Spådam?

Jag skulle så hemskt gärna någon gång i mitt liv gå till en spådam. Helst till en sådan som huserar på ett sånt där riktigt filmtivoli (typ som det i Carneval), i ett randig litet tält, med en äkta spåkula. Jag ska inte säga vilken...nationalitet?...hon borde ha, för det kommer säkert låta nedvärderande/rasistiskt. (Hon ska vara en sådan där uråldrig zigenargumma såklart.) Hon skulle titta mig i ögonen och sedan se mitt förflutna och min framtid i den där mystiska spåkulan.
Sjävklart skulle hon lura av mig pengar, men det vore det värt!

Men. Den enda spåtant som kan läsa mina tankar jag får besöka är youtube. Youtube fyller i mina meningar, ser in i den närmsta framtiden för att skynda före och berätta vad jag vill se.
Idag ville jag se det här:



Fleet Foxes - White Winter Hymnal

Är inte stämmorna underbara så säg?! Och allt tack vare kära gamla trogna SVT, och deras sköna nya sitta-klistrad-vid- program Dom kallar oss artiser. (Inte att förväxla med Kentas klassiker Dom kallar oss mods.)

Pole pole på er alla därute i etern.
(And God bless ya'll, såhär i presidentväljartider!)

Kommentarer
Postat av: Toffs

Just idag är jag stark, just idag mår jag bra. visst är det underbart med postmodernism?

2008-11-02 @ 21:12:47
URL: http://gilgamesh.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0