I allsin dar!

Varför i allsin dar kan jag inte koncentrera mig?!
Jag ska absolut inte vara här just nu, ändå är jag det.
Fy på mig, nästan så det blir disciplinära åtgärder på detta.

Usch och fy och trams!

Vad gör man när huvudet känns som ihopkletad sockervadd?
Är det någon annan som känner som jag?

Imorgon ska vi spontanfira tvåårsdagen (ha! två Å! I love!), när nu den var.
Jag, som är som en elefant ni vet, och springer så fort jag blir minsta skrämd och gärna ser över axeln, trodde att jag kanske skulle tröttna.
Men tji fick jag! Giraffen och jag hänger samman, i smuts och i tvättider, i snö och i sol.
Det, som ni förstår, känns tryggt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0