Kontakt?
Min nya säng är inte vidare värst skön, alla stålgrejer känns och den är mer än knölig - ändå låg jag i den i huuuuur många timmar som helst (typ 10?). Jag sov dock inte hela tiden. För det var ju som det alltid är; när man är sjukligt trött, alltså inte fysiskt utan psyktiskt, då är det som svårast att somna. Därför tog det några timmar att varva ner. Och när jag väl gjort det började människorna som bor i de andra lägenheterna vakna till liv. De var inte så högljudda, men jag hörde dem, och de räckte för att jag skulle ligga vaken.
Därför, trots tio-elva timmars sänghäng har jag inte sovit mycket. Tyvärr. Jag gissar på att det hade behövts, för nu är jag inte ett dugg peppad för att gå ut och möta mina nya medmänniskor. De skulle nog räcka att gå ut i köket för att få till en första träff, men jag orkar inte.
Imorgon kanske blir en bättre dag. Hoppas. Och hoppas att nattens drömmar blir bättre nästa gång.
Det kommer bli mycket bättre!
Som den kloke C här ovan har sagt, det kommer bli mycket bättre. I alla fall är du ju där. Och jag är bara liiiite avundsjuk på dig som vågar. Så nu letar jag efter något spännande resmål som jag kan bege mig till i sommar.
