En helt Annan historia
Så här i åldersnojans dagar inser jag ibland att vissa saker har jag gjort bra. Jag lyckades en gång uppfostra en katt till att bli planetens keligaste. Jag har enligt mig själv en enormt bra stilkänsla och har faktiskt bra shit i graderoben även om jag inte alltid fattar det. Dessutom har jag överjordiskt bra vänner.
Fyra av dem har Ni redan läst om, men det finns två flickor till, två jag träffat nyss och ännu nyssare, båda när jag började plugga på diverse (okej, bara två olika) ställen.
Om dessa två flickor, en M och en A, kan jag inte berätta vårt livs historia. Men! Jag kan berätta för Er vad vi brukade och ibland brukar göra när vi ses.
Fröken M, som har flyttat runt som ett jihu och nu bor i Trollywood, med särbo eller sambo har jag tyvärr inte helt klart för mig. Hon och jag träffades via en isländska med mycket äventyr i sig, och vår första dejt var på buss nummer 14, då hon pratade om exet och Australien i undegär 22 minuter. Det blev mer av de varorna under våra tv+kladdkaka och inför-Kåren-kvällar. Det var det vi gjorde. Och pratade på msn, gärna direkt före eller efter vi sågs. Den här flickan gillade att liveblogga på msn, alltså berätta i kommentarsfältet vad hon pysslade med, därför hade vi alltid stenkoll på varandra. Söndsgamiddagarna ihop var ofta falafel, jag försökte febrilt ta över hennes grönskasätargrej. Vi roade oss med att prata och peppa och reta och internskämta, vi var Sveriges coolaste brudar med flera gemensamma sånger, känn ingen sorg för oss Örebro!
Fröken M hittade tillslut the Utbildning för henne och drog till Borgen vid Vänern, och efter ett tag fick hon alltså sin tågförande Hallsbergsgrabb, som visar sig vara något av hennes själsfrände har jag förstått. Vi ses sälla, men hör på olika sätt då och då, och ibland på ett ICA nära där jag växte upp. Snart ska jag göra slag i saken och hälsa på!
Ett och ett halvt år efter det att jag träffade fröken M trädde en riktig fröken in i mitt liv, en tjej vi kan kalla A, det är lättast så eftersom jag redan pratat om henne som A.
Hon satt där på vårt första seminarie och låtsades inte alls om att hon skulle bli den roligaste gamla tanten jag känt på länge! För gammal tant är hon, hela två år äldre än jag som hon är. Efter några trevande försök insåg vi, i framsätet av Cs bil för övrigt, att det här var ju en bra matchmaking av Högskolan Dalarna! Det började med en fest och fortsatte med en mängd kaffe, plugg, skvaller och stön. Tyvärr inte så trevliga stön utan mest suckar över lata så kallade seminariekamrater och diverse störiga andra blivande lärare. Jag tycket faktiskt att hon var såå trevlig att jag valde att forsätta läsa engelska med henne terminen efter, och det var nog ett av de bättre valen jag gjort! Hon är diktarens Albert Einstein och analysens August Strindberg, kalla det vad Ni vill, en hejare på litteratur är hon, och som vi alla vet; sådana typer diggar jag hårt! Alla minnen av henne är bra minnen, och trots att vi inte hinner ses så ofta då jag gick vidare till läskigare pluggmarker så är jag så glad för henne; hon tycks ha funnit sin själsfrände, på samma sätt som fröken M och jag. Han heter naturligtvis herr N, och är till min förtjusning (dialekter och accenter är fantastiskt!) och förskräckelse (människor från öar nära Finland verkar vara lite speciella....) inte infödd dalabo. Det betyder pendling av stora mått, och jag hoppas det går bra, men hoppas ännu mer at han ska ta sitt pick och pack och flytta in till fröken A så hon håller sig hemma konstant, trots att han nog aldrig kommer göra det.
Fröken A betyder massor, likaså fröken M, och om jag fick välja skulle förra året alltid vara som det var då, med henne i min kaffenärhet. Om jag någon gång skriver en bok ska jag ha henne i tankarna, och det första exemplaret får A, för hon är min bästa kritiker och härligaste peppare! En sådan tjej önskar jag att alla finge ha i sin närhet. Grattis Falun, grattis Bojsen, för A livar upp varje omgivning hon rör sig i!
Fröken M och jag 
Nämnde jag att hon är en hejare på att dansa?
En våra finaste bilder, enligt min ringa åsikt
Lite blondare, lite snyggare
Nu måste jag plugga. Bläh. Läst och antecknat ett helt kapitel idag (woho!...) så bäst att köra igång med nästa.
Har i alla fall mailat nödvändigheter hit och dit innan jag fastnade här. Lyckat det i alla fall.
För övrigt tror jag att jag är lätt deprimerad. Onsdag kanske kan ändra på detta.
Chokladkaka med en miljard kaloroier per bit är väl ett rimligt mellanmål?
Fyra av dem har Ni redan läst om, men det finns två flickor till, två jag träffat nyss och ännu nyssare, båda när jag började plugga på diverse (okej, bara två olika) ställen.
Om dessa två flickor, en M och en A, kan jag inte berätta vårt livs historia. Men! Jag kan berätta för Er vad vi brukade och ibland brukar göra när vi ses.
Fröken M, som har flyttat runt som ett jihu och nu bor i Trollywood, med särbo eller sambo har jag tyvärr inte helt klart för mig. Hon och jag träffades via en isländska med mycket äventyr i sig, och vår första dejt var på buss nummer 14, då hon pratade om exet och Australien i undegär 22 minuter. Det blev mer av de varorna under våra tv+kladdkaka och inför-Kåren-kvällar. Det var det vi gjorde. Och pratade på msn, gärna direkt före eller efter vi sågs. Den här flickan gillade att liveblogga på msn, alltså berätta i kommentarsfältet vad hon pysslade med, därför hade vi alltid stenkoll på varandra. Söndsgamiddagarna ihop var ofta falafel, jag försökte febrilt ta över hennes grönskasätargrej. Vi roade oss med att prata och peppa och reta och internskämta, vi var Sveriges coolaste brudar med flera gemensamma sånger, känn ingen sorg för oss Örebro!
Fröken M hittade tillslut the Utbildning för henne och drog till Borgen vid Vänern, och efter ett tag fick hon alltså sin tågförande Hallsbergsgrabb, som visar sig vara något av hennes själsfrände har jag förstått. Vi ses sälla, men hör på olika sätt då och då, och ibland på ett ICA nära där jag växte upp. Snart ska jag göra slag i saken och hälsa på!
Ett och ett halvt år efter det att jag träffade fröken M trädde en riktig fröken in i mitt liv, en tjej vi kan kalla A, det är lättast så eftersom jag redan pratat om henne som A.
Hon satt där på vårt första seminarie och låtsades inte alls om att hon skulle bli den roligaste gamla tanten jag känt på länge! För gammal tant är hon, hela två år äldre än jag som hon är. Efter några trevande försök insåg vi, i framsätet av Cs bil för övrigt, att det här var ju en bra matchmaking av Högskolan Dalarna! Det började med en fest och fortsatte med en mängd kaffe, plugg, skvaller och stön. Tyvärr inte så trevliga stön utan mest suckar över lata så kallade seminariekamrater och diverse störiga andra blivande lärare. Jag tycket faktiskt att hon var såå trevlig att jag valde att forsätta läsa engelska med henne terminen efter, och det var nog ett av de bättre valen jag gjort! Hon är diktarens Albert Einstein och analysens August Strindberg, kalla det vad Ni vill, en hejare på litteratur är hon, och som vi alla vet; sådana typer diggar jag hårt! Alla minnen av henne är bra minnen, och trots att vi inte hinner ses så ofta då jag gick vidare till läskigare pluggmarker så är jag så glad för henne; hon tycks ha funnit sin själsfrände, på samma sätt som fröken M och jag. Han heter naturligtvis herr N, och är till min förtjusning (dialekter och accenter är fantastiskt!) och förskräckelse (människor från öar nära Finland verkar vara lite speciella....) inte infödd dalabo. Det betyder pendling av stora mått, och jag hoppas det går bra, men hoppas ännu mer at han ska ta sitt pick och pack och flytta in till fröken A så hon håller sig hemma konstant, trots att han nog aldrig kommer göra det.
Fröken A betyder massor, likaså fröken M, och om jag fick välja skulle förra året alltid vara som det var då, med henne i min kaffenärhet. Om jag någon gång skriver en bok ska jag ha henne i tankarna, och det första exemplaret får A, för hon är min bästa kritiker och härligaste peppare! En sådan tjej önskar jag att alla finge ha i sin närhet. Grattis Falun, grattis Bojsen, för A livar upp varje omgivning hon rör sig i!
Fröken M och jag Nämnde jag att hon är en hejare på att dansa? En våra finaste bilder, enligt min ringa åsikt Lite blondare, lite snyggareNu måste jag plugga. Bläh. Läst och antecknat ett helt kapitel idag (woho!...) så bäst att köra igång med nästa.
Har i alla fall mailat nödvändigheter hit och dit innan jag fastnade här. Lyckat det i alla fall.
För övrigt tror jag att jag är lätt deprimerad. Onsdag kanske kan ändra på detta.
Chokladkaka med en miljard kaloroier per bit är väl ett rimligt mellanmål?
Kommentarer
Postat av: Linda
Ja vad skulle vi göra utan fröken A= Hedentös??
Ja å om du någon gång kommer skriva en bok vill jag gärna också ha ett signerat exemplar:) gillar skarp det du skriver!!
Postat av: A
Om du läser min nogg nu så VET du HUR happy jag e nu! Obeskrivligt...MEN att sen kolla runt på din blogg (som tar tiiiiiid att läsa, kollar den varje dag tycker jag, men så vips e d MASSOR NYTT skrivet)(HM, förresten! Kan man skriva så mkt inom parantes..eller stavas d parentes?!)öhh, var var jag? Jo, att sen kolla på din blogg då blir jag ju liksom ÖVER ÖVERLYCKLIG!Mera vin å mera tissues (tack för dom vackra orden) föresten, jag ska skriva en låt som heter "wine in my veins" å Wilmo ska göra la musica! Love you massor! (N:s favvo låt nu e den Jessie "Dancing bla bla"!) Tack för spacet på din blogg oxå...sorry!
Trackback
