Skavsår

Det skaver i mig. Något så förbannat. Enda anledningen till att det är lite okej att vara hemma är hunden. Världens finaste lilla nalle gör allt han kan för att underhålla mig, men han har det kämpigt och sover mest i värmen. Jag ska snart springa bort min oro, sedan hoppas på att molnen håller sig borta så kan jag ju försöka låtsas att jag är någon helt annanstans.

Jag borde laga symaskinen och fixa till kläderna jag måste fixa till för att ens överväga att använda.
Jag borde måla om någonting, men jag vet inte vad.
Jag borde planera, köpa, eller i alla fall skriva en förslagslista.
Jag är så uttråkad att jag håller på att dö...
Jag är så dubbel att jag samtidigt inte alls orkar ta mig för något, jag vill bara...pausa.
Jag är precis så som jag alltid varit, en orolig själ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0