mitt ämne. Tydligen är jag redan väldans insatt.
Rom uteblir. Imorn tar vi det.
Tills dess;
Boknördstestet
(Såhär trodde de att länken till mitt resultat skulle funka. My ass säger jag bara.
Roma!
Det är cirkus (haha, vilket 90-talsuttryck!) en timme kvar tills farbror C hämtar upp mig.
ja, jag vet, jag bloggar på arbetstid, men det är faktiskt dagens första rast, så det känns okej. Måste rensa av mig innan jag går igenom nästa lektion.
Snart åker vi.
Jag tänker släppa osäkerheten och bara njuta.
På måndag tar vi alla frågor, uppfattat?
Och skriv vart ni tar vägen så jag vet!
