But I'm le tired
Om man googlar "charlie the unicorn" kommer animationen Charlie the unicorn upp som första träff, det är också bra, men inte så oväntat.
Ungefär som en blandning av The end of the world och Charlie the unicorn känner jag mig i huvudet. Helt koko med andra ord.
Ikväll blir det pizza och screenplay-skrivar-försök hos fröken Ingmar Bergman (jaa, det var tydligen det namnet som fastnade trots allt). Kanske kan det hjälpa mit tomheten och tröttheten. Om inte, har vi påsklov snart, starting this Friday. Tjoho!
"ja älsker dej..."
Viggo, den elakingen, dö i Rederiet. Hur kul som helst!
Lägg märke till flås-spott-ljudet han gör 26 sekunder in i klippet, hysteriskt bra! Vi funderar på hur stackars Per M tänkte där egentligen... Vi tror att han smalar på sig spott där efter första hostningen, och det är därför han ser så lidande ut.
Anyway, det där klippet kan man se hur många gånger som helst, men Duplicity gör man bäst i att missa helt.
Friends
Jag har två flickor som jag vet att jag var menad att vara bästis för evigt (BFF) med. Båda träffade jag någon gång på lekis, den där hösten när jag var sex år. En av dem, fröken P, flyttade till andra sidan stan (jättelångt bort för en sexåring) lite innan jul, och efter jul var det min tur. Där träffade jag nya vänner, och blev ännu närmare min kusin CC, men ödet ville ändå att det skulle vara jag, fröken P och fröken J till slut.
P och jag gick i olika klasser i lågstaidet, hamnade i samma klass i mellanstadiet, och valde verkligen varandra våren i sexan. På högstadiet var vi nära, och då kom J tillbaka till oss, med två andra finingar i baggaget. Vi blev nära, umgicks varje dag, varje helg, och kunde inte sluta prata. Herr S och stronge herr R var också med, och trots att de är pojkar och vi inte riktigt kunde hålla oss borta ifrån varandra så blev vi ett gäng. Dat fanns andra också, men det var vi som var nära.
Finaste! Så nära kommer ingen annan.Men sen då? Vi skiljdes åt prdentligt i gymnasiet, även om vi gått i olika klasser och lite olika skolor så var det ändå gymnasiet då vil delade på oss. Ja, inte själsligt, aldrig att det kommer hända, utan bara rent fysiskt. Två flyttade till L-köping, en gjorde lumpen, en till USA och senare Island, och så jag till Skottland.
Men det kom andra. Jag vet att vi tre, och herr S och stronger herr R, är BFF, även om vi på vägen hittat andra vänner som känner oss nästan lika bra.
Jag har träffat mina genom skolan. Jag bodde i princip ihop med fröken M under mitt första år på Örebro Universitet. Tiden där hör ihop med henne, och om vi någon gång ses på riktigt igen så tror jag att allt kan bli som förr.
En under första tiden på lärarutbildningen; vi pratade om allt varje dag, och jag tror hon kände mig lika väl som någon annan. Nu pratar vi inte ofta, och det är synd.
Men, mina finaste kommer senare, kommer nu. Det är två speceilla flickor, så himlans olika mig, och det är så himla fint!
Fröken T, Toffs, och jag kanske inte hängde varje dag, men det hindarade oss inte att få til len briljant vänskap, mycket tack vare kära gamla msn. Hon och jag kommer nog alltid kunna prata, det hoppas och tror jag i alla fall.
Sen, till sist, upp till nu, har vi kära fröken J. Eller Ingmar Bergman. Eller Grodan Boll. Hon och jag är väldans herrans olika, men vad gör det när man kan ha så mycket kul ihop?
Jag ville egentligen inte berätta historien om mina vänner, jag ville nog mer säga: tänk vad ödet verkar ha det uträknat för mig! Förken P, fröken J och jag må ha skiljts innan vi ens hann börja fördjupa vår vänskap, men sedan tog Ödet oss tillbaka till varandra. Kanske var det Slumpen som förde mig till Toffs och Ingmar Bergman, men är inte Slumpen egentligen bara en sidekick, en fin medhjälpare, till Ödet?
Jag tror det.
Så idag tänker jag på mina vänner och är glad. Mycket glad.
(Ursäkta stavfelen om det är några, jag orkar då rakt inte läsa igenom det där långa inlägget!)
Fanfic in real life
Har jag berättat att jag har min egen Ron?
En av mina finaste vänner Andy, som jag tycker mycket om
Fanfic
Nu vet ni i alla fall. Jag försökte hålla mitt beroende hemligt men det gick visst inte. Oh well...
Johnny Depp
Vi hade en youtube kväll igår. Först Wuthering Heights, sen lite fanvideos, och bland dem hittade vi den här godbiten:
Amy Anne - Johnny Depp Song, med bilder ur Pirates of the Carribean
Jag måste säga att jag älskar youtube. Vi hittade ingen sång om Brad Pitt, men väl många kollage där han inte har tröjor på sig. Vi var tvugna att pausa i början av en film, när bästa scenen någonsin ur Thelma&Lousie kom. Sweet holy Moses! säger jag bara. (För övrigt finns den sången om Johnny till massa roliga videoihopklipp. Mycket underhållande.)
Stora kokosdagen
Men dagen får ändå gå i kokosens tecken; kokosbar (heter det "bar" på svenska? typ som en avlång...kaka...som en sådär nutrilett, fast godis liksom) till mellanmål och kokosyoghurt till middag. Flott!
Natural born kokos
Hundtricket
Om jag hade varit med i en film, eller levt i en film, då hade jag varit med i Hundtricket, lätt. Jag kanske hade smygraggat på skapligt hete Alexander, men till slut hade jag lätt fallit för söte Linus eftersom han hade hund.
I parken brukar jag smajla mot hundarna, och jag tror allt att de ler tillbaka, i alla fall ibland. Jag brukar inte flörsta med ägarna, det faller sig ju inte så dels eftersom jag är ute och motionerar och inte ser klok ut, och dels för att jag har herr C hemma, som i och för sig inte har hund men är rätt bra ändå.
