Fröken Wallenlöv

Snart är nästsista veckan på VFUn gjord, och alltså är det bara en vecka kvar innan all min praktik (VFU) är gjord. Snart är det dags att vara lärare på riktigt, att inte ha någon som håller mig i handen och frågar varför. Hua. Jag har tagit ett litet steg och sagt till den vikarierande rektorn (som även är svensklärare) att jag gärna ställer upp om det är något, och idag sa hon att hon kanske hör av sig snart, heja!
För jag tycker det är kul, jag älskar att vara i en klass. Jag har återupptäckt glädjen i och med den här VFUn, det känns fint.

För övrigt skrattar jag fortfarande så fort jag ens tänker på Mackans låt. Moget.