Fröken Wallenlöv

Alltså.
Vädret är verkligen jättesnyggt och tjusigt nu. Om det inte vore för att det är april och inte november-december-januari-februari-mars. De månaderna KRÄVER jag, min själ och mitt hjärta, vintrig snö med lite sol och en hel drös minusgrader. Men APRIL goddammit! Då ska det ju plaska och sola och snödroppa och knoppa och löva och ha sig. Inte vara massa snö och minus.
Nej, ge mig vårsol nu!

För då blir tamejsjutton livet änna perfekt.
Jag är inne i ett stim!
Praktiken går bra, jag har mina svakor, men thankgod det verkar faktiskt alla ha. Vi är långtifrån klara och perfekta, det ska gudarna veta, men oj så skoj vi har!
Pluggningen går okej. Jag vet inte vart jag landra, på flera plan, men jag är bestämd och har planer i alla fall.
Träningen känns också okej trots panikångest när jag inte hinner till gymmet.
På måndag kommer målaren och vårt sovrum blir en dröm! Det blir vår dröm, baby!
Men innan dess - den efterlängtade helgen! Helgen med alltid lika stort H. Jag får träffa alla dem som gjort mig till den jag är. De som betyer mest av allt, de som jag har kvar även om herr C skulle göra allvar av sina hot att skaffa en yngre tjej när jag åldrats för hårt. Precis de ska jag träffa i helgen.
Göttmos!

Nu lär jag återgå till det avsvalnande kaffet och det högskolekomponerade (=lite sämre, lite svårare att förstå) kompendiet.

På återseende - auf wiedersehen för bövelen!

(I en perfekt värld skulle det vara min sorts april nu, inte klimatförändringarnas april... Så det så!)