Men nu vet ni! Vill ni röva bort mig, prova hundtricket!
För övrigt är min bästa springlåt just nu introt till Dallas. Den ska helst komma alldeles i slutet av sista varvet i parken, för när jag hör den lägger jag på lite för mycket, tar i lite extra, och springer nästan så jag svimmar. (Det går nog inte fort, men efter tre varv är jag rätt trött och svimmar lätt!)
Jag är verkligen en åttiotalsälskare, det har jag märkt på senare år. Jag tar gärna över delar av klädstilen, kanske inte alla neonskrikiga och lustiga kläder, men en del av det, och det är något visst med musiken! Jag tror jag ångrar mig på frågan vem bästa kändisförebilden är, det är såklart Kitty Jutbring!
Dallas introt, anno 1980nånting
Så trött...
Åh som jag längtar tillbaka till kära Irene som alltid peppade, och herr Land som alltid ser utvägar på mina problem!
På tal om...
California Dreams, så om det var back in the days på 90-talet (men bara första säsongen!)
Miss
Vad får du oftast komplimanger för? Hum, svårt. Jag vet inte, mina kläder kanske? Senaste komplimangen var iaf för mina lackleggins, det var trevligt. Jag får nog mest komplimanger för saker jag använder, även om nån full människa säkert sagt nån gång att jag har fina ögon, typ.
Hur imponerar man på dig? Man lagar god mat, eller baka snygga bröd&kakor.
Det var nog bara de två som fattades. Kanske hoppade jag över dem emd flit för att de var tråkiga, kanske missade jag dem bara. Jag märkte att jag har en miljard stavlfel i listan med, men det får ni ta. Jag kastar gärna om bokstäver, så man kan alltid roa sig med att försöka lista ut vad jag egentligen menar.
Cause I'm saved by the bell!
Bored out of my senses
Lovar du att vara ärlig? Jaadå. Jag kan nästan inte ljuga (bara undanhålla hela sanningen, såklart).
Du heter: Helna.
Smeknamn: Det är dåligt med det, men herr C brukar kalla mig massa fula saker som vi inte behöver gå in på nu...
Låt som när du är ledsen sörjer till? Lars Winnerbäcks Elegi, det är ju det den är gjord för.
Beroende av: Popcorn, närhet och mat i största allmänhet.
Vem behöver du mest just nu: herr C!
Vad tror folk om dig? Oj. Att jag är snäll&ordentlig kanske?
Stämmer det? Ja, fast jag är inte alltid så snäll som jag borde vara, och ibland är jag överordentlig.
Vad får du oftast komplimanger för?
Vad säger du för att imponera på någon? Det brukar impa på folk att jag åkt Rosa Bussarna, helt "själv", men det är inget jag drar fram speciellt för att impa...eller det kanske det visst är, för det imponerar till och med på mig själv.
Hur imponerar man på dig?
Brukar du skratta för dig själv? Ibland, typ om det är något jätteroligt på TV (typ Mia&Klara), eller om någon skriver nåt hysteriskt på msn/skype (stronge herr R brukar vara bra på sådant). Oftast blir det mer fniss än skratt dock.
Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: "Sov gott puss"
Var bor du? Wolverhamtpon, just nu, men premanent Falun.
Trivs du där: Jooo skapligt, men nog ska det blir skönt att komma hem i maj...=)
Äger du några converse: Ja, ett par rosa som bord bytas ut.
Sprit, cider, vin eller öl: Vin, lätt!
Brukar du bli för full: Kanske inte jätteofta, men det har blivit nån gång om året de senaste åren... Har stora planer på att sluta med det med början detta år (änsålänge har det gått väldans bra).
Vad har du för mobil operatör: Halebop. Väl? Eller menas märke? Samsung i så fall.
Är du allergisk mot något: Nej.
Har du haft sex idag: Verkligen inte.
Nästa mål i ditt liv: Att klara av skolan här i England, helst strålande!
Hur svarar du i mobilen: Väldigt ofta "ja hallå ja".
Vem ringde du senast? Ingmar Boll (fröken J blir det snart igen, har alldeles för många smeknamn på henne...)
Vad sa den du senast pratade med i telefonen: "Okej, vi ses snart", antagligen.
Antal timmar sömn inatt: Sjuochenhalv, typ.
Sov du ensam: Jaaa...suck, jag saknar herr C!
Brukar du komma i tid: Jag är alltid för tidig. Mycket bra! =)
När mår du bra: När jag inte har så mycket betungade att göra, bara lagom, och har något speciellt att se fram emot. Utomlands mår jag ofta bra, mest för att då är jag ju på semester, och sådant är ju alltid trevligt.
När blev du fotad senast: Någon gång när fröken Ingmar Groda smygfotade alt. tvingade sig till att ta ett kort på mig skulle jag tro.
Hur känner du dig nu: Ganska lugn. Och förhoppningsvis artistisk eftersom vi ska gör en bustråkig uppgift till veckan mytseminarie...
Vanligaste färg på dina kläder: O! Blandat, men nyanser av blått är nog vanligt eftersom jag sjukt ofta har jeans.
Vad tycker du om fötter: De är mest i vägen... Jag har alldeles för stora fötter om du frågar mig, och det gör du ju.
Vad saknar du: Herr C! Och lite andra saker från Sverige som katterna, Filip, saltlakrits och mammas kök.
Hade du en bra kväll igår: Joootack! Jag såg Angus, thongs and perfect snogging och The House of the Spriits på youtube.
Favoritdryck på morgonen: Te. På förmiddagen: Kaffe.
Rakar du benen: Det händer, men inte överdrivet ofta eftersom mina benhårig är väldigt ljusa och allmänt sporadiska. Dessutom brukar jag köra med såndär kräm på sommaren.
När brukar du oftast gå och lägga dig: .Vid elva halv tolv tolv här i England, tidigare hemma.
Är du blyg? Massor. Men brukar fårga en massa så det inte ska märkas.
Sysslar du med någon idrott: Nej.
Vill du hellre ha mail än brev: Det är nog änna lite skitesamma.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Njae, jag tror på attraktion vid första ögonkastet! Jag har ju ändå upplevt det själv, men svårt att säga om det verkligen var kärlek den där första natten.
Har du spytt offentligt: Aboslut, inne på ett McDonalds i Sthlm när jag var typ tio. Jag skäms alltid lite när jag går förbi den där Donken...
Vad skulle du göra om du vore kille för en dag: Kissa en hel massa (och slippa köa och kunna kissa utomhus med lätthet). Antagligen försöka kyssa en tjej. Spegla mig.
Är du nöjd med ditt liv: Mjaorå!
Är du bortskämd: Mycket. Tacka ICA-pappan för det.
Vad gör du i morgon: Pratar lite om grejer jag läst på literture-seminariet. Joggar i parken. Skriver lite essay och läser för många bloggar.
Vad är det värsta du vet? Oj... Jag är en rätt negativ person, så...mycket. Tokoptimistiska personer stör jag mig lätt på, även om de kanske inte är det direkt värsta jag vet. Grälsjuka personer är också jobbiga, såna i Hitler-klass alltså, inte Janne Josefsson-klass, de är bara roliga.
Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Slösa? Vad menas? Jag handlar nog en del onödigt, men vet inte riktigt vad som är onödigt och vad son är nödigt, så det är svårt att säga ens på ett ungefär hur mycket jag slösar.
Vilken kändis tycker du är en bra förebild? Meh. Svårt. Nån cool bloggtjej från min favoritlista kanske? UnderbaraClara, Annika Marklund, Elsa Billgren?
Vad längtar du till? Bruce Springsteen-konsert, Peace&Love, Kina och julen.
Har du bra vänner och äkta vänskap? OH JAAA! Minst fyra stycken kalassnäckor har jag i min samling, säkert fler.
Vad använder du för shampoo? Sunsilk Brunett, typ.
Vad är det finaste du fått? En katt när jag var liten, faktiskt. Oskar hette han och var världens finaste&roligaste&snällaste. Han dog 2005 och jag sörjer honom än.
En speciell dag du minns: Jag minns dagen jag åkte till Skottland, dagen jag hoppade på Rosa Bussarna (okej ett flyg första dagen...), dagen jag började plugga, kvällen jag träffade herr C, dagen Filip föddes...och många andra. Men det är några höjdpunkter. Plus en hel drös finfina barndomsdagar, typ Vrestorp i motljus på väg till mormor och såna grejer.
Hur gammal är du: 25. Läskigt.
Tycker du om någon just nu: Hehe, aaaaah.
Om fem månader: Läser jag engelska III och klänger på min man.
Du samlar på: Allt, tyvärr.
Gröna eller röda äppeln: Gröna!
Vem ringer du när du är arg/ledsen: Herr C eller mamma.
Gillar du golf: Mamma&pappa har börjat spela så ja.
Vilken tid gick du upp idag: halv åtta.
Har du sovit i din egna säng inatt: Min säng i England ja.
Har du strumpor på dig nu: Ja, tunna.
Är det okej att gråta: Jag gör det jämt.
När grät du senast: Igår till The House of the Spirits.
Vad skulle du göra om du vann en miljon: Spara pengar till hus och resa. Och inte sommarjobba nåt mer i hela mitt liv...
Bär du glasögon eller linser: Bara med plastglas i.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: No way José!
När går du upp ur sängen en helgmorgon: Kvar över åtta är optimalt.
Har du piercing: Om öronen räknas ja.
Vill du gifta dig: Ja, fast jag vet inte hur... Helst Las Vegas, men går inte den tilltänkte brudgummen med på det skiter det sig ju lite...
Vill du ha barn: Har inte alls bestämt mig än...
Solar du ofta: Nej.
Är du bra på att laga mat: Nej, men bra på att baka.
Är du flygrädd: Nej, mamma&pappa skola in mig för tidigt för det tror jag.
Hur vig är du: Eh?
Är du musikalisk? Inte det bittersta.
Vad dricker du helst när du är törstig: Vatten.
Vilken är din favoritglass: Sandwich.
Tror du på ett liv efter döden: Nåt lär väl hända, verkar slöseri med själar och andra och så annars.
Tycker du om sushi: Nej, jag ÄÄÄÄLSKAR sushi!
Vad äter du helst när du ser på film: Popcorn.
Har du tandläkarskräck: Njae, lite, det jobbiga är väl att det är så dyrt.
Är du morgon- eller kvällsmänniska: Morgon, tror jag, jag gillar i alla fall morgonar (?) mer än kvällar, fast i ärlighetens namn får jag nog mest gjort på kvällar...
Vilken ögonfärg har du: Gråblågröna kanske.
Har du någon gång gråtit dig till sömns: Ja, och varför tror ni? karlar såklart! Plus en död mormor, kusin, kusinbarn, vän och katt.
Biter du på naglarna: Ibland, när jag är nervös.
Hur ofta tränar/motionerar du: Förösker jogga några gånger i veckan, typ 3-4.
Senaste låt du hörde: Säkert Pernilla Anderssons Johnny Cash och Nina P, för den lyssnar jag på jääääämt.
Lov
(Jag kan inte lova att jag inte får hjärnsläpp här ibland och slänger in lite engelska, men jag ska försöka att inte göra det. Faktiskt.)
Lunch, någon?
Rast
I veckan händer på ett ungefär följande: skriva klart uppgifter, träna in uppgifter, läsa lite, rita lite vikingavärld á la lågstadiet, ha presentation (typ) imorn, slappa, springa, skriva klart tråk-essay, lämna in tråk-essay, kolla på diverse teckningar, bli indelad i grupp med superstöriga engelsmän, träffa Andy!, åka till Dudley, och sen är veckan slut.
Så, nu har jag skrivit en lista för mig själv, och nu behöver ingen undra vad jag pysslar med här borta i England. Teckningasuppgiften är synnerligen intressant, jag och Ingmar Bergman/Grodan Boll/den lille hoben känner oss flashbackade till mellanstadiet eller så. Fattas bara att vi ska ut på en field trip och kolla runor.
Enligt wikipedia är Dudley en jättetstad med 190 000 invånare. Vi tror att de har skrivit fel på några siffror, men vet inte riktigt vad vi ska göra åt saken. Nog för att Dudley har ett zoo med en tiger på skylten, men någon jättemetropol är det inte. Och om det är det, varför finns just bara det där lilla zooet där? Nåväl, vi ska i alla fall kolla in stället, de har nämligen en gammal ruin som kan vara värd att ha sett.
Nu ska jag polera klart mina mästerverk om diverse arbetarförfattare från the midlands.
Dum-dum, give me gum-gum
(Kategori: det är jobbigt att drömma, särskilt om tuggummin.)
Hon
Igen på tunnelbanan. Håret flottigt, trött i huvudet och kläderna obekväma.
Gud vad hon hatar Jobbet. Det där stället dödar henne långsamt. Men så är det väl för alla. Orkar inte ens tänka.
Hon tittar upp från mobilen, för att slippa tänka. Mittemot sitter en grå gubbe, han ser lika trött och sliten ut, antar hon. Han tittar upp, fort och nervöst, och kastar ett svagt leedende mot henne. Känner hon honom? Nej, men han brukar visst ta samma tunnelbana som henne, till och från Helvetet.
Vad vill hon med sitt liv då? Mammas ord ekar.
Intefanvetjag! Jag vill... sedan tystnar det. Blundar ett litet tag. Gubben visar sig svagt innan hon stänger ögonen för världen.
*
Det går bättre att tänka när hon väl kommit hem. Ute snöar det fortfarande, stora flingor, men det är minusgrader, det vissar den gmal termomenterna som suttit utanför fönsteret sen hennes farmor bodde där. Kanske är den trasig, hon bryr sig inte. det bästa sättet att se vilket väder det är ute är att titta ut och se hur alla människor är klädda.
Här uppe i kalla nord klär sig alla lika, tänker hon och slår i gång radion.
Här uppe i kalla nord tål vi inte tystnaden, tänker hon och slåt av radion.
Hon behöver hitta någon att vara tyst med. Som den där gubben, han kanske är bra på att vara tyst. Bra på att vara tyst med mig.
John Blund kommer nu!
Ingmar, Grodan, Hoben...
Så, välja själva. Jag är fortfarande väldigt förtjust i Grodan Boll, men the hobbit, eller den lille hoben, påminner mig om underbare herr C, det är liksom hans grej.
Nu ska jag sova så att jag orkar springa i parken imorn, och göra sjukt många situps, såklart...
Du och jag Ingmar
Här är första biten ur en av världens bästa filmer:
Kalle Stropp och Grodan Boll på svindlande äventyr
Mitt andra hem
So long!
Soooooommaaaaar
Sedan ska vi snartsnart boka resa till Bejing. Jag älskade den staden, mer än jag älskade London, och hoppas att jag kommer fortsätta älska den när vi träffas igen. Shoppa som en galning ska jag göra, och titta på tusenåriga farbröder i en grav tänker jag också se till att göra. (Googla det om ni inte förstå vilken armé jag talar om.)
Men back till nuet. Jag måste skriva en uppsats om grekiska gudar. Är det konstigt att man längtar bort nån gång...?
Oh yes
Det är helt galet vad veckorna går fort, och trots att det är skönt känns det lite konstigt också, såklart. Jag menar, snart är tiden här slut och då är det nästan dags att bli vuxen....typ.
Det där med korridorer...
Menmen. Det är okej att ta hand om andras smuts när det är fredag, solen skiner och det verkar bli en allmänt behanglig dag.
Min all-time-hihg favoritlärare, han ajg har i filmkursen, han med långt böljande, lockigt grått hår, hade tydligen kommit på ett sätt att få folk (ett visst folk som alltid tjattrar) att sluta prata under kursen fröken Ingmar Bergman hade igår´; han går helt enkelt och sätter sig bredvid dem. Det är ju klockrent.
Nog om detta.
Nästa vecka kommer Andypandy hit för en kväll, det ska bli kul! Jag planerar redan vad jag ska ha på mig. Inte konstigt kanske eftersom jag har två nya klänningar och en kjol som aldrig är använda. (Jag är stolt ägare av dragkedjeklänningen från H&M, modell lila. Den är jättefin!)
Imrogon blir det med största sannolikhet shopping i Englands näst största stad (Birmingham, något vi inte alls trodde var möjligt), om vi inte bestämmer os att sightseea i Dudley förstå. Glass ute blir det nog var vi än är.
Popcorn = mat
En gammal kompis till mig hade en något nyare verison av big popper än mig (jag hade den gamla från 1990-talet innan svärföräldrar A&B gav oss, eller ja, mig, en ny) och hon älskade den verkligen! Hon brukade poppa en sån full och äta själv. Jag var inte sen att ta efter såklart! Innan det var popcorn mest en social grej för mig, jag skämdes nog lite för att äta det själv.Men när jag träffade fröken S, ja så hette hon, insåg jag att hey, popcorn är till för att ätas.
Sedan dess har jag stött på några fler som älskar popcorn lika mycket som jag. Fröken M och jag gjorde nöje i att se film (gärna tecknat) och äta popcorn, och nu influeras jag av bloggredaktören som också verkar digga popcorn stenhårt.
Vad vill jag säga med detta då? Tja, jag saknar min fina big popper! Kanske mer än jag saknar farbror C, för han kan jag ju i alla fall prata med.
Min första popcornsmaskin, 1990-talsvarianten
och den nuvarande, som är bra oxå men inte lika...retro
För övrigt! Såg ni kommentaren från stronge herr R (yay!); han har erbjdudit sig en matspalt här på bloggen! Det vore så roligt att jag nästan inte skulle klara av det, så roligt skulle det vara. Men vi får väl se. Om inte annat kommer han nog dyka upp med diverse mat- och träningstips (kommer ni ihåg discopassen på gymmet?) varesig jag vill det eller inte. (Men, who am I kidding? Klart jag vill!)
Popcorn, någon?
Proteinchock
Min kropp skriker nog efter proteiner, för helt spontant gjorde jag en väldigt skum middag; champinjoner, bönor, keso och quorn. Är inte det proteinrika grejor? (Jag vänder mig främst till stronge herr R, som för övrogt inte kommenterat på länge!, för sånt här är han en hejare på!). Jag har levt på kolhydrater här känns det som, så det kanske inte är så konstigt att kroppen tar över ibland.
För övrigt verkar det vara springdag på min msnlista idag, typ tre personer har tydligen varit ute och joggat/sprungit, även jag. Här är det ju inte konstigt då vädret är toppen!
Gud vilket tråkigt inlägg.
Kategori: Världen är allt bra liten!
Rekonstruktionsmannen gör frisparken VM 94
Sånt här pysslar jag med när jag drar mig för att plugga, rotar runt alltså.
Te? Te någon?
Värsta reklamen nu, men nu vet ni ju i alla fall vad jag pysslar med på kvällarna. (Fast nu dricker jag silverte, eftersom det blev vatten kva. Herrjesus vad jag börjar bli gammal...)
För övrigt är jag superduper avundsjuk på Colorelle som har väääärldens finast kjol... Tror jag ska säga till farbror C att se till att gå förbi Monki när han ändå är i Stockholm... =)
Är det konstigt att man längtar bort nån gång?
Fast å andra sidan...
Jag har redan klappat tigrar. Dock inte lekt eftersom detta var fullvuxna bjässar som mest lekte hårdhänt med sig själva, emn ändå.
Jag gillar inte för varmt väder, eftersom man helst ska bada då, och det är jobbigt med baddräkt och sånt i största allmänhet.
Jag gillar tidiga somrar och finfina vårar, och härliga höstar. Just nu är det runt 15 grader och sol här. Påskliljorna i parken står i full blom, fåglarna sjunger efter uppmärksamhet (även om de tystat lite mot för några veckor sedan då de var som galna) och ekorrarna festar på kvarglömda (tappade) popcorn (några fler som har vår och sommar i kroppen tror jag).
Jag gillar att bo i ett land med världens härligaste huvudstad, så är det bara!
Piccadilly Circus, London Eye, Big Ben och Houses of Parliment
Irländsk ölprovning, Tower Bridge, Camden market
Hittat
Hittade den HÄR nyss.
Lägg extra märke till världens bästa och faktiskt sunkigaste Lasse W i bilen, och världens coolaste Svante T i repan!
Res res kommer aldrig mer igen
Men jag är ju nästan på resande fot nu, för även om det här är mitt tillfälliga hem är det ändå borta. Jobbigt.
En dagstur till Dudley eller så kanske kan stilla mitt begär.
För övrigt är det skönt att tiden går fort.
Du är svensk va?
"Åh Torbjörn Tennsjö! Det vet jag inte vem det är, men han låter svensk..."
Avdelning: Ingmar Bergman har hjärnsläpp.
I London fick vi för övrigt frågan om vi var lesbiska eller indie, eftersom vi hade skinny jeans på oss. Jag ville skrika indie av hela mitt hjärta, men dels är jag inte så mycket indie som H&M-freak, dels ville jag av någon anledning hålla min sexualitet hemlig...
Men erkänn, de är bra konstiga de där engelsmännen!
Chick!
Jag misstänker att tunna (330 sidor) Revolutionary Road kommer ta minst tredubbel så lång tid, men det är också smällar man får ta.
Nerdy
Jag blir glad i hjärtat av bokköp och känner mig som en äkta nörd, vilket passar utmärkt till mina Camden market-brillor!
Jag i nerdy Camden-brillor och min nya bok med svarta kanter
Till Toffs och C, angånde inlägget "Mr. Longbottom": Det var kanske inte riktiga kändisar, de var kanske mest bara lika, och jag gick inte ut för att spana efter dem, de bara dök upp ju!
Mr Longbottom
Igår på Victoria Station, i Londons underground, såg vi en kille som var sjukt lik Jesus, fullt utrustad med sandaler, skägg och naturvit klänning med rep kring midjan. Halleluja!
There's no place like home (för att sno IKEA's englandsslogan)
London var sjukt bra!
Vi är förälskade, och ville egentligen inte alls åka hem.
Hips don't lie
Tant Wallenlöv när hon just kommit in från joggingrundan, lagom mör...
Vad nytt annars då? För mycket!
Brevid mig bor en fransk tjej, och vi har upptäckt att hon inte alls är så vän och snäll som hon ser ut att vara. Hemma i le France hade hon en pojkvän sedan ett år, och han skulle komma och hälsa på. Han är här nu faktiskt, men gissa vad? Precis innan han kom såg hon till att träffa en ny boyfriend. Schysst va? dessuto har hon varit på jakt efter en man för att practise her english. My ass! (Hur ofta kallas det att träna på sin eneglska genom att vrålhångla med Hon har dejtat kraftigt, och tar tydligen emot skjuts hem av skumma farbröder i läskiga gamla bilar. Illa!
Internet var dött ikväll så Melissa, Nim och jag samlades i köket en sväng och beklagade oss. Melissa drog sig tillbaka efter mycket om och men, men Nim och jag fortsatte att umgås lite, lite med varandra och lite med den stackars snälle, söte och allmänt rare fransmannen (fast fröken le France har sagt att han varit otrogen not henne också...).
Det var dagens skvaller, direkt från England bästa damtidning, moi! =)
Nu har jag ont i huvudet och borde läsa, så detta får räcka.
Imorgon kommer fröken P, har jag sagt det?
Good night, sweet dreams! som mamma faktiskt brukade säga till mig när jag var liten.
Saker att vara lycklig över
I sommar ska vi nog till Kina, herr C kollar resor nu. Wuhu!
Efter allt plugg börjar livet ordna upp sig, tror jag. Klasskompis B ska gå igenom min essay imorgon, nervöst men bra.
Nu ska jag motionera mig.
Spännande va?
Moses vs. Kalle Stropp
Nu ska jag vara intellektuell och läsa dikter innan jag hetssomnar. (Det är jobbigt att tvätta massa tvätt, plugga och prova nya fikaställen...)
Ibland längtar jag tillbaka till en tid då Kalle Stropp var den coolaste litterära figuren jag visste. Men hey, egentligen spelar det ingen roll, för Äventyret när de ska rädda kotteskogen är fortfarande en av de bästa filmer jag sett, och definitivt det mest spännande äventyret sen Moses tog sitt folk ut ur Egypten genom Röda Havet (jaa, jag är insnöad på myths nuförtiden).
Plåtniklas in action!
HÄR finns en massa mer! Börja HÄR! Jag ska nog kolla på det imorn. Kanske med en påse pocorn...
Ingmar Bergman
Fast det var inte det jag skulle skriva om! Egentligen skulle jag skriva att jag inte har så mycket att skriva om. Och konstigt nog läser jag massa bloggar där bloggarna lider av samma probelm, det mycket tjugohundraåttaaktiga problemet bloggtorka. Varför kan jag inte hamna på bloggar som inspirerar?
Kanske kan jag skylla på att plugget tar en del på krafterna. Jag låg i rätt bra förra veckan, och nu är det bara två dagar kvar (onsdag, det är väl om två dagar typ?) tills fröken P kommer, därför känns det mest som att jag försöker göra klart allt så jag inte behöver oroa mig för mycket den korta tiden hon är här. Alltså lever jag mest i böckernas och ordens värld, och det är ju bra, men det är inget jag tar med mig hit till bloggen.
Jaja.
Dagens outfit: gammal tröja, nytt gammalt IKEA-glas och konstiga miner. Det ni!
Back to work. (Fast det är inte så jobbigt egentligen, jag ska bara läsa klart lite böcker som är ganska bra, och sedan ta en promenad till Uni och skriva ut en essay som ska in på fredag, som jag alltså nästan är helt klar med. Sedan blir det nog en kaffe på stan med gissa-vem, och ikväll mer böcker. Nu vet ni!)
För övrigt blev fröken J (eller Gissa-vem som jag nu döper henne till) Ingmar Bergman på testet "Vilken svensk är du?" från Facebook. Hej vad skoj! Hon har lagt sig till med en speciell Ingmar Bergman-min, och citat från Robbans imitation ploppar ut lite nu och då.
Såhär är Gissa-vem! Och se upp för citatet vid 2.14 "Nu känner jag demonerna komma över mig! Folk har trevligt här. Fy fan vad jag mår dåligt!", det kan vara det bästa som sagts någonsin (av en svensk)!
Robert G aka Ingmar B aka Gissa-vem
De är så lika att jag redan nu stryker Gissa-vem som hennes artistbloggnamn, hon heter numera Ingmar Bergman!
Man ser det man vill se
Annars då? Jag har inte stressat idag. Eller ja, lite kanske, över vädret. Det skiftar så! Ena stunden sol, andra moln, och däremellan lite hagel. Jag tog mig i alla fall ut, sent om sider, och segheten i benen fanns där, fast inte lika mycket som igår.
Jag fortsätter att leka damfrisörska med mig själv. Hårklippet går sakta framåt, eller vad man ska säga, och idag färgade jag det litegranna. Jag tror att man sparar pengar på att göra-det-själv, även om det inte blir bra. Men hey, jag strävar inte längre efter att vara helt perfekt, det lämnar jag till småbarnsmorsorna och tonåringarna.
Fasiken vet om det bidde nån skilland...
Well, now you know!
Detta blir nog aldrig en blogg med tema, jag skriver det jag vill, ibland blir det bra, ibland blir det dåligt.
Surfar runt
I alla fall. Jag hamar på Dalarnas tidningar och hittar en krönika (blogg) jag gillar. Den diskuterar Blondinbella, och nu kommer jag till poängen: jag gillar Blondinbella, även om hennes blogg är sjukt trist. Jag fattar inte hur hon orkar, hinner, kan allt som hon faktiskt gör, men jag är impad över att hon gör det´!
Jag tror (vet?) att alla kan vara stressade, hur vi än lever våra liv. Alla har vi våra egna demoner att slåss mot.
(Ovärt inlägg, men någonstans var jag tvungen att säga det. Typ.)
Sött&salt
Vi, jag och fröken J som vanligt, började dagen med en ordentlig frukost på BH's (förkortning för Brittish Homes om jag inte missminner mig), nästan en full English fry-up (vi bytte ut lite saker mot lite andra, så vi missade bönor och korv, bland annat, men det gör ju inte så mycket). Tydligen har det gjort en undersökning där man (vem? who knows!) frågade folk (de engelska pressuamably) vilken frukost de trodde var onyttigast; en full English breakfast eller en latte&muffins. Lätt den engleska, svarade de flesta. Men tji fick de, latten och muffisen var tydligen värre. I alla fall, en sådan frukost står mans ig tydligen på hela dagen, för någon lunch orkade vi då rakt inte med...
Sedan var det dags! Vi tog oss till IKEA. Det var faktiskt lite krångligt. The tram, som det ju så käckt heter, det lärde jag mig minsann under Engelska I..., tog oss bara en bit, sen fick vi vackert gå i halvskumma staden Wednesbury (de har nog färre turister än Hallsberg gissar jag på) för att komma till bussen som skulle ta oss dit. Efter lite tvekan hoppade vi på en buss som det faktiskt stod IKEA på, och den visade sig trevligt nog vara någon slags pensionärsbuss (tänk mjuka linjen) som åkte genom alla bostadsområden den kunde hitta. Busschaffisen var en av de trevligare chaffisar jag någonsin träffat, men det kryllar ju som sagt av sådan här i England.
Det var mycket flott att få se ett IKEA utomlands, nu kan jag pricka det av listan, även om det var lite skumt då de hade böcker i bokhyllorna som hette saker som "Sexualitet och Öde" och andra titlar från det glada sjuttiotalet. Vi köpte en massa finfina grejer till rummet; billiga lampor (varsin + en till New New), glas, filt (jag), ljus och en (ny) stekpanna (jag). Vi kollade noga in matavdelningen, men kände att vi klarade oss utan punshrullar, knäckebröd och kaviar (även om jag sa att jag skulle köpa det - men ärligt, hur ofta äter jag det hemma?). Kort tog vi i alla fall!
Man blir sjuuukt trött av äventyr som att åka tram, försöka hitta rätt buss och gå på ett brittiskt IKEA, så vi avslutade eftermiddagen med en latte på BH's. Det är ju som hemma, så där tog jag då inge kort.
På vägen hem mötte vi Arlabilen, och jag vinkade glatt (innombords, såklart).
Jag var i parken en sväng och sprang, det var segt idag och jag hoppas det var den här svackan man ska komma in i innan allt blir så mycket bättre. Eller också var det IKEA som drog musten ur mig.
Ikväll blir det i alla fall engelsk (brittisk?) paj och Manstrokewoman, vi får ju inte bli för svenska här inte.
Hemlis
Det inlägget nyss skrev jag igår, tänkte posta imorse, och redigerade idag.
Därför glömde jag en sak.
Är det svårt att klippa sitt eget hår? Jag menar, jag har ju till och med köpt värsta klippsetet från Poundworld (lika med det kostade ett pund, fast jag fick bara £2 växel på en femma när jag handlade två saker så faen vet om det inte kostade hela £2, vi kan ju låtasas det i alla fall).
En viktig fråga såhär en fredagseftermiddag, då jag som vanligt borde plugga...
Nästa vecka vid denna tiden sitter vi på en buss till London. Det ska bli himla trevligt tycker jag.
Danskampen
Så here it is; the evolution of dance!
Nog för jag blir sjuuukt sugen på att dansa efter att ha sett den video, men ikväll blir det bara en biblioteksfilm och popcorn. Möjligtvis en joggingtur (men det ser inte så ut) innan, helt enkelt för att komma i min nya favoritkjol i fortsättningen. (Jag kanske har på mig kjolen, bara för att fånga känslan liksom hehe.)
För övrigt har jag lånat en bok som heter Mythology for dummies, och vet ni vad? Den finns med på kurslitteraturelistan. I love England!
I don't feel like dancing
Nåväl. Jag har en kjol som jag vill dansa i. Lite såhär ser den ut:
En kjol från den fantastiska affären Primark
Nu till något viktigare.
Pandor är fina djur, som det tyvärr inte finns så många kvar av. Därför tänkte jag stödja dem genom att visa en fin liten video. (En video kräver nästan inga ord alls, det är oftast dåligt, men bra ikväll då jag börjar bli trött.) Enjoy!
Sånt jag vill ha men som känns krångliga att hitta i England:
- Komedier på TV som jag kan titta på närsomhelst.
- Mer plats, jag får snart kalustrofobi i mitt 10kvm stora rum... (Om det ens är 10kvm vet jag inte...)
Will you marry me?
Avsnitt fem var så roligt att jag dog litegrann innombords tror jag, av skratt och lycka förstås. Scenen när Daniel kommer hem och Mia säger åt han att skynda sig är obetalbar. "Jamen jag måste ju visa Klara hur du gör med näsan när du skämms för mig." Hur kommer man på såna saker? Och att Klara sitter helt cool i hans "balla" fönsterglasögon. Ha! I detta avsnittet skrattade de nog lite åt sig själva, för man kan se de där klassiska Hipp Hipp-leendena (alltså såna små smajl som Anders och Johan la sig till med ibland när de skrattade för mycket inombords åt sina egan scener, se speciellt stridsvagnsscenen i säsong 1).
Nu har jag snart myth class, det är inte på långa vägar lika kul som Mia och Klara. Fan.
Being bad
Idag har jag ljugit om att jag ska plugga sååååå duktigt heeeela kvällen.
Jag har gjort annat också. Det här till exempel. (klicka!) Jag gick inte igenom hela listan dock, bara vissa. George Lucas in Love är nästan FÖR bra!
Men de har glömt the end of the world, och världens bästa reklamfilm, så jag bjussar på dem ikväll, istället för traditionella godnattsagor.
The end of the world (klicka!)
Världens bästa reklamfilm:
Spela Allan
Men hon är annorlunda än sig själv.
Ibland tar hon på sig kläder som inte alls är vad hon vanligtvis brukar välja. Hon hittar kanske på en knasig firsyr. Ibland lyssnar hon på en låt som får henne att känna sig cool, coolare än hon vanligtvis är. Då kan hon våga se sådär tuff ut, inte sådär tillbakadragen och fegrädd som hon brukar se ut. Men bara ibland, ibland känner hon för mycket att hon spelar (Allan) och då fungerar det inte.
Men ibland är hon bara sig själv. Och tänka sig, det är ganska fint det med.
Puff!
Hon skriver allt för bra, den där fröken T. Och bra ämnen väljer hon ju också, haha!
Superbra blogg i övrigt också, såklart.
Inatt finns ingen väg tillbaks
Farfar dog när jag var ett år eller så. Det finns typ en bild på mig och honom ihop.
Morfar dog när jag var en sisådär 10-12 år. Jag kommer ihåg det mesta av det, men inte i något sammhang. Just när och var jag fick veta det minns jag inte, men en av de första som jag kramade var min kusin CC.
Kvällen Mormor dog var en av de värsta i mitt liv. Hon blev sjuk på tisdagen eller så och fick åka in till Sjukhuset. Jag hann inte hälsa på henne där, det kanske inte spelar så stor roll, hjärtat är ändå fullt av minnen. Hon dog på lördagen, tror jag det var. Herr C var på konsert och jag gjorde nog hans kväll lite sorgsnare. Mamma&pappa var på firmafest och fick hetsköra. Bara min moster&morbror hann fram. Jag kom in med bästa moster&morbror. När jag såg mamma&pappa komma i korridoren var det som på film, det kändes helt overkligt. Vår mormor?! Jag vet att hon inte ångrade något, och att hon levde länge nog, men det är ändå ledsamt, fortfarande. Efteråt drack vi te och åt mackor i herr och fru Es nya hus. Vi visste inte då att en liten Elsa redan fanns till på sitt sätt, vi sörjde bara Mormor, utan att veta att Irene allt hann viska det till Mormor innan hon dog. Jag tror mormor dog lycklig - alla hennes barn hade klarat sig fint, och hennes flickor (de tre som fanns kvar av hennes barnbarn) hade det också bra. Nu är Elsa snart två år, kusin C ska få tvillingar, kusin CC är en stjärna på sin pratik fast mormor ifårgasatte hur hon egentligen skulle kunna bli lärare, och jag... Ja, jag är nog ganska lycklig&lyckad jag också.
Farmor dog inatt. Av henne och mig finns få foton, och få glada minnen. Jag är lättad att hon fick dö fint, och att pappa fick vara där. Jag är lättad för att pappa nu är fri från henne, och förhoppningsvis från resten av hans kvävande familj.
Märks det vem som betydde mest?
(Jag älskade min morfar, men hann trots allt få bäst kontakt med mormor, fast hon var nästintill döv. Morfar tog oss på äventyr, som en morfar ska göra, men mormor var den som tog hand om oss, vår extra mamma. Jag saknar henne varje dag.
Prov
Jag ska föröska läsa, inte till provet, men bara lite litteratur, och drömma om en varm dusch med mycket schampo (mitt hår är extremt otvättat). Jag funderar dessutom på att köpa en tonig, alternativet billig, och dra i den i håret snart, för nu ser det för täskigt ut.
Och. Klart man får gilla turtles! Även om man inte har bröder. För det gjorde jag! Jag tycket Michelangelo var ballast, det var han som kom med fräcka kommentarer hela tiden (om jag minns rätt). Jag tror att han åt mest pizza av de fyra små sköldpaddorna, och som alla vet är det precis det en flicka letar efter i sin drömprins. Och jag måste säga det, jagälskar Wkipedia för all onödig info om dem! (Klicka på turtles eller Michelangelo om ni inte orkar gå till wiki på det gamla vanliga sättet.) Och ja just ja, youtube är också helt okej. (Fast låten var sämre än jag mindes den, men det är ju inte youtubes fel.)
Längt
Topp Fem:
* En riktig tvättmaskin, för de här i studentområdena i England tvättar baskemej inte rent.
* Bra toaletter, för ofta är det sjukt dåligt tryck i de här, eller också går det inte att spola alls.
* Frukt- och görnsaksavedelningen på valfri mataffär, för här är de kassa på det.
* Kranar som inte är delade i varm- och kallvatten, en kran ska det vara, inte två som här!
* Ett stort kylskåp och en stor frys, eller i alla fall inte två små som man måste dela med fem andra...
Det finns bra saker här också, men ibland längtar jag hem. Speciellt när jag spiller choklad på nya vita tröjan...
Baaaaaajs
Tack och godnatt!
(Och kan ni inte sova finns alltså massa Rockysar på msn.se. Sådeså.)
I'm outlaw Pete
Sa jag att jag har världens bästa pojkvän?
Sa jag att jag höll på att dö av chock när jag fick presenten? (Jag har ALLTID velat se Brucan live, men aldrig trott att jag skulle göra det, så det är som om herr C läst mina tankar för bövelen)
(Jag fick alltså en biljett till Bruce "the Boss" Springsteen den 4e juni i en lite sen present av herr C när han var här. C himself och herr M & fru E och herr J &fröken Gööteboooorg ska också med. LYCKA!)
Oh yeah min dator har webbcam, haha!
Rockyn syntes ju sådär, så här är den igen, klickbar och allt!:
Rocky horror picture show
Tills dess;
Taget härifrån, där man kan läsa så mycket Rocky man bara orkar; I'm in Rocky-heaven!
Alles gut?
Vardagen är här igen, efter en vecka då jag nästan tyckt att Wolverhampton, England är lite exotiskt. LITE, inte mycket. Som vanligt när man är ute på resande fot nöjer man sig aldrig, i alla fall inte jag. Kanske har det att göra med alla man (jag) träffar, de som varit här&där och kan tipsa om hit&dit. Jag är rätt dum och nöjer mig sällan med vad jag har, tyvärr, därför drömmer jag nu (istället för att plugga hårt som jag lovade mig själv att jag skulle göra) om nya, spännande ställen artt åka till. Eller varför inte gamla, som sköna Beunos Aires, där vi var alldeles för få dagar! (Hittade en gammal bloggfavorit som nyss varit där.)
Nästa vecka kommer i alla fall fröken P, och då ska vi med största sannolikhet åka till London. Och det, mina vänner, är ju alltid något!
Idag blir det annars plugg; lite läsa, lite skriva, och lite allmänt fixa. Jag har insett att jag inte behöver tokstressa, men det är bra om jag ligger i denna vecka, såklart. Kanske kanske kanske hinner jag njuta av vårvädret här, en liten runda i parken kan nog behövas efter alla pints som råkade slinka ner förra veckan... Solen skiner här, fåglarna kvittrar som besatta, och min dator säger att det är tre grader varmt ute, plus strålande sol såklart.
Nu ska jag kolla facebook och bli avundsjuk på alla äventyr alla andra haft i helgen. Sånt är jag bra på, att jämför mig med andra och må lite sådär halvtaskigt över min egen instats.
Fröken P, skynda dig hit!
Home alone
Herr C har åkt för den här gången, och han tog alla andra med sig såklart (eller kanske var det de som tog med sig honom?). Det är väldigt tomt här i rummet nu, jag hade precis vant mig vid alla väskor och alla Cs grejer&pinaler. Nu är golvet fritt från lugtmadrassen, från det extra paret tofflor, från burkar som inte är mina.
Det är tomt, helt enkelt, och jag känner mig både tom och halv.
Fram till april (den nioende) kommer jag leva i en kafkavärld.
