Fröken Wallenlöv

Jag höll nyss på att skriva på facebook (eller var det twitter) att det snart snart är dags för mitt sista sommarlov någonsin. Men det stämmer ju inte! Det räknas det väl inte som sommarlov om man inte börjar skolan igen i höst? Och dessutom har jag ju faktiskt utbildat mig till en som alltid får sommarlov, på något sätt. (Jag tror att lärare kallar det just det, sommarlov, och inte semester.)

Sa jag att jag och mr Samhällskunskap satte betyg på uppgiften eleverna jobbat med under min lilla tid på skolan igår? I alla fall så gick det bra, vi var eninga om allt! (Även om jag tyckte att han var aningens snäll...)

Snart: Ventileringsseminarie.
Känsla: Nervös och illamående, som vanligt.
Tanke: Dagens lunch blir nog en ostmacka. Känns lagom, med tanke på dagens känsla.

Igår delades i alla fall de förbenade enkägterna ut, så nu har kateogriserandet precis börjat. Eftersom jag inte har fattat det där med excel och diagram än så för jag in allt i ett dokument tills vidare. Dubbeljobb kanske, men skitsamma. Det lönade sig kanske att läsa på så ordentligt och vänta med själva undersökningen för nu fick jag faktiskt på ett ungefär de svar jag ville ha - väldigt blandade alltså.

Imorgon är det alltså dags för the dreaded class of 2000-party, eller klassåterträffen eller vad det nu heter. Det kan bli jättekul eller också blir det skitpinigt, bara att välja själv! Jag ska försöka peppa med spellistan jag knåpade ihop mitt i den värsta VFU-stressen, samtidigt som jag räknar antalet svaranden som angett att syon (syven...) faktiskt hjälpt dem i valet och så vidare...

---

Jag gör som Maria Montazami!
Therese: Jaa jo nog värks även denna uppsats fram! Min handledare kallar den en skaplig köttkniv nu, tydligen ska den bli vass som en filékniv, så jag är på väg. Och han lugnade ner mig med antalet sidor så det är cool.

Toffs: Jag har inte skrivit ner namn än, men det borde jag, ifall det poppar upp fler! För här kan man ju inte skriva ner dem, då blir det liksom...avslöjat ju, eller nåt. (Haha.)

Jag känner mig helt mörbultad, seg och fullständigt slutkörd.
Det är som att hela studietiden, hela min skolgång, tog slut idag. Fem år på universitet och högskola, tre år på gymnasiet och nio (tio?) år på grundskolan ledde fram till idag. Helt sjukt.
Riktigt så är det ju inte. Vi har fortfarande uppsatsen kvar, och jag ska söka svenska som andraspråk till hösten (men på halvfart eller kvällstid eller nåt), så helt klar är jag ju inte.
Men nästan. Jag känner mig nästan klar, och det är helt sjukt.

Nu är ett kapitel (ännu ett kanske man ska säga) i mitt liv avslutat och snart börjar nästa.
Kapitel tre, eller vilket nummer jag nu är på, blir nog långt, fler år, eller kanske till och med decennier.
Kapitelt som nog kallas Mitt jobbliv börjar snart. Det känns fint och skönt, men sorgligt också.

Det är ingen parad här och firar, ingen konditor som lämnar över en jättelik prinsesstårta med ordet GRATTIS! skrivet i snirklig glasyr på, det är bara jag. Jag och slutuppgiften och (snart) en kopp kaffe.

I morgon är det sista dagen på VFUn. Och jag har ingen ny att se fram emot, för detta var absolut sista gången. Jag höll på att börja grina (nej Johan Glans, jag menar inte skånsk-grina utan resten-av-landet-grina) när jag sa hej då till min fina lilla klass (lilla och lilla, de är väl närmare 28 stycken och rätt odrägliga allihopa), men jag klarade mig ifrån pinsamthetstårar. Vi gav varandra en applåd sen kutade de iväg till klassmötet. Sorgligt. Jag kom på mig själv att önska att det var MIN klass. Jag vill ha en egen klass! Någon som har nån att ge mig?

Nu ska jag sufra till Platsbanken och dregla över lärartjänster.

(För övrigt firar vi sista dagen med att se Berthold Brechts Den goda människan. Ballt!)

