Tre saker

1. När jag är ute och joggar, vilket jag försöker göra skapligt ofta, känner jag mig lite som Gimli i den där scenen (som jag inte hittar) från Sagan om de två tornen när han och Aragornmannen och Legolassnyggot är och och jagar efter orcherna som snott Marry och Pippin. Jag försöker liksom tänka att jag är som de tre (mest som Gimli eftersom vi har likast kroppsform), att jag ska orka jaga efter och inte ge upp.
Idag gick det sådär. Jag var en anings smula för hungrig.

2. Jag älskar plommon. Kan äta tills, tja, det som händer om man käkar för mycket plommon. När jag var liten och vi bodde på fel-sida-bron (rätt enligt somliga) hade vi ett plommonträd på gården och jag åt minst en sensommar/tidig höst alldeles för många. Mamma planterade INTE ett nytt plommonträd när vi flyttade över bron. Shame on her.

3. Min finaste pizza är ju napoletana, alltså den med mozzarella, sardeller, oliver och kapris. (Oklart om den har olika namn i olika delar av världen.)

Bubblare: Jag har i princip slutat äta rött kött. Ibland gör jag det, men så mycket som möjligt tänker jag låta bli. (Varför? Googla De dimhöljda bergens gorillor. Inte för att de käkar gorillor just, men alla djur som föder levande ungar precis som oss är lite obehagliga att äta.) Jag har aldrig ätit häst, lamm, kalv eller annat förskräckligt gulligt djur, mest hållt mig till kossor (manliga och kvinnliga) och grisar, så det kanske inte blir så svårt. Fiskar och fåglar sympatiserar jag inte så mycket med än, men det kanske kommer.

Peace out!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0