Vuxen...del 26
Jag är så vuxen, så vuxen att det nästan gör ont ibland.
Jag saknar inte att träna, men när han är borta saknar jag de promenader jag och Chewbacca tvingar oss ut på.
Jag saknar inte alla festnätter, jag gillar att rediga kalas då och då. (Bäst är fyrtioårskalas då man helt ofrivilligt får lyssna på älskade tonåringars problem.)
Jag saknar inte att bo på stan, nära alla fik och affärer, det är mycket finare att bo nära sopsorteringen.
Jag saknar inte ens lite vår gamla lägenhet, där man inte behövde bry sig om trädgården alls, jag gillar att se ut över vår numera rätt nedklippta tomt.
Jag saknar inte icke-ansvaret jag hade för några år sedan, jag saknar min finaste lillkille när han är på kollo hos mormor.
Antagligen är vi alla gjorda för att vara vuxna, även om det ibland känns väldigt, väldigt långt bort.
Hundra år sedan
Jag saknar inte att träna, men när han är borta saknar jag de promenader jag och Chewbacca tvingar oss ut på.
Jag saknar inte alla festnätter, jag gillar att rediga kalas då och då. (Bäst är fyrtioårskalas då man helt ofrivilligt får lyssna på älskade tonåringars problem.)
Jag saknar inte att bo på stan, nära alla fik och affärer, det är mycket finare att bo nära sopsorteringen.
Jag saknar inte ens lite vår gamla lägenhet, där man inte behövde bry sig om trädgården alls, jag gillar att se ut över vår numera rätt nedklippta tomt.
Jag saknar inte icke-ansvaret jag hade för några år sedan, jag saknar min finaste lillkille när han är på kollo hos mormor.
Antagligen är vi alla gjorda för att vara vuxna, även om det ibland känns väldigt, väldigt långt bort.
Hundra år sedan
Kommentarer
Trackback