Jag tar en lunchrast i mitt lilla bås. Hjärnan snurrar runt, svämmar över av ideer och tankar. Jag hatar att jag älskar det här jobbet, hur var det nu Håkans fina rad gick? (Jag hatar att jag älskar dig, jag älskar dig så mycket att jag hatar dig?)

Längtar till lov. Längtar till hjärnbefriande jobb. Längtar till helg.
Längtar till nästa lektion. Längtar till nästa samtal med alldeles för klok lärare.
Oh wopido, jag vill ju va' som du...

Jag har ont i hjärtat.
Det är inte något kärlekstrassel, så jag antar att det har något med stress att göra.
Jag hatar hjärteont.

(Jag hatar Högskolan men älskar Skolan också, det känns rätt fint, såhär i slutet och allt.)

Jag skulle kunna mörda för en påse Malaco Truly nu. Eller kanske en påse Djungelvrål. Eller såna här goda Asda-godisar som fröken Ingmar Boll och jag brukade kalasa på under Storytelling-filmerna. Eller bara lite choklad.

Ja, jag försöker skriva på en hemtenta. Kanske är det plugget som gör mig så jsukt godissugen, jag vet inte. Jag får väl helt enkelt dricka kaffe, det får väl räknas som någon slags kick, även om det inte blir något sockrigt kaffe.
Nåväl, back to the etiktenta.


Nästan som godis, bilder ur Tim Burtons Alice in Wonderland

Jag försöker vara effektiv och läser en massa artiklar + pdfbok (hua vad trist!) om etik och sånt. Det är tydligen viktigt att tänka på etik när man är lärare, inte bara tydlig moral. Jaja, en tenta ska jag nog kunna snickra ihop, jag har redan börjat tänka (inte så långt men ändå).

Dagens:
väntan: måndag då jag ska träffa handledaren, hjälp!
ta-tag-i: plugget på en gång, innan det blir för mycket, för fort.
göra: läsa, promenera, kanske jympa.
fundering: varför läser jag så mycket modebloggar nu när jag i princip slutat bry mig om deras värld och istället är helt uppsnärjd i min egen?
Toffstanke: hoppas att hennes dag blir lika människoträffarrik som min var för ett år sedan.
saknad: fröken Ingmar Boll, såklart, såhär på årsdagen. Plus Primark. Big time.


Walesiska får, maj 2009

Opponering om ungefär exakt en timme. Fy fan. Ska vi slå vad om hur många gånger jag kommer gå på toaletten på en timme? (Jag gissar på sju.)

Jaha. Jag har inget att göra. Det känns, som vanligt efter en hektisk termin, konstigt. På fredag ska utkastet "the final essay" vara inne, men vi har inte fått någon feedback på andra utkastet så det känns ganska meningslöst att sitta och fila på den. Har vi inte hört något snart får jag väl göra ett ryck, men inte sjutton känns det lockande.

Jag ska försöka ta tag i julkänslan, men jag har ingen pepparkaksdeg (bara pepparkakor) och ingen saffran, så vad bakar man då? Nej, jag skiter nog i bakandet och försöker pynta järnet istället. Och så lyssar jag ju på Harry Potter, det är julkänsla om något nuförtiden!

Om man lyssnar på Harry Potter och Hemligheternas Kammare samtidigt som man skriver conclusion så blir det jättebra. I alla fall låtsas jag det just nu, jag får ju liksom något gjort...

Idag går det bra, eller i alla fall framåt, med uppsatsen. Har fått till många, enligt mig, tjusiga meningar om postfeminism. Igår kändes det som att jag inte alls fattade vad jag pysslar med, men idag är jag visst med i matchen igen.

Och så lyssnar jag på julmusik. Äntligen DECEMBER! Typ i alla fall hehe.
(Min påbörjade spotifyjul: juligen)

Jag ska snart gå och träffa min fascisthandledare (nej, sa jag det?!) och prata om C-uppsatsen. Jag vill verkligen inte. Jag är sjukt nervös och vill mest spy. Jättemycket.
Jag hatar att hon bara har tid på eftermiddagen, så att jag måste gå och vänta och skaka och sucka nästan en hel halv dag innan jag får min dom.
Oh le pooh.
Om jag överlever kanske jag skriver om mina upplevelser innan vi åker till LONDON imorn. Tjo!

