I dvala

Herr C är bortrest i en hel vecka, och därför har dena helg liksom lindats in ett grått töcken, ett segt töcken som är ganska svårt att röra sig i.

Jag längtar nästan till imorgon, jag behöver vara som vanligt och inte gå hemma i mjukisar och skrota mer. (Jag tog på mig jenas i några timmar igår för en fika med fina fröken T, men annars har jag hängt i haremsmjukisar.)

Jag vill vara någonannanstans, kanske i sommar, då jag inbillar mig att livet nog ser annorlunda ut. Jag vill ha klänningar på mig, vara glad, ha sett något nytt och kommit över den här ledsamheten. Jag tror att jag gick in i Den Stora Vårdepressionen i fredags efetrmiddag. Oh le pooh. Dessutom flyttar katterna imorgon. Inte hem till Ryttarvägen, utan ända till Världens Ände (aka Mora). Hur ska jag klara mig utan dem?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0