The love of my life
Nej, dagens inlägg är inte tillägnat herr C, även om man skulle kunna tro det.
Ett förtydligande: det handlar om musikkärleken i mitt liv.
Det finns vissa saker jag är bitter över, saker jag inte ångrar eftersom jag inte kan ångra dem. Vissa människor erkänner villigt att de skulle göra allt för att se...ja, ta the Beatles till exempel. Kanske skulle de offra sin högra mellantå för att få vara födda under Beatleseran. Jag är inte en av dem, men nästan. Jag skulle gladeligen velat ha varit med den där gratiskvällen i parken, där över pölen i New York när världens bästa pojkgrupp upptärdde. Jag menar inte Backstreet Boys, nej; detta var långt för deras tid. Simon and Garfunkel i mitt hjärta! säger jag bara. Det är deras musik jag ständigt återkommer till, speciellt när löven faller och skymningen överraskar oss tidigare och tidigare. Jag tröttnar aldrig på deras texter, deras pianon, och hittar alltid nya låtar. Tack gode gud att de hann med en del album i alla fall.
Visst, de har spelat flera gånger sedan deras storhetstid tog slut, men ändå. Hade jag inte kunnat varit med när albumen släpptes hade jag bra gärna varit på plats i New York den där höstkvällen (för exakt 17 år sen idag insåg jag just!). De gjorde tydligen en till gratisspelning i Rom, precis vid Colosseum, någon gång runt 2005. Varför var jag inte där? Ung och dum, skyller jag stenhårt på.
Nåväl, thank God for youtube!
Det här är inte, i min mening, deras bästa låt, men framträdandet är magiskt. Hur många andra framför sina låtar, inför en jättepublik, med handen i fickan?
19 september 1981, Central Park, New York (ca 400.000 i publiken)
S&G favoriter:
The boxer, The only living boy in New York, The Dangling conversation, Seven o'clock news/Silent night, Scarborough fair.
Till min stora (skade?)glädje, och kanske också fröken Ts, verkar en viss person vara helt frånvarande denna vecka! Jag snokade runt på skolsidan och såg att hon inte postat något inlägg. Sweet!
Ett förtydligande: det handlar om musikkärleken i mitt liv.
Det finns vissa saker jag är bitter över, saker jag inte ångrar eftersom jag inte kan ångra dem. Vissa människor erkänner villigt att de skulle göra allt för att se...ja, ta the Beatles till exempel. Kanske skulle de offra sin högra mellantå för att få vara födda under Beatleseran. Jag är inte en av dem, men nästan. Jag skulle gladeligen velat ha varit med den där gratiskvällen i parken, där över pölen i New York när världens bästa pojkgrupp upptärdde. Jag menar inte Backstreet Boys, nej; detta var långt för deras tid. Simon and Garfunkel i mitt hjärta! säger jag bara. Det är deras musik jag ständigt återkommer till, speciellt när löven faller och skymningen överraskar oss tidigare och tidigare. Jag tröttnar aldrig på deras texter, deras pianon, och hittar alltid nya låtar. Tack gode gud att de hann med en del album i alla fall.
Visst, de har spelat flera gånger sedan deras storhetstid tog slut, men ändå. Hade jag inte kunnat varit med när albumen släpptes hade jag bra gärna varit på plats i New York den där höstkvällen (för exakt 17 år sen idag insåg jag just!). De gjorde tydligen en till gratisspelning i Rom, precis vid Colosseum, någon gång runt 2005. Varför var jag inte där? Ung och dum, skyller jag stenhårt på.
Nåväl, thank God for youtube!
Det här är inte, i min mening, deras bästa låt, men framträdandet är magiskt. Hur många andra framför sina låtar, inför en jättepublik, med handen i fickan?
19 september 1981, Central Park, New York (ca 400.000 i publiken)
S&G favoriter:
The boxer, The only living boy in New York, The Dangling conversation, Seven o'clock news/Silent night, Scarborough fair.
Till min stora (skade?)glädje, och kanske också fröken Ts, verkar en viss person vara helt frånvarande denna vecka! Jag snokade runt på skolsidan och såg att hon inte postat något inlägg. Sweet!
Kommentarer
Postat av: C
Helenas huvudräkning är inte va den borde varit. 2008-1981 är inte 17 utan 27. Så var snäll mot henne och reta inte henne för detta. =)
Postat av: Toffs
me like el condor pasa. och scarborough fair. har deras greatest i skivstället. de är sååå bra de också. fastän jag är queenfantast så är jag lite förtjust i simon&garfunkel...också...
Trackback