Livet kretsar runt Chewbacca och uppsatsen nu, more or less. Herr C finns alltid där i bakgrunden, och jag önskar att jag kunde vara en bättre hemmastudent åt honom, men jag har inte orken... Jag hoppas att han stannar kvar ett litet tag till, för nog tror jag att C-uppsatsen (III-uppsatsen? ex-jobbet?) i vår blir både bättre och lättare.
Snart ska vi till London, och då tänker jag släppa uppsatsen i hela fyra dagar, hör och häpna! Tills dess får jag nog leva med uppsatsångest är jag rädd. Men London, åh London, som jag längtar!

För övrigt torkar vi svamp här hemma. Vi fick en hel liten lila påse av en viss fröken syster Jojo, så nu ligger det lite tidningar på hela diskbänken med svamp som håller på att skrumpna ihop. Man kan sammanfatta det som så att vi gillar torkade grejer. Mest chilli och svamp i och för sig, men ändå.

Over and out!

Någon gång lite efter senaste inlägget släppte uppsatsspärren en smula, eller till och med ganska mycket även om den för det är långt ifrån genomuttänkt och klar. Men jag är i alla fall inte rädd för den längre, och jag börjar förstå hur jag ska använda alla begrepp på den, även om det är svårt och flummigt och i slutänden kanske inte betyder så mycket. Det som finns i huvudet fortsätter att växa, men en del kommer i alla fall ner på papper.

Therese: tack! I need support en hel massa just nu. Jag har i alla fall två uppsatsdokument som inte är själva uppsatsen, eller hur man ska säga. Ett är alltid med i alla jag gör, det heter crap och det andra heter notes. Mycket bra och useful. Och som celebration att Therese fortfarande är med oss kör vi ännu ett Big Bang-klipp!


Sheldon's friendship alogrithm

Det sista jag tänkte på innan jag somnade igår var uppsaten.
Det första jag tänkte på när jag vaknade var - tadaaa - uppsatsen. Såklart.
Nu har jag dragit mig i snart en timme för att ens öppna dokumentet, det känns lite föt tungt, lite för laddat, på något sätt.
Ändå har jag ju formuleringhar som ligger i hjärnan och väntar på att få komma ut. Hur svårt kan det vara att få ner det?

Nej, som kusin CC sa; nu längtar jag till julafton.


Jag är mer Pennysmart än Sheldon&Leonardsmart

Det är lite deppigt just nu, det är det faktiskt.
Det känns som att C-uppsatsen bara är en röra som aldrig går att fixa, som inte alls kommer bli C-nivå och som jag aldrig kommer bli klar med.
Jag längtar till jul, men ändå inte eftersom tiden dit fram är fylld av ensamplugg med uppsatsen.
Jag längtar till London så att det värker, men tänker självklart på att jag kommer missa pluggtid då.
Mina svarta jeans som varit rätt stora ett tag nu är plötsligt tighta igen. Visserligen nytvättade, men ändå. Om jag hade disciplinen och orken skulle jag göra något åt det, men allt sådant saknas just nu. Följer C&J's dietande lite på håll och tycker att de är duktiga, men hur orkar de? (De jobbar i och för sig, och sitter inte och deppar framför uppsats hela dagarna.)

Nu ska jag återgå till läsandet. Heja mig.


Sheldon i toppform i The Big Bang Theory (Leonard Nimoy är tydligen med i Star Trek)

Idag måste jag vara inloggad på Facebook! Det bara är så! Jag måste få ett svar från fröken-fröken A och herr R, och kansken fröken England, om hur skolan ser ut idag. Jag tror nämligen att vi har en gästföreläsning som jag helt sonika fundrar på att glömma bort.
Idag blir det jobb med den irländska uppsatsen. Önska mig gärna lycka till!


På världens finaste strand (Wales)

Eller ja, det kanske inte är själva plugget det är fel på, snarare pluggandet... Jag försöker skriva uppsatsen till Irish-kursen men det går sådär. Det är för att jag fortfarande är i början och borde skriva massa introduktion och begreppsförklaringar och sådant trist, men helt bara vill vara färdig med eländet. Alltså handlar det bara om at komma igång, men det är ju som vi alla vet det svåraste.
Så istället hänger jag på facebook och en hel massa bloggar. Smart. Verkligen.

(Nu SKA jag tamejsjutton skriva!